Abstract

• Högstubbar lämnas och skapas regelmässigt vid slutavverkning för att öka mängden död ved och gynna vedlevande arter. Vi har undersökt hur stor del av den vedlevande faunan som lever i högstubbar jämfört med andra typer av substrat i Västerbotten, Ångermanland och södra Lappland. • Vi har också studerat hur betydelsefulla naturreservat är för vedlevande arter i jämförelse med brukade skogar. • Högstubbar gynnar definitivt vedlevande skalbaggsarter, men knappt 50 % av de arter som vi fångade återfanns på stubbar. Resten av arterna kom från avkapade toppar eller lågor. • Avverkningsmogna brukade skogar och reservat innehöll en förvånansvärt likartad skalbaggsfauna, trots att de brukade skogarna bara innehöll mellan en fjärdedel (lågor) till en tiondel (stående döda träd) av den volym död ved som fanns i reservaten. • Våra resultat tyder på att gamla brukade skogar innehåller betydande naturvärden, vilket förmodligen är ett resultat av att de inte utsatts för trakthyggesbruk. Deras värde ur naturvårdssynpunkt ska därför inte underskattas.