Home About Browse Search
Svenska


Är produktionen av biodrivmedel i Sverige hållbar?

en studie av implementering och effekt av EUs hållbarhetskriterier

Engberg, Sofie and Ahlgren, Serina (2013). Är produktionen av biodrivmedel i Sverige hållbar? Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport / Institutionen för energi och teknik, SLU ; 059
[Report]

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Idag är stora delar av världen beroende av fossil energi. Beroendet skapar problem eftersom förbränning av fossil energi ger upphov till växthusgaser som bidrar till ökad medeltemperatur på jorden. Ett sätt att minska beroendet och utsläppen är att ställa om till mer förnybar energi. I transportsektorn har biodrivmedel börjat användas som komplement till fossila drivmedel i det syftet. Men biodrivmedel är inte automatiskt hållbara. Beroende på hur råvarorna tas fram och hur drivmedlet framställs påverkas miljön genom växthusgasutsläpp och markbearbetning. För att stimulera en ökad produktion av hållbart producerade biodrivmedel har EU-kommissionen tagit fram Förnybartdirektivet och Bränslekvalitetsdirektivet. Syftet med den här rapporten är att beskriva lagstiftningen kring EUs hållbarhetskriterier för biodrivmedel på europeisk och nationell nivå, samt att diskutera om lagstiftningen kan bidra till en ökad efterfrågan av råvaror som producerats med lägre växthusgasutsläpp.

Förnybartdirektivet anger mål för hur mycket energi som ska produceras från förnybara källor i respektive EU land samt inom EU totalt sätt. De gemensamma målen för unionen är att 20 % av den totala energiproduktionen ska komma från förnyelsebara källor samt att 10 % av de drivmedel som används inom transportsektorn ska vara förnyelsebara till år 2020. Enligt Bränslekvalitetsdirektivet ska drivmedelsleverantörer minska de totala växthusgasutsläppen per såld enhet bränsle med 6 % till år 2020 jämfört med genomsnittsutsläppen per enhet inom EU under år 2010. Biodrivmedlen måste uppfylla ett antal hållbarhetskriterier för att få räknas mot direktivens mål. Kriterierna syftar till att reglera växthusgasutsläpp och skydda mark med stor biologisk mångfald och betydande kollager.

I Sverige innebär hållbarhetskriterierna i praktiken att råvara till biodrivmedel inte får tas från mark som är märkt Natura 2000 eller mark som inte var åkermark 2008. Eftersom Sverige har en minskande åkerareal sker nästan inga nyodlingar, och Natura 2000 områden används generellt inte till odling vilket gör att hållbarhetskriterierna rörande markanvändning inte har betydande effekt. De succesivt högre krav som ställs på utsläppsreduktion har dock positiv effekt då de ger branschen incitament att minska sina utsläpp. Hållbarhetskriterierna kan också ge en positiv effekt eftersom de bidrar till ökad medvetenhet och debatt om utsläpp från biodrivmedelsproduktion och jordbruk i stort.

Direktiven trädde i kraft 2009 och implementerades i Sverige genom hållbarhetslagen som började gälla i juni 2010 och drivmedelslagen som började gälla i maj 2011. Definitioner och detaljer gällande hållbarhetskriteriernas innehåll och bestämmelser för beräkning av växthusgasutsläpp dröjde dock. Detta gjorde att Energimyndigheten presenterade sina föreskrifter till hållbarhetslagen först i november 2011 och vägledningen kom först under 2012., vilket gjorde att vissa aktörer drabbades av höga kostnader. Fortfarande finns det definitioner i hållbarhetskriterierna och beräkningsdetaljer i Bränslekvalitetsdirektivets artikel 7a som inte är färdiga. Osäkerheten som skapas på marknaden genom ofärdig lagstiftning kan leda till stagnation eftersom förutsättningarna för investeringar blir osäkra.

I rapporten dras slutsatsen att det i teorin finns förutsättningar för råvaruproducenter att ta mer betalt för grödor som producerats med ett lägre växthusgasutsläpp. Anledningen till det är att lägre utsläpp vid produktion kan utgöra ett mervärde eftersom det sänker biodrivmedlets totala utsläpp. På grund av osäkerheten kring direktivens tillämpning efterfrågas dock inte sådana grödor just nu. Drivmedelsleverantörer (oljebolag) kan välja att sänka sina växthusgasutsläpp genom att effektivisera produktionskedjan för fossila bränslen eller genom att blanda in förnybart drivmedel i det fossila. Först när all lagstiftning är på plats kan de utvärdera vad som kommer att vara mest lönsamt för dem och då kan det eventuellt skapas efterfrågan av grödor som producerats med låga utsläpp.

En annan källa till osäkerhet kring efterfrågan av grödor med låga utsläpp är debatten om indirekt förändrad markanvändning (iluc). Ökad efterfrågan på råvaror till biodrivmedel kan tränga undan odling av råvaror åt matproduktion till nya geografiska områden och därmed ge upphov till indirekt förändrad markanvändning och associerade växthusgasutsläpp. Ett förslag på hur detta ska hanteras i direktiven skulle redovisas 2010 med kom först i oktober 2012. Förslaget visade sig inte bara inkludera förslag på iluc-bestämmelser utan även andra betydande ändringar i båda direktiven. Om förändringsförslaget godkänns och omsätts i lag kommer det att förändra förutsättningarna för biodrivmedelsproduktion i grunden.

Slutligen, olja kommer att bli allt svårare och dyrare att utvinna i framtiden och då utvinningen blir mer komplicerad ökar också växthusgasutsläppen den ger upphov till. I det avseendet har förnybara drivmedel goda framtidsutsikter. Marknaden formas dock i hög utsträckning av politiska beslut inom handel, jordbruk och klimat. Vi behöver hitta hållbara sätt att sköta och utforma produktionen samt hur växthusgasutsläpp kan regleras i lag på ett smidigt, transparent och rättvist sätt.

Authors/Creators:Engberg, Sofie and Ahlgren, Serina
Title:Är produktionen av biodrivmedel i Sverige hållbar?
Subtitle:en studie av implementering och effekt av EUs hållbarhetskriterier
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

There is a global dependence on fossil energy today. This dependence is problematic since fossil energy is a limited resource that causes greenhouse gas (GHG) emissions to enter into the atmosphere which contributes to climate change. Given this, there is a need to adapt energy use to ease the dependency and lessen the GHG emissions. Within the transportation sector this issue is partly addressed by using more biofuels. However, biofuels are not automatically sustainable; it is dependent on how the crops used as raw materials are cultivated and how the fuel production is carried out. To stimulate the use of biofuels within the EU the European Commission has issued the Fuel Quality Directive and the Renewable Energy Directive. The aim of this report is to describe EU policy and sustainability criteria concerning biofuels and how it has been implemented in Sweden. Moreover, the aim is to discuss if the policies can stimulate the demand for crops cultivated with low GHG emissions.

The Renewable Energy Directive sets national targets for biofuel production for all Member States as well as common targets for the Union. The EU27 are urged to reach 20 % renewable energy in the common energy mix by 2020. Adding to this, 10 % of the fuels in the transport sector in the EU should be renewable by 2020. The Fuel Quality Directive obligates fuel providers (oil companies) to decrease there GHG emissions by 6 % per sold fuel unit by 2020 (baseline 2010). The biofuels has to fulfill certain sustainability criteria to count towards the directives goals. The criteria aim at regulating GHG emissions and at protecting land with high carbon stock and high biodiversity.

In Sweden the land protection in the sustainability criteria translates into two practices. It is not allowed to use crops for biofuel production if the land it is grown on was not classified as agricultural land in 2008 or is classified as a Natura 2000 area. Since the agricultural land currently is decreasing in Sweden, almost no new land is converted for crop production. Natura 2000 areas are protected because they have a considerable high environmental value and are therefore not used for production purposes in general. The sustainability criteria’s increasingly strict limits for GHG emissions have had positive effects on the biofuel market, giving actors incentives to reduce emissions. Furthermore, the sustainability criteria have contributed to an increased awareness of emissions associated with biofuel production and agriculture.

The directives came into force in 2009 and were implemented in Sweden through the law “Hållbarhetslagen” in 2010 and the law “Drivmedelslagen” in 2011. However, some definitions and details regarding the content of the sustainability criteria and the calculation method for GHG emissions were delayed on EU level. This caused the Swedish Energy Agency to postpone the publishing of guidelines and supporting documents to the Swedish law until late 2011 and 2012. This led to uncertainty among Swedish biofuel producers, and some actors faced high costs trying to adapt. Still, there are details in article 7a in the Fuel Quality Directive that are not completed. The accumulated uncertainties that exist on the market due to delayed and unfinished legislation can lead to stagnation since it makes it hard to estimate return on investments.

In this report it is concluded that there are theoretical prerequisites for farmers to receive a price premium on crops that are cultivated with low emissions. The logic behind the reasoning is that crops that are cultivated with low emissions lower the total biofuel emissions which would be beneficial for fuel providers as the regulation for emissions get more strict. But due to the current insecurities created by unfinished regulation there is currently no such demand. The oil companies can either reach the 6 % target by increasing the efficiency in the production chain for fossil fuels or by integrating biofuels. Only when the regulation is completed can the fuel providers evaluate which alternative is most profitable.

An additional factor that hampers the demand of “low emission” crops is the current debate on indirect land use change (iluc). An increased demand of crops for biofuel production can displace cultivation of crops used in food production, forcing such cultivation into new geographical areas. Thus, biofuel production can cause indirect land use change and therefore be seen as responsible for the associated GHG emissions. How to deal with iluc in the directives was supposed to be stated through a supplementary text in 2010. The text got delayed and was presented in late October 2012. Upon the presentation it turned out that the text also proposed a range of other significant changes in both directives. If the text will pass into law it will vastly change the prerequisites for biofuel production within the EU.

Finally, since it will become progressively more difficult and expensive to extract oil in the future the process will give rise to more GHG emissions than it does today. Considering this, the future prospects for biofuels are beneficial. The market is nevertheless dependent on policy decisions in the areas of agriculture, trade and climate. We need to find sustainable ways of producing biofuels and systems that can regulate GHG emissions in a truly efficient, transparent and fair way.

Series/Journal:Rapport / Institutionen för energi och teknik, SLU (1654-9406)
Year of publishing :3 May 2013
Number:059
Number of Pages:35
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Dept. of Energy and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
ISSN:1654-9406
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:P Natural resources > P05 Energy resources management
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 105 Earth and Related Environmental Sciences > Environmental Sciences (social aspects to be 507)
Keywords:Biodrivmedel, Förnybartdirektivet, Bränslekvalitetsdirektivet, Hållbarhetskriterier, Hållbarhetslagen, Drivmedelslagen, EU
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-1434
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-1434
ID Code:10389
Faculty:NL - Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013)
Department:(NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology
External funders:FORMAS
Deposited By: Serina Ahlgren
Deposited On:03 May 2013 14:37
Metadata Last Modified:08 Sep 2017 10:41

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits