Abstract

EU:s jordbrukspolitik har omvandlats under det senaste decenniet. Nya målsättningar om att skydda "höga natur- och kulturvärden" samt "traditionella landskap" har satt fokus på andra typer av lantbruk än de jordbrukspolitiken tidigare har gynnat. Ett exempel är det svenska fäbodbruket som nu för första gången får särskilda jordbrukspolitiska stöd. Idag finns ett par hundra fäbodbrukare i norra Svealand och nedre Norrland som håller kor, får och getter, ofta lantraser, på fritt utmarksbete. Djuren betar på skogsmark eller i fjällmiljö och kommer självmant hem på nätterna för att stallas och i förekommande fall mjölkas. Utmarken delas med björnar och vargar, dock inte utan konflikter. I avhandlingen kombineras textanalys och etnografiskt fältarbete i en policyantropologisk analys av vad som händer när fäbodarna inkluderas i politiken. Jordbruksverkets utformning av EU-stöd till fäbodar påverkar hur fäbodar brukas. Stödens utformning visar dock på motsättningar mellan förvaltningsapparaten som har makt att definiera vad traditionella fäbodar och höga natur- och kulturvärden på fäbodar är, och de fäbodbrukare som ska förverkliga intentionerna. Dessa motsättningar har gett upphov till en strid om tolkningsföreträde och en ständigt pågående förhandlingsprocess om vilka praktiker som har högst värde, vilket i avhandlingen benämns fäbodens politiska rum. Där ingår inte enbart de frågor som är aktuella idag utan också de historiska institutionella arrangemang som påverkar aktörernas möjlighet att göra sin röst hörd. Det är inte enbart Jordbruksverkets föreskrifter som avgör vad den nya jordbrukspolitiken kommer att resultera i. Länsstyrelsernas uttolkning av föreskrifterna, avgör i praktiken hur politiken genomförs. Fäbodbrukarna är dock inte intentionslösa brickor i det här spelet, utan har egen agens och möjligheter att handla utifrån egna intentioner och problemdefinitioner. Fäbodföreningar och andra organisationer spelar en viktig roll som förmedlare av och uttolkare av såväl myndigheternas anvisningar som brukarnas egna handlingsvägar. De ständigt pågående förhandlingsprocesserna kommer att avgöra hur framtidens fäbodbruk, och i förlängningen även hur framtidens lantbruk, kommer att bedrivas.

Keywords

CAP; Jordbrukspolitik; Miljöpolitik; Rovdjurspolitik; Policyantropologi; Fäbodbruk; Förvaltningsforskning; Landsbygdsprogrammet; Kulturarv; Naturarv; Lantraser

Published in

Acta Universitatis Agriculturae Sueciae
2013, number: 2013:25
ISBN: 978-91-576-7789-1, eISBN: 978-91-576-7789-1
Publisher: Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Eriksson, Camilla

  • Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Social Sciences Interdisciplinary
Other Social Sciences not elsewhere specified
Public Administration Studies


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/41113