Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2015

Arbetsbelastning vid mjölkning i parallell- och fiskbensystem : rekommendationer för ergonomisk design och korrekta arbetsställningar

Pinzke, Stefan; Lunner Kolstrup, Christina

Abstract

Satsningar på storskalig mjölkproduktion och nya tekniska lösningar som genomförts på senare tid innebär stora förändringar vad gäller djurskötarnas arbetsförhållanden. Arbetstakten och arbetstiden för enskilda arbetsmoment, som t.ex. mjölkning, tenderar att öka. Denna förändringsprocess har sannolikt resulterat i ett förändrat arbetsmönster och exponering för olika riskfaktorer, som det är angeläget att ha kunskap om i syfte att utveckla effektiva strategier för preventiva åtgärder och interventioner i djurskötarens arbetsmiljö. Det är känt från många undersökningar i en rad länder att personer verksamma i mjölkproduktionen har hög frekvens av belastningsproblem som resulterar i värk, smärta och obehag som kan resultera i funktionshinder, nedsatt arbetsförmåga och ökad olycksfallsrisk. För att vi skall kunna ge rekommendationer gällande tekniska lösningar och arbetsteknik som kan förhindra uppkomsten av belastningsbesvär är det angeläget att kartlägga belastningsnivån i olika mjölkningssystem. Syftet med föreliggande projekt var att kvantifiera belastningen på mjölkarnas kroppsleder vid mjölkning i parallell- respektive fiskbensystem samt att ge rekommendationer avseende ergonomiska lösningar och rätt arbetsteknik. Fältstudier genomfördes vid fyra stora mjölkgårdar i Sverige med olika mjölkningssystem: Fiskbensstall där korna mjölkas snett från sidan; Karusell med fiskbensuppställning där korna står på en roterande plattform och mjölkas snett från sidan av mjölkaren som står stilla; Parallellstall där korna mjölkas rakt bakifrån och Karusell med parallelluppställning där korna står på en roterande plattform och mjölkas rakt bakifrån av mjölkaren som står stilla. Mjölkarna videofilmades under arbete i mjölkningsstallarna för att registrera och dokumentera arbetsställningar och arbetsrörelser. De olika systemens utformning, tyngden av mjölkningsutrustning, mjölkarnas arbetshöjder, arbetsavstånd och avstånd från kojuver till golvet där kon står på uppmättes på gårdarna. Intervjuer med mjölkarna genomfördes med avseende på belastningsbesvär och upplevelse av ansträngning vid mjölkning i de olika systemen. Det biomekaniska programmet ALBA användes för att kvantifiera ledbelastning vid olika mjölkningsmoment. Högst belastning oavsett system hade de långa männen som tvingades böja på ryggen för att nå framspenarna på kon. Skulderbelastningen var ca 60% högre i den arm som belastades av att hålla mjölkningsorganet jämfört med om armen hade varit obelastad. Ländryggen (L5/S1) belastades ca 10% mer vid mjölkning jämfört med torkning av spenar och juver vid förmjölkning. Beräkningar visade ingen skillnad på ledbelastning mellan de olika systemen för godtagbara arbetsställningar dvs där mjölkaren inte tvingades stå på tå eller böja på ryggen för att nå framspenarna. Skillnader som har betydelse för belastningen fanns däremot i lösningar inom systemen och i variationen av hög- och lågställda kojuver i kombination med olika längder på mjölkarna. Tekniska hjälpmedel som kan underlätta arbetet som justerbara golv, avlastningsarmar, indexering av korna och lättviktsorgan kan till viss del kompensera för denna variation. Den höga förekomsten av belastningsbesvär hos mjölkare beror inte enbart på mjölkningssystemens design, antropometri (människokroppens måttförhållanden) och bovimetri (nötkreatur-kroppens måttförhållanden). Andra bidragande orsaker kan vara långa arbetstider, ensidiga och upprepade arbetsuppgifter, psykosociala och organisatoriska faktorer. God arbetsteknik som bl.a. innefattar att arbeta nära kroppen, använda båda händerna eller att växla hand och undvika att arbeta i ytterlägen är också viktigt att tänka på för att undvika belastningsbesvär.

Keywords

arbetsbelastning; mjölkning; mjölkningssystem; ergonomi; biomekanik

Published in


Publisher: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet