Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2014Open access

Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2014

Franzén, Fredrik; Andersson, Jan

Abstract

Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid Oskarshamnsverket på östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfisken med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett av kylvatten opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt omfattningen av fiskförluster vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten. Fångstdata samlas dessutom in för bedömning av de eventuella effekter kylvattenutsläppet har på det lokala yrkesfisket. Årsrapporten redovisar i första hand data utan vidare analys av effekter av kraftverkets påverkan på vattenmiljö och fiske. Sådana analyser görs vid fördjupande utvärderingar med ungefär fem års mellanrum och då effekter tas upp i texten i denna rapport har dessa uppgifter i de flesta fall hämtats från dessa utvärderingar. Det utgående kylvattnet från O1 och O3 var 9-10 °C varmare än det inkommande under 2014. O2 stod stilla hela året. Det utgående vattnet från O3 översteg 25 °C under sammanlagt 50 dygn 2014, vilket var ovanligt mycket. Utebliven drift vid reaktor O2 i kombination med ett kallare vatten från djupintag till O1 gav dock totalt sett ett kallare utgående vatten än tidigare. Skillnaden i vattentemperatur mellan Hamnefjärden och referensområden av liknade karaktär var dock något större än tidigare år. Detta förklaras av en varm sommar med rekordhöga temperaturer på det intagna djupvattnet samt att djupvattnet under tiden november till februari är varmare än det tidigare använda ytvattnet. En övergång till kylning med djupvatten påbörjades under hösten 2011, inför en planerad effekthöjning. Syftet är att få ett kallare kylvatten under årets varma period samt att motverka höga utsläppstemperaturer. O1 gick över till djupvatten först i slutet av juni 2013 och innan denna omläggning noterades en riklig förekomst av främst storspigg i det inkommande kylvattnet. Efter övergången har förlusterna av både spigg och större fiskar varit betydligt mindre. Effekterna av fiskförluster i silstationerna bedöms vara små för ekosystemet och det allmänna fiskeintresset, men en negativ påverkan på fisket i närområdet kan inte uteslutas. I nätprovfisket i Hamnefjärden har den totala fiskfångsten ökat sedan 1960-talet, även om förekomsten av björkna och mört har varit lägre under den tioårsperioden. Fångsterna av abborre och sarv uppvisar en på lång sikt positiv utveckling, både i det mest kylvattenpåverkade området och i provfisket i den omgivande skärgården. Fångsten av abborre i skärgården var rekordstor sommaren 2014. Fångsten av mört och sarv uppvisar en negativ utveckling på en lokal i referensområdet Kvädöfjärden. På den yttre lokalen i referensen gjordes fortsatt goda fångster av abborre, men ingen trend kan ses. Abborrarna i Simpevarp tenderar att vara yngre än i referensområdet. Störningar på fiskars könsorgan har tidigare observerats i relativt stor omfattning i Hamnefjärden, men har varit ovanliga eller obefintliga under senare år. Störningsfrekvensen var 0,5 procent i Hamnefjärden 2014 och störningar saknades i referensområdet. Hos mört noterades missbildningar hos 0,8 procent av romsäckarna i Hamnefjärden medan de var obefintliga i referensområdet. Små fångster av årsyngel av abborre i Hamnefjärden under de tre senaste åren bidrog till en långsiktigt negativ trend. Ynglens medellängder i Hamnefjärden och Getbergsfjärden var 2014 de högsta sedan undersökningarna startade och ökar över tiden i båda områdena och abborryngel i Hamnefjärden var signifikant större än de i Getbergsfjärden. Fångsten av gulål vid provfiske med ryssjor i Hamnefjärden 2014 var inledningsvis normal men minskade efter april och blev totalt en av de minsta som noterats. De små fångsterna kan sannolikt kopplas till fallande vattentemperaturer i samband med driftstörningar under senvåren. Förekomsten av simblåseparasiter hos gulål har legat på en stabil nivå av 50-60 procent sedan parasiten etablerades i Hamnefjärden i slutet av 1980-talet men var nu på 35 procent. Påverkan av kraftverkets drift på förekomsten har inte kunnat påvisas vid jämförelser med andra områden. Resultat från många års undersökningar i Hamnefjärden har påvisat omfattande påverkan på fisksamhället i fjärden, främst genom en positiv effekt av uppvärmt kylvatten på tillväxttakt och individrikedom hos fiskarter som föredrar varmare vatten, som abborre och mört. Under senare år har dock förändrade driftrutiner införts, i första hand genom ett intag av djupvatten för kylning. De fulla effekterna av detta har ännu inte kunnat utvärderas. En omfattande igenväxning under senare decennier kan sannolikt kopplas till kraftverkets drift och har sannolikt också påverkat fisksamhällets sammansättning i Hamnefjärden. En positiv påverkan på abborrens tillväxt har även observerats i den omgivande skärgården vid Simpevarp och den långsiktiga utveckling hos bestånden av sötvattenarter där visar inga tecken på negativ påverkan av kraftverket. En negativ utveckling hos vissa karpfiskarter under senare tid i både påverkansområde och referensområde behöver dock följas upp och om möjligt förklaras. Fiske med kustöversiktsnät under våren i havsbandet utanför kraftverket syftar till att studera effekter på strömming och andra marina arter som oftast förekommer rikligast vid relativt låga vattentemperaturer. Störningar orsakade av i huvudsak säl förekom i drygt hälften av fiskeansträngningarna. Störda fiskeansträngningar utesluts alltid vid de analyser som görs och den totala fiskeansträngningen utökades 2011 för att motverka effekter av detta. De senare årens observerade positiva utveckling för strömming upphörde 2013, troligtvis beroende på låga vattentemperaturer. Vid fisket 2014 var strömmingsfångsterna åter på en nivå som låg över långtidsmedelvärdet för hela fiskeperioden. Detta provfiske kunde tidigt påvisa att strömming och även andra fiskarter anlockades till det varmare vattnet. Yrkesfiskets fångster av blankål i referensområdet uppvisade en positiv trend från 1972 fram till att det 2001 upphörde i sin dåvarande utformning. Under samma period finns en negativ utveckling i fisket efter blankål i Simpevarps närområde. Sedan bottenåret 1996 och fram till 2013 har en positiv utveckling observerats i Simpevarp. Denna försvann dock efter något lägre fångster 2014. Resultat från yrkesfisket har inhämtats från ett större antal fiskare i närområdet och i referensområdet Kvädöfjärden sedan 1960-talet. Numera återstår endast en fiskare i vardera området. Några effekter av kylvattenutsläppen på det i området viktiga blankålsfisket har inte kunnat beläggas. En positiv utveckling av artantalet hos bottenfaunan finns i både Simpevarp och referensområdet under perioden 1962-2014. I synnerhet gäller detta de grunda lokalerna, där även individtätheten visar en stigande trend. På den grunda lokalen i referensområdet var blåmussla den vanligaste arten, medan östersjömussla hade störst förekomst på motsvarande djup i Simpevarp. Den senare dominerande på de djupare stationerna i båda områdena. Den till Östersjön introducerade havsborstmasken Marenzelleria sp. förekom i stora antal på samtliga stationer utom den djupa i referensområdet. Resultat av bottenfaunaundersökningen har i första hand speglat storskaliga förändringar i regionen utan att kunna belägga några uppenbara effekter av kraftverkets drift. De hårda bottnarnas algsamhällen övervakas på tre lokaler i kraftverkets närhet. Sammanvägt för de tre stationerna minskade både täckning och utbredning av tång något jämfört med 2013. Algsamhällena bedöms ha en god ekologisk status och studerade lokaler tillhör de rikaste i regionen. Några uppenbart negativa effekter av kylvattenpåverkan har således inte kunnat beläggas på de studerade lokalerna. Havsborstmaskar av släktet Marenzelleria är de enda organismer som påträffats i undersökningarna under senare år som kan klassa som främmande och invasiva. Marenzelleria är dock numera etablerad över stora delar av Östersjön.

Published in

Aqua reports
2014, number: 2015:4
ISBN: 978-91-576-9292-4
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet