Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Antalet mjölkproducenter fortsätter att minska och storleken på besättningar för kvarvarande mjölkproducenter blir allt större. Satsningar på storskalig produktion och nya tekniska lösningar innebär stora förändringar vad gäller djurskötarens arbetsförhållanden. Arbetstakten och arbetstiden för enskilda arbetsmoment, som t.ex. mjölkning, tenderar att öka. Denna förändringsprocess har resulterat i ett förändrat arbetsmönster och exponering för olika riskfaktorer, som det är angeläget att ha kunskap om för utveckling av effektiva, och preventiva åtgärder i djurskötarens arbetsmiljö.

Det finns en rad olika åtgärder som mjölkproducenter i de olika mjölknings-systemen kan och har vidtagit för att minska arbetsbelastningen och därmed risken att utveckla belastningsbesvär. I det uppbundna systemet kan t.ex. installation av mjölkningsräls rekommenderas för transport av mjölkningsutrustning, hinkar, etc. Även en organvagn eller mjölkarbälte som fördelar tyngden över höfterna istället för på rygg axlar och armar är lämpliga transportalternativ. Automatisk avtagare på mjölkmaskinerna och användning av mjölkpall minskar belastningen på rygg och knän. Lättare och ny design av mjölkningsorgan reducerar belastningen på hand-handled. Nya dockningssystem för att minska arbetshöjden för framförallt skuldror/axlar reducerar också belastningen. Dessutom minskar lättare mjölkningsslangar belastningen på de övre extremiteterna. I lösdriftssystemet då mjölkningen sker i grop av typen fiskben/parallell eller i karusell system är ett höj- och sänkbart golv att rekommendera. Gummimattor på golvet minskar belastningen på ben och fötter. Automatisk avtagare i kombination med en avlastningsarm (supportarm) på vilket mjölkningsorganet är fastsatt minskar belastningen på hand och handled.

Det finns ett behov av fortsatt utveckling av tekniska hjälpmedel som kan underlätta arbetsbelastningen vid mjölkningen. Fortsatt forskning behövs också som avser mjölkproducenters trivsel och livskvalitet, upplevd stress och fritidsaktiviteter samt hur dessa och liknande faktorer påverkar förekomsten av belastningsbesvär. Strategin för förebyggande åtgärder och intervention måste innefatta faktorer som berör den fysiska arbetsplatsen (byggnader, redskap, utrustning) såväl som individfaktorer och levnadssätt, såsom kön, ålder, längd, vikt och fritidsaktiviteter.