Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2013

Lantbrukets och landsbygdens psykosociala puls : screening av psykosociala arbetsförhållanden, psykisk hälsa och sociala nätverk bland lantbrukare och landsbygdsföretagare

Lunner Kolstrup, Christina; Lundqvist, Peter

Abstract

Svenskt lantbruk har under de senaste decennierna genomgått omfattande strukturomvandlingar. Företagen har blivit färre, men större i omfattning. Expansionen från mindre familjeföretag till större lantbruksföretag innebär ofta ett stort ekonomisk ansvar och risktagande, ett personal- och arbetsgivaransvar samt många arbetstimmar – en förändring och förvandling från bonde till företagare. Lantbruket representerar ett yrke som är mycket beroende av externa villkor, som man som individ inte kan påverka såsom väder, lagstiftning, sjukdomsangrepp, miljöavgifter och negativa samhällsattityder. Lantbrukare och företagare i allmänhet kan uppleva att det ställs höga krav på dem med hänsyn till bra produktionsresultat, stabil ekonomi samt ett medvetet samhälls- och miljöansvar. Höga krav, låg kontroll och lågt socialt stöd kan förorsaka dålig psykosocial arbetsmiljö med stress, utbrändhet och allmän psykisk ohälsa till följd. Syftet med undersökningen var att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön och hälsan bland lantbrukare och landsbygdsföretagare (icke-lantbrukare) samt att skapa ett underlag för ett åtgärdsprogram för hur psykosociala arbetsförhållanden, psykisk hälsa samt sociala nätverk på landsbygden kan förbättras. Undersökningen, Lantbrukets Psykosociala Puls, genomfördes under 2010-2011 bland 470 lantbrukare och 166 yrkesverksamma landsbygdsföretagare. Bland de 470 lantbrukarna fanns 177 växtodlingsproducenter, 139 mjölk- och nötköttsproducenter och 154 smågris- och slaktsvinsproducenter. Gruppen landsbygdsföretagare var jämförbar med undersökningsgruppen i relation till ålder, kön och geografisk hemvist. I undersökningen användes ett validerat frågeformulär, General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work (QPSNordic), för att spegla deltagarnas subjektiva uppfattning av sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa. Generellt värderade de två undersökta grupperna att deras psykosociala arbetsmiljö och hälsa var bra, dock hade företagarna lite bättre psykosocial arbetsmiljö och även psykisk hälsa jämfört med lantbrukarna. Både grupperna hade ganska höga arbetskrav, men även en hög grad av kontroll i arbetet och socialt stöd från omgivningen, vilket innebär att risken för psykisk ohälsa borde vara liten. De både grupperna karakteriserades dessutom av att vara ganska nöjda med sitt nuvarande liv och arbete, var mycket engagerade i arbetet, och upplevde ändå en bra balans mellan arbete och privatliv. De präglades av en positiv inställning till livet och upplevde sig inte stressade och utmattade. Det fanns mindre skillnader mellan de två grupperna och det var främst med hänsyn till skicklighet i arbetet, social interaktion, hur nöjda deltagarna var med livet och arbetet, arbetsförmåga, allmän hälsa nu jämfört med för ett år sedan, inställning till livet i allmänhet, allmänna välbefinnande och externa stressfaktorer. Inom lantbrukargruppen fanns mindre skillnader och det var främst mjölk- och nötköttsproducenterna som värderade sin psykosociala arbetsmiljö och hälsa lite sämre. Detta karakteriserades av högre arbetskrav, mera negativ påverkan mellan arbete och privatliv, mindre tillfreds med hur de klarade de fysiska och psykiska kraven i arbetet, sämre hälsa samt mera utmattade efter en arbetsdag jämfört med växtodlings- och grisproducenterna. Detta kan möjligen relateras till långa arbetsdagar, ett fysiskt påfrestande arbete och en bundenhet i arbetet med mjölkkor. Det framgick dock tydligt av resultaten att grisproducenterna var mindre nöjda med livet och arbete i allmänhet och var mer stressade speciellt av externa faktorer som de inte själva kunde råda över. Deltagarna blev tillfrågade om i vilken omfattning de kände sig stressade av olika externa faktorer. De externa faktorer som speciellt växtodlingsproducenterna samt mjölk- och nötköttsproducenterna upplevde som mest stressande var EU lagstiftningens omfattande bidragsregler, kontroller och utbetalningar samt svenska myndigheters agerande och bemötande. Bland grisproducenterna var myndigheternas agerande den vanligast förekommande stressfaktorn. Ökade krav gällande miljöfrågor och andra faktorer från samhälle och konsumenter, väderförhållanden, djurskyddslagstiftning, varierande marknadspriser, ökad brottslighet, agroterrorism, sjukdomsutbrott bland växter och djur samt oro för företagets framtid var andra externa faktorer som var stressande för lantbrukarna. Bland landsbygdsföretagarna var det andra stressfaktorer som upplevdes mer stressande förutom myndigheternas agerande. Det fanns en klar skillnad mellan lantbrukarna och landsbygdsföretagarna i relation till upplevda symptom och besvär. Generellt indikerade resultaten att lantbrukarna hade färre symptom och besvär än landsbygdsföretagarna dvs. lantbrukarna var mer symptom- och besvärsfria än landsbygdsföretagarna. Bland lantbrukarna dominerade symptom och besvär i olika kroppsdelar inklusive huvudvärk. Från tidigare studier är det välkänt att lantbrukare ofta har muskuloskeletala besvär i olika kroppsdelar. Landsbygdsföretagarna hade jämförbar förekomst av besvär, men hade även andra problem i form av humörsvängningar, försämrad koncentration och minne, ängslighet och oro, varaktig utmattning samt ineffektivitet i arbetet, något som lantbrukarna inte upplevde i samma omfattning.

Keywords

Psykosocialt arbetsmiljö; Psykisk hälsa; Mental hälsa; Stress; Externa faktorer; Lantbrukare; Mjölkproducenter; Växtodlingsproducenter; Grisproducenter; Landsbygdsföretagare

Published in

Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie
2013, number: 2013:20
ISBN: 978-91-87117-51-0, eISBN: 978-91-87117-51-0
Publisher: Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi & miljöpsykologi, Sveriges lantbruksuniversitet