Abstract

Försommaren 1995 utlades två fältförsök utanför Gimåfors, 56 km VNV Sundsvall, på skogsmark tillhörande SCA Skog. Båda försöken ligger samlade inom ett litet område med 60-årig grandominerad barrblandskog på sandig-moig morän och består av totalt 14 försöks-ytor (30x30 m). Det ena försöket består av åtta försöksytor, varav fyra ytor behandlades i juni 1996 med 3 ton pelleterad barkaska per hektar. Barkaskan kom från Ortvikens pappersmassa-fabrik utanför Sundsvall och vid pelleteringen tillsattes 8-10 % tallolja. Det andra försöket består av sex försöksytor, varav fyra ytor behandlades i juli 1996 med granulerad barkaska+ rötslam i två olika doser; 3.3 respektive 10 ton per ha. Barkaskan kom i detta försök från Östrands pappersmassafabrik i Timrå, medan rötslammet kom från Fillans reningsverk i Sundsvall. Syftet med försöken är att studera hur tillförsel av pelleterad barkaska och granulerad barkaska+rötslam påverkar markkemin, florans sammansättning och stamtillväxten. I försöket med pelleterad barkaska inventerades markvegetationen vid tre tillfällen; ett år före behandlingen, samt ett respektive fem år efter behandlingen. Markvegetationen inom försöket med granulerad barkaska+rötslam inventerades ett respektive fem år efter behandlingen. Tillväxtmätningar (brösthöjdsdiameter och trädhöjd) utfördes på alla ytor i samband med behandlingen och sex år senare. Markprovtagning utfördes sex år efter behandlingen och omfattade humuslagret och mineraljordsskiktet 0-5 cm under humuslagret. Jordproven analyserades på pH, elektrisk ledningsförmåga, humushalt, organiskt kol, samt totalkväve. Sex år efter behandlingen återfanns på eller i humuslagret betydligt fler askpellets än granuler av barkaska+rötslam. Detta tyder på att askpelletsen var mer svårlösliga än granulerna. I försöket med pelleterad aska konstaterades också att fem-sex år efter behandlingen var effekterna på markkemi, florans sammansättning och stamtillväxt försumbara. En tendens till högre pH-värde i humuslagret på ytor behandlade med askpellets jämfört med kontrollytor kunde dock noteras. Granulerna av barkaska+rötslam var relativt lättlösliga och tydliga effekter på vissa mark-kemiska parameterar kunde konstateras sex år efter behandlingen. Signifikanta ökningar av pH-värdet i humuslager och de översta 5 cm av mineraljorden, med en tydlig doseffekt, kunde således observeras. Klara tendenser till förhöjningar av den elektriska ledningsförmågan i humuslager och det översta mineraljordsskiktet kunde också noteras. Det fanns även tendenser till att volymvikt och kolhalt påverkats av den högsta givan. Några effekter av behandlingen på florans sammansättning eller stamtillväxt kunde dock ej observeras.

Keywords

barkaska; rötslam; markkemi

Published in

Rapporter i skogsekologi och skoglig marklära
2004, number: 88
Publisher: Institutionen för skoglig marklära, Sveriges Lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Nilsson, Torbjörn

  • Department of Forest Soils, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Nilsson, Åke

  • Department of Forest Soils, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Larsson, Kjell

  • Department of Forest Soils, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Forest Science
Soil Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/2772