Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2012Open access

Biologisk recipientkontroll vid Oskarshamns kärnkraftverk : årsrapport för 2011

Andersson, Jan; Franzén, Fredrik; Lingman, Anna

Abstract

Effekter på det akvatiska ekosystemet av kylvattenanvändning vid kärnkraftverket vid Simpevarp utanför Oskarshamn vid östersjökusten övervakas inom ramen av ett långsiktigt kontrollprogram. Programmet omfattar provfisken med nät och ryssjor inom en påverkansgradient och i ett opåverkat referensområde. Vidare övervakas långsiktig utveckling av bottenfauna och makrovegetation i områden med olika kylvattenpåverkan samt hur mycket fisk som förloras vid kraftverkets rening av inkommande kylvatten och insamling av fångstdata för att bedöma effekter på det lokala yrkesfisket. Det utgående kylvattnet är normalt 10–12 ?C varmare än det inkommande. I de inre delarna av recipienten Hamnefjärden uppmättes en övertemperatur av 4–6 ?C under april–november 2011 i förhållande till referensområden av liknade karaktär och det utgående vattnet översteg tidvis 30 ?C under högsommaren. Fiskförlusterna i kraftverkets silstationer dominerades av strömming och effekterna på berörda bestånd bedöms vara små. Lokala effekter kan dock inte uteslutas. Abborre, mört och björkna dominerade provfiskefångsterna i Hamnefjärden och omgivande skärgård. Fångsterna av abborre uppvisar en på lång sikt positiv utveckling både i det mest kylvattenpåverkade området och i omgivande skärgård, samtidigt som fångsterna av mört har minskat både i Simpevarp och i referensområdet. Abborrarna i simpevarpsområdet var dock betydligt yngre än de i referensområdet, vilket möjligen kan förklaras av en snabbare tillväxt. Störningar på fiskars könsorgan har tidigare observerats i relativt stor omfattning i Hamnefjärden, men var ovanliga hos de abborrar och mörtar som analyserades under 2011. Förekomsten av årsyngel av abborre i Hamnefjärden har inte förändrats över tid. Ynglenas storlek uppvisar dock en positiv utveckling, såväl i Hamnefjärden som i ett närliggande referensområde. Vare sig fångsten av gulål vid provfiske med ryssjor i Hamnefjärden eller ålfångstens storlekssammansättning har förändrats sedan fiskena inleddes under 1980-talet. Förekomsten av simblåseparasiter hos gulål har legat på en stabil nivå av 50–60% sedan parasiten etablerades i Hamnefjärden i slutet av 1980-talet. Fiske med kustöversiktsnät under våren i havsbandet utanför kraftverket syftar till att studera effekter på strömming och andra marina arter som oftast förekommer rikligast vid låga vattentemperaturer. Efter fler års betydande störningar från sälar förändrades metodiken inför 2011. De ytsatta näten ersattes av bottensatta och antalet stationer utökades. Fångsten av dominanterna strömming, rötsimpa och torsk uppvisar stora svängningar sedan detta provfiske inleddes i början av 1970-talet. Endast torsken uppvisar dock en på lång sikt negativ utveckling, som sannolikt kan kopplas till den storskaliga utvecklingen för torsken i östersjön. Yrkesfisket efter blankål med ålflytgarn begränsades från och med 2009 till 90 dagar genom nationella regleringar. Från och med 2009 insamlas endast data från Marsö. Utvecklingen över en längre tidsperiod är negativ, samtidigt som fångsterna i referensområdet uppvisade en positiv trend fram till att det upphörde i sin dåvarande utformning efter 2001. Den observerade nedgången för fångsten per fiskeansträngning överensstämmer dock i stort med den generella utvecklingen på ostkusten. En starkt positiv utveckling av både art- och individantal hos bottenfaunan på grundare lokaler finns i både Simpevarp och referensområdet under perioden 1962–2011. Artrikedomen har utvecklats positivt även på de djupare lokalerna, men trender saknas där hos abundansen. Den till östersjön introducerade havsborstmasken Marenzelleria sp. har haft en stark populationsutveckling i båda områdena under senare år och var en av de dominerande arterna även under 2011. Utvecklingen bedöms till största delen spegla storskaliga förändringar av östersjöns ekosystem. De hårda bottnarnas algsamhällen övervakas på tre lokaler i kraftverkets närhet. Växtsamhällena bedöms ha en god ekologisk status och studerade lokaler tillhör de rikaste i regionen. Den ytnära blåstångens täckningsgrad hade dock minskat på alla tre lokalerna, sannolikt beroende på nötning från is. På de två stationerna söder om utsläppet hade tången ökat sin djuputbredning. Täckningsgraden av fintrådiga grönalger ökade ytnära under det senaste decenniet, medan täckningen av rödalger på 5–6 m djup minskade under senare år.; -- Potential ecosystem effects caused by the effluent cooling water from the Simpevarp nuclear power plant, close to Oskarshamn on the Swedish coast of the Baltic Proper, are monitored in yearly surveys using gillnets and fyke nets. Fishing is undertaken at several sites in a coastal gradient starting at the location of the emitted cooling water, and in a reference area 100 km north of the recipient. Soft bottom macro fauna and macro vegetation are monitored both in the gradient and in the reference area. Fish mortality due to entrapment in the cooling water system and commercial landings are monitored to assess the effects on the local fishery. The water used for cooling is normally heated by 10–12 ?C when passing through the power plant. In sheltered parts of the recipient bay of Hamnefjärden, the surface water was 4–6 ?C warmer in April–November 2011 than in the reference area comparable reference areas and the emitted water occasionally exceeded 30 ?C in the summer. Fish losses in the cooling water rinsing system were dominated by Baltic herring. Effects on abundances at the population level are estimated to be small, but local effects cannot be ruled out. Perch (Perca fluviatilis), roach (Rutilus rutilus) and silver bream (Blicca bjoerkna) dominated the catches in the surveys with gillnets in Hamnefjärden, as well as in the archipelago surrounding the power plant. Perch abundances increased in these areas. Catches of roach decreased close to the power plant, but also in the reference area. Perch in the gillnet catches were younger and grew faster close to the power plant than in the reference area. Abnormal gonads, previously observed at high frequencies in perch and roach in Hamnefjärden, were rare in the 2011 sampling. The abundance of young of the year perch in the recipient did not change over time. The size of the perch fry however, increased in Hamnefjärden, as well as in the local reference area. The catch and size structure of yellow eel (Anguilla anguilla) did not change over time in the recipient since the 1980s. The prevalence of swim bladder parasites (Anguillicoloides sp.) has been 50–60% since the parasite was established in Hamnefjärden in the late 1980's. Gillnet surveys are performed in the spring on the open coast at the power plant to study effects on Baltic herring and other marine species, normally appearing at low water temperatures. Problems due to an increasing population of grey seals forced a change in fishing methodology in 2011, and the pelagic nets were replaced with a series of demersal nets. The abundances of the long term dominants Baltic herring (Clupea harengus), sea scorpions (Myoxocephalus scorpius) and cod (Gadus morhua) have shown large periodic variations since the survey was established in the early 1970's. Cod alone has shown a long term decrease, probably reflecting the general situation in the Baltic Sea. Silver eel (Anguilla anguilla) catches decreased in the local fishery, but increased in the reference area until silver eel fishing stopped in this area in 2001. The long term development is however believed to reflect the general trends of eel in the Baltic region. Abundance and species richness in soft bottom macro fauna increased strongly in shallow sites between 1962–2011, in Simpevarp as well as in the reference area. The number of species increased also on deeper sites, but the total abundance did not change significantly. The abundance of the introduced polychaete Marenzelleria sp. increased rapidly in recent years and is now among the dominants in both areas. The trend is reflective of the general changes in the Baltic Sea. Vegetation on hard bottoms is monitored on three sites in the coastal gradient of cooling water. The algal communities are considered to have good ecological status and the studied sites are among the richest in the region. The Fucus vesiculosus cover decreased however, in recent years due to the wearing of ice. Fucus increased its distribution in deeper parts in two sites south of the power plant. The cover of filamentous green algae increased over the last decade and the cover of red algae in 5–6 m depth decreased in recent years

Keywords

fisksamhälle; kärnkraft; recipientkontroll

Published in

Aqua reports
2012, number: 2012:6
ISBN: 978-91-576-9073-9
Publisher: Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet