Home About Browse Search
Svenska


Laxparasiten Gyrodactylus salaris i västkustens laxåar

fyndhistorik samt effekter på laxungarnas överlevnad och numerär

Degerman, Erik and Petersson, Erik and Jacobsen, Per-Erik and Karlsson, Lars and Lettevall, Erland and Nordwall, Fredrik (2012). Laxparasiten Gyrodactylus salaris i västkustens laxåar. Drottningholm: (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Aqua reports ; 2012:8
[Report]

[img]
Preview
PDF
4MB

Official URL: http://www.slu.se/aquareports

Abstract

Den yttre parasiten (ektoparasiten) Gyrodactylus salaris (G. salaris) har sitt huvudutbredningsområde i Östersjön. G. salaris lever på lax i sötvatten genom att äta av huden, främst på fenorna. I Norge påträffades G. salaris första gången på lax 1975. Sannolikt hade parasiten följt med transporter av odlad lax från den svenska delen av Östersjöområdet till norska odlingar. Parasiten hade katastrofala effekter på de känsliga Atlantlaxarna och flera norska bestånd slogs ut.

Laxparasiten Gyrodactylus salaris påträffades för första gången hos vild lax på västkusten i Säveån 1989. År 1999 ändrades regelverket för utsättning av fisk för att beakta risken för spridning av parasiten. Ett samordnat monitoringprogram startade 2001på västkusten där laxungar screenas för förekomst av parasiten, både i älvar som är infekterade och i älvar som inte är
infekterade på västkusten.

Data från monitoringprogrammet tillsammans med elfiskedata har visat att det inte förelåg några skillnader i utveckling av tätheten av laxungar mellan åar
med och utan parasiten. Alla laxbestånd på västkusten har tenderat att minska över tid sedan slutet av 1980-talet enligt de elfiskeundersökningar som bedrivs, något som drabbat såväl infekterade som icke infekterade vattendrag. Sammantaget tycks någon påvisbar storskalig och signifikant effekt av G. salaris på tätheten av laxungar på populationsnivå ej föreligga på svenska västkusten. Data från monitoringen av G. salaris på laxungar på västkusten visade också tendenser på att mängden parasiter på fiskarna minskade över tid. Med en transitionsfunktion beräknades att antalet parasiter per fisk skulle minska och stabilisera sig på en låg nivå efter 43 år efter första gången G. salaris påträffades.

Vid lägre vattentemperatur, ju större laxungar och desto senare på året ökade chansen att finna fisk med parasiter. Det var dock stora variationer mellan lokaler i samma vattendrag. Andelen infekterade individer (prevalensen) var korrelerad till samma faktorer (vattentemperatur, årstid och fiskens storlek), men även med tätheten av lax på lokalen.

Ett fältförsök genomfördes i Himleån, Halland, där laxungar fångades med elfiske på hösten, märktes med pit-tag samtidigt som mängden parasiter på ryggfena och ena bröstfenan räknades. Några av fiskarna återfångades senare under hösten och påföljande vår. De fiskar som hade ett ökat antal parasiter under försökets gång tillväxte inte sämre än andra fiskar, men var mindre vid försökets start. Chansen att återfånga en laxunge minskade med ökad mängd parasiter och ökade med storleken för 0+ (årsungar), men var oberoende av konditionen för samma åldersklass. Om man antar att återfångstchansen var korrelerad till överlevnaden så visade resultaten en negativ effekt av laxparasiten på individens överlevnad.

Sammantaget kan konstateras att indikerade negativa effekter på individnivå inte hade någon påvisbar signifikant effekt på tätheten av laxungar i vattendrag med och utan infektion. Detta kan bero på att det var svaga individer som drabbades främst av parasiten, dvs fiskar som kanske ändå skulle ha dött inom kort.

Det betonas att de nordliga bestånden på svenska västkusten, som är isolerade från överföring av G. salaris från havet genom hög salthalt, kan vara känsligare än de sydliga bestånden. Utifrån de osäkra resultaten bedöms det att restriktionerna för fiskutsättning och -odling som infördes i kustvattendrag på västkusten bör kvarstå. Likaså måste monitoringen av G. salaris fortsätta. Det finns ett omfattande material med elfisken från svenska västkustens laxälvar. Dock framgick det av föreliggande studie att det var ont om undersökningar i några av de vattendrag som inte har G. salaris. Det är önskvärt för framtiden att hålla övervakning med elfiske i samtliga större laxvattendrag med tanke på G. salaris och andra förändringar som kan ske.

Authors/Creators:Degerman, Erik and Petersson, Erik and Jacobsen, Per-Erik and Karlsson, Lars and Lettevall, Erland and Nordwall, Fredrik
Title:Laxparasiten Gyrodactylus salaris i västkustens laxåar
Subtitle:fyndhistorik samt effekter på laxungarnas överlevnad och numerär
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

The ectoparsite Gyrodactulus salaris (G. salaris) was found on the west coast of Sweden in1989. The parasite has had a large negative impact on Norwegian salmon stocks. To follow the effects of the parasite on salmon on the Swedish west coast a monitoring programme was launched in 2001. Data from this programme was combined with data on salmon parr in rivers to evaluate if the parasite had any effects on parr densities during 1980 2010. The salmon parr densities decreased over time in all rivers, irrespective of G.salaris was present or not, i.e. there was no significant effect of the parasite.

Data from the monitoring programme was used to study if prevalence (number of infected fish) or number of parasites per fish could be explained using fish length, age, weight, parr density, season, water temperature or time since first year of detection of G. salaris in the river. The prevalence increased with parr size and age, and low water temperatures. The number of parasites per fish decreased over time and using a transition function a transition point of 43 years was found. After this time the number of parasites per fish should decrease significantly to a low level.

Results from a field experiment where parr with G.salaris was tagged with pittags and then released back showed that parr with high number of parasites at the start were less probable to be recaptured. This result was interpreted as mortality of individual fish with high number of parasites, whereas the parr densities in rivers indicated that this did not have a significant effect on parr densities in rivers.

The future fishery management of Atlantic salmon and required legislation with respect to fish stocking, as well as the need for information to fishermen is discussed. It is suggested that monitoring of G. salaris should continue.

Series/Journal:Aqua reports (12351367)
Year of publishing :May 2012
Number:2012:8
Number of Pages:66
Place of Publication:Drottningholm
Publisher:Dept. of Aquatic Resources
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Environmental assessment > Programme Lakes and watercourses
ISBN for electronic version:978-91-576-9082-1
Language:Swedish
Additional Information:En av författarna, Lars Karlsson, har gått i pension. Han var anställd på Fiskeriverket och sedermera inst. för akvatiska resurser (eller om han gick i pension före 2011?)/Teresa Soler
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:M Aquatic sciences and fisheries > M40 Aquatic ecology
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Fish and Aquacultural Science
Keywords:Gyrodactylus salaris, lax, vattendrag
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-1475
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-1475
ID Code:10459
Department:(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
Deposited By: Teresa Soler
Deposited On:23 May 2013 08:29
Metadata Last Modified:13 Feb 2016 11:50

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits