Abstract

Markpackning har varit ett stort problem allt sedan mekaniseringen och intensifieringen av växtproduktionen. För att karlägga olika jordars och grödors packningskänslighet utförde avdelningen för jordbearbetning vid institutionen för markvetenskap, SLU, omfattande ettåriga markpackningsförsök mellan åren 1969 till 1981. Antalet försök uppgick till över 100 och var fördelade över hela landet. I de flesta försök ingick fyra led (ingen packning, lätt packning, normal packning och stark packning). Packningsskadorna karakteriserades med hjälp av den S.k. packningsgraden (D). Denna definieras som jordens torra skrymdensitet i fält i % av torra skrymdensiteten i samma jord sedan den på laboratoriet packats med en vertikal tryck av 200 kPa. I en nyplöjd mineraljord är D omkring 65 och måste återpackas för att förbättra jord/rot kontakt och kapillär ledningsförmåga för vatten. Är D omkring 100, så är jorden starkt packad. Den optimala packningsgraden för kom, som var försöksgröda i studierna som redovisas här, ligger omkring 87. Vid utförandet av försöken följdes ett likartat schema. Det förekom dock variation i packning s grads optimet från år till år för ett flertal försöksplatser och serier. Den främsta orsaken till de varierande resultaten mellan åren kan ha varit att väderleken under vegetationsperioden varierade. Med denna hypotes analyserade vi skörderesultat från 53 försök med vårsådda grödor genom att använda mark- och väderleksdata. Föreliggande rapport omfattar följande serier: jordpackning i vårsäd (R2-7204, 13 försök), olika jordars packningskänslighet (R2- 7210, 24 försök), Jordpackning - olika koms orter (R2-7211 & 7212, 9 försök), vårsådda grödors packningskänslighet (R2-7213, 3 försök), ettåriga packningsförsök i kom (R2-7214, 4 försök). Från mark- och klimatdata simulerades markens vattenhalt under vegetationsperioden. Data för nederbörd, lufttemperatur, vindhastighet och relativ fuktighet erhölls från närliggande klimatstationer. För simuleringen av markens vattenhalt användes COUPMode1 . Med hjälp av de erhållna simuleringsresultaten och packnings graden bedömdes om det hade inträffat en kritisk situation vad gällde syre- och vatten/näringsbrist och om markens penetrationsmotstånd hade varit för hög. Resultat av statistisk analys visade att de mest betydelsefulla faktorer för inverkan av packningsgraden på skörden var vattenhalt vid packning> såtid> extrem torka under vegetationsperiod> tillfälligt vattenbrist> för hög markfuktighet (syrebrist) under vegetations perioden. Hög vattenhalt vid packningen resulterade i hög packningsgrad men den hade mindre betydelse för skördesänkningen. Tidig sådd i många försök mildrade den negativa inverkan av packningen särskilt under extrem torra växtsäsonger, då nederbörden var så låg att markens vattenhalt minskade kraftigt under hela vegetationsperioden. Annars orsakade långvarig vattenbrist stora skördesänkningar i hårt packade led. Däremot observerades stigande skörd med ökande packning s grad om det hade varit korta perioder med vattenbrist. Det orsakade förskjutning av packningsgradsoptimet. Högst avkastning erhölls för 55 % av de här rapporterade försöksresultaten vid den så kallad packningsgradsoptimum (omkring 87 för kom). Trendanalys indikerade att den siffran kunde ha varit betydligt högre om man vid packningsförsöket hade lyckats skapa packningsgardsoptimet i alla försök.

Keywords

jordbearbetning; jordpackning; packningsskador; fältförsök; vattenhalt; packningsgrad

Published in

Meddelanden från Jordbearbetningsavdelningen
2005,
Publisher: Institutionen för markvetenskap, Avdelningen för jordbearbetning, Sveriges lantbruksuniversitet

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/126002