Abstract

Silkesodling är ett fantastiskt, men misslyckat, exempel på försöksodling i Sverige och har länge varit i det närmaste outforskat. Syftet med avhandlingen är att kartlägga och beskriva försöken med silkesodling i Sverige. De större odlingsförsöken var koncentrerade till tre perioder: 1735-1765, 1830-1898 och 1913-1918. Länge var silkesodlingens konst en välbevarad hemlighet i Kina. Silkesodlingen spreds till alltfler europeiska länder från och med 1500-talet. Det handlade nästan uteslutande om kostsamma kungliga projekt och i avhandlingen berörs utvecklingen i andra länder i norra Europa. Vi delar flera grundläggande förutsättningar med Danmark som särskilt studeras samt i vilken mån det skedde påverkan och samarbete mellan grannländerna. För kapitlen om 1700-talets försök och näringens historia i norra Europa har främst tryckta källor och litteratur anlitats. Flera av silkesodlarna på 1700-talet skrev om sina försök, vilket gjort att vi ingående kan följa deras ansträngningar och tankar om möjligheten att framgångsrikt odla silke i Sverige. För avsnitten där de svenska silkesodlingförsöken behandlas har främst arkivmaterial använts som underlag. Fokus ligger på Sällskapet för inhemsk silkesodlings förvaltningsutskotts protokoll och de tryckta årsberättelser som gavs ut under nästan femtio år. Avsnittet om 1900-talets korta försöksperiod bygger till stor del på material från Svenska silkesodlareföreningens arkiv. Silkesodlingens historia i Sverige tar sin början vid mitten av 1730-talet då Mårten Triewald bedrev försök och beskrev dem utförligt i Kungl. Vetenskapsakademiens handlingar. Carl von Linné var betydelsefull för satsningarna och han påverkade många under 1700-talet. Naturforskare anlitades som plantagedirektörer och de skulle förse svenska sidenfabrikörer med svensk råvara. Tanken om att kunna framställa inhemskt silke var förståelig då det importerades stora mängder råsilke från Kina och Sydeuropa till Sverige. Någon större spridning av näringen blev det dock aldrig. Vissa ekonomer talade om yppighet som ansågs vara nyttig för samhället. I den merkantilistiska näringspolitiken blev premier ett vanligt inslag och under 1750-talet utlystes premier för silke och planterade mullbärsträd. När hattpartiet förlorade makten försvann dock stödet för produktion av lyxvaror i landet. Sällskapet för inhemsk silkesodling bildades 1830 och var verksamt i nästan sjuttio år. Utländska influenser och tanken om att detta skulle kunna bli en folknäring bidrog. Flera kända vetenskapsmän deltog i arbetet och medlemmar av kungahuset var beskyddare. Sällskapet delade ut plantor och frön av mullbärsträd samt ägg av silkesfjärilen. De största kvantiteterna skickades till de planteringar som stod under Sällskapets eller olika läns hushållningssällskaps kontroll, men årsberättelserna vittnar även om att många privatpersoner planterade mullbärsträd och några ägnade sig också åt silkesodling. Försök med silkesodling kom att bedrivas på flera platser i landet, bland annat på initiativ från Jacob Berzelius. Verksamheten finansierades till största delen genom statsanslag, men ett stort antal bemedlade personer bidrog till satsningen på silkesodling. En viss inkomst kom från det producerade silket som nästan uteslutande inköptes av kungahuset. På 1910-talet bildades en ny förening för silkesodling i södra delen av landet. Resultatet av denna korta tredje period av försök var närmast obefintligt. Till perioderna av svenska silkesodlingsförsök hör flera envisa förespråkare och en tro på att någon ersättningsväxt skulle tåla det nordiska klimatet bättre. Vid upprepade tillfällen har det förekommit tal om att det vita mullbärsträdet acklimatiserats, men lika ofta har kalla vintrar och vårar bevisat motsatsen. Silkesodlingen i vårt land saknade, och saknar, ekonomisk rationalitet. Produktionen var alltför kostsam och ytterst beskedlig i förhållande till de stora mängder som importerades. Silkesodlingens historia i Sverige handlar om en lång rad försök under nästan tvåhundra år, men alltför mycket talade emot att drömmen om svenskt silke skulle kunna bli verklighet.

Keywords

lic.-avh; sericulture; silkworms; morus; history; sweden

Published in

ISBN: 978-91-86197-67-4
Publisher: Dept. of Landscape Architecture, Swedish University of Agricultural Sciences

SLU Authors

• Johansson Åbonde, Anders

  • Department of Landscape Architecture, Planning and Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Economic History


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/28901