Epsilon Open Archive

Abstract

För 2010 noterades i stort sett samma fisktätheter i Vättern som för 2009, vilket var en nedgång jämfört med 2008. Skillnaden var framför allt en stark rekrytering av nors under 2008. Fisktätheten var fortfarande relativt hög och över medelvärdet för undersökningsperioden (1992-2010). Nors har haft en regelbunden och god årlig rekrytering under lång tid och utgjorde 2010 80 % av det totala antalet fiskar i pelagialen (den fria vattenmassan). Efter uppgången i norsbeståndet 2007 och den starka rekryteringen 2008 minskade mängden nors under 2009-2010, men tätheten av nors var fortfarande över medel för undersökningsperioden. Siklöjebeståndet gick i motsatt riktning. Åren 2008 och 2010 noterades det lägsta antalet siklöjor sedan undersökningarna startade 1988. Dessa två år fångades endast vuxna individer. År 2009 noterades något fler individer och då i stort sett bara från den norra delen av Vättern. Av siklöjorna från 2009 var ca 80 % ensomriga vilket visade att det fortfarande sker rekrytering till det svaga beståndet. Åldersläsning av siklöjor från Vättern 1992-2010 har visat att tillväxten är svag i flera år efter en stark årsklass och att återhämtningen efter lek hos de vuxna individerna tar flera år. Fiskbiomassan i pelagialen för hela Vättern beräknades 2010 till i genomsnitt 6,3 kg/ha (1 hektar = 100 x 100 m) vilket var något mindre än tidigare år. Fördelningen över sjön var jämnare 2010.
Situationen för siklöjebeståndet i Vättern fortsätter att oroa. Olika orsaker kan enskilt eller i kombination förklara minskande bestånd och utebliven stark rekrytering. I Fiskeriverkets Resurs- och miljööversikt 2011 ges som biologiskt råd att fiske efter siklöja bör upphöra helt till dess beståndet återhämtar sig och att nuvarande tidsbegränsning av fisket borde omfatta hela Vättern istället för att vara geografiskt begränsad till den södra delen av sjön.