Abstract

Syftet med denna avhandling är att studera styrmedel för kommunal fysisk planering i riktning mot samhällsmålet hållbar utveckling. Huvudfrågan är: finns styrmedel för detta mål? Svaret är i huvudsak ja, men lagstiftningen gör målet otydligt. Sju praktiska och teoretiska delstudier är genomförda under åren 1993-2009 och har undersökts för att komma åt frågan. De använda och föreslagna styrmedlen identifieras i de olika studierna. De är indelade i påverkande – vilja, kunskap, konkurrens; stödjande – organisation, arbetssätt, uppmuntrande – bidrag och utmärkelser, avskräckande - avgifter och skatter, begränsande – översiktsplan, samt tvingande kommunala styrmedel – detaljplanebestämmelser och avtal, tvingande statliga - lagar, byggregler. Planeringen har påverkats av FN:s miljömål som det formulerades 1992 i Agenda 21 från Riokonferensen. Politiker och tjänstemän aktiverades för lokala miljöfrågor och fann nya stödjande styrmedel, arbetssätt och organisation, för att styra miljöarbete. Förändringar i lagstiftning och arbetssätt sedan dess har inte varit av den omfattning som man förväntat sig i planerarkretsar, vilket framkom i intervjuer. Plan- och bygglagen, PBL, är i sig motstridig och lämnar avvägningar mellan olika intressen och hållbar utveckling åt kommunerna. Därmed skapas otydlighet och hållbarhetsmålet kan tolkas som förhandlingsbart. Ansvarsbegreppet används alltmer i lagstiftningen, medan långsiktigt ansvar ännu inte är ett utvecklat begrepp. Begreppet "berörda" enligt PBL behöver förtydligas för att också omfatta kommande generationer, vilket leder till att dagens syn på demokrati behöver vidgas. Ansvar för kommande generationers livsmiljö ligger diffust på alla. Samhällsbyggets aktörer agerar i olika roller: byggherrar, berörda och regelansvariga. De företräder olika professioner och har olika resurser att utöva makt med: politik, ekonomi, juridik och professionalism. Därmed skapas intressekonflikter som ska lösas av kommunen vid varje fysisk förändring. För detta behöver kommunen själv skapa en egen planpolicy med "lokal byggnadsstadga", som visar kommunens vilja och styrmedel för att svara mot Hållbarhetsmålet. De boende uppfattar sig som berörda i en stadsdel och agerar då i miljöfrågor och kan bidra med kunskap i arbetet för stadsdelsplaner. Den i Tyskland lagstadgade Balanseringsprincipen är ett radikalt styrmedel som här föreslås få stöd i PBL. Balansering gör planeringen fokuserad på naturresurser i linje med miljöbalken och inte inriktad på avvägning mellan särintressen som PBL; makten förskjuts från politik till professionalism. Många frågor kvarstår om hur långt kommuner kan och vill styra miljön, särskilt då styrmedel mot klimatförändring ska utvecklas. Avhandlingen bidrar bland annat med förtydliganden om bredden av styrmedel som skulle kunna utnyttjas i den kommunala fysiska planeringen.

Keywords

fysisk planering; styrmedel; Balanseringsprincipen; kompensationsåtgärd; miljöreglering; PBL

Published in

ISBN: 978-91-576-9137-8
Publisher: Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Grip, Elsa

  • Department of Landscape Architecture, Planning and Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Public Administration Studies
Landscape Architecture


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/41428