Abstract

Detaljplanen är ett mycket viktigt instrument i den kommunala fysiska planeringen när det gäller avvägningen mellan olika intressenter avseende användningen av mark, vatten och den bebyggda miljön. Den är även av stor betydelse i arbetet för en hållbar utveckling. Följaktligen ska planeringen genomföras på sådant sätt att inte en betydande miljöpåverkan uppstår. Detaljplanen ska därför genomgå en behovsbedömning för att avgöra om dess genomförande kan medföra en betydande miljöpåverkan eller inte. Lagstiftningen säger att alla detaljplaner med normalt planförfarande ska genomgå denna process. Befaras att en betydande miljöpåverkan kan uppstå vid genomförandet av planen ska den miljöbedömas vilken också ska dokumenteras genom en miljökonsekvensbeskrivning. Många kommunala tjänstemän kontaktar MKB-centrum för att få råd angående behovsbedömning av planer. Bland annat med anledning av detta har MKBcentrum gått ut med en webbenkät till alla Sveriges 290 kommuner. Enkäten omfattade tolv frågor med olika svarsalternativ i ämnet och med möjlighet att ge kommentarer till åtta av dem. Inkomna enkätsvar gav en svarsprocent på 74,5 och svaren är representativa med avseende på län och på Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppering. Detta tolkas som att respondenterna utgör ett representativt urval som speglar de verkliga förhållandena. Resultatet visar att drygt 85 procent av de kommuner som svarade på enkäten antar tio eller färre detaljplaner med normalt planförfarande per år, att det inte är vanligt med planprogram men om sådant finns så görs behovsbedömningen främst i detta skede. En majoritet av kommunerna har utarbetat rutiner för behovsbedömningen, ansvaret för underlaget till behovsbedömningen ligger främst på planförfattaren men att denne ofta konsulterar andra tjänstemän. Länsstyrelsen ses som en viktig samarbetspartner. I hälften av kommunerna tas beslutet om en eventuell miljöbedömning av detaljplanen av en politisk nämnd. Beslutet av behovsbedömningen redovisas i detaljplanehandlingarna och 96 procent av respondenterna har inte egna regler om miljöbedömning/MKB som går längre än gällande lagstiftning. Miljömål eller andra uppsatta mål verkar inte tillskrivas någon större betydelse för miljöbedömningen. Knappt nio av tio respondenter ligger i intervallet fem eller färre detaljplaner som går till miljöbedömning per år och en stor majoritet anser detta vara ett rimligt antal. Slutsatsen är att webbenkäten gav en god bild av kommunernas arbetssätt, vilka aktörer som finns samt betydelsen av lagregler i processerna behovsbedömning och miljöbedömning av detaljplaner. Av de få studier som undersökt hur många detaljplaner som genomgår en miljöbedömning under ett år visar resultatet på minst 100 planer. Denna studie visar att ca 650 detaljplaner eller 35 procent genomgår en miljöbedömning under ett år men i denna siffra ingår felkällor som sammanblandning av begrepp och sannolikt även planer med endast en enkel miljöredovisning. Med utgångspunkt från dessa felkällor och respondenternas kommentarer uppskattas antalet detaljplaner som genomgår en miljöbedömning till mellan fem och 30 procent (100-600) av totala antalet detaljplaner med normalt planförfarande som antas i svenska kommuner på ett år.

Keywords

behovsbedömning; miljöbedömning; detaljplan; svenska kommuner

Published in

Rapporter Institutionen för stad och land
2008,
ISBN: 978-91-85735-11-2
Publisher: Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet

UKÄ Subject classification

Other Social Sciences not elsewhere specified

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/126060