Epsilon Open Archive

Abstract

Syftet var att visa hur åldersanalys av fisk i sjöar kompletterar de fiskindikatorer som ingår i dagens bedömningsgrunder för ekologisk status. Eftersom fiskars ålder sällan rapporteras från regional miljöövervakning, sammanställdes kunskap om åldersbestämning av fisk, och om åldersstruktur, rekrytering och tillväxt hos vanliga fiskarter i svenska sjöar. Exempel hämtades från nätprovfisken i miljöövervakningens trendsjöar och sjöarna i Integrerad KalkningsEffektUppföljning (IKEU), och de inkluderade abborre, braxen, gers, mört, nors, röding, sik, siklöja och öring.

Åldersstrukturen illustrerades med andelen ung fisk och maxålder. Andelen ung fisk var lägre i sura än i neutrala sjöar, och andelen ung fisk minskade med ökad latitud. För de flesta arter var den äldsta fisken betydligt mindre än den största, och för abborre och mört minskade maxåldern med ökad latitud. För sjöar med årlig provtagning beräknades ett rekryteringsindex, baserat på uppskattad abundans av enskilda årsklasser tre år i rad. Det gav tydligare koppling mellan rekrytering och vattenkvalitet under enskilda år, jämfört med förekomst eller avsaknad av små mörtar. Fiskens längd vid given ålder visade sällan tydliga samband med fisketryck, surhet eller klimat, sannolikt för att fiskars tillväxt ofta begränsas av konkurrens inom och mellan arter. Abborrens tillbakaräknade tillväxt under första levnadsåret var en mer lovande indikator för uppföljning av klimatförändring.

I tre fallstudier kunde åldersdata öka förståelsen för varför enklare samhällsindikatorer fluktuerade eller förändrades med tiden. Fallstudierna visade också på svagheter med nuvarande bedömningsgrunder. Med stöd av historisk kunskap och data i tidsserier från enskilda sjöar, kunde en del av bedömningsgrundernas referensvärden ifrågasättas. Med mer åldersdata från regional miljöövervakning kan andelen ung fisk av vanliga arter eventuellt inkluderas i framtida bedömningsgrunder för ekologisk status.