Open access publications in the SLU publication database

Animalieproduktion är en viktig bidragande orsak till de klimatförändringar som orsakas av människan och står för 18% av de globala växthusgasutsläppen. I arbetet med att minska utsläppen, kvantifieras ofta animalieprodukters klimatpåverkan genom att beräkna produktens klimatavtryck (‘carbon footprint’ på engelska), d.v.s. den totala mängden växthusgaser som släpps ut under produktens livscykel. Att beräkna klimatavtrycket är en utmaning av flera skäl. Merparten av växthusgasutsläppen från jordbrukssystem uppstår via komplexa mikrobiella processer som varierar mycket i tid och rum. Dessutom kan förändringar i kolbalansen ovan och under jord ha stor effekt på utsläppen av växthusgaser från jordbrukssystem. Den ökande efterfrågan av livsmedel, foder och biobränsle på den globala marknaden leder till skövling av skog och därmed ökade växthusgasutsläpp. Dessutom finns det stora skillnader mellan olika djurhållningssystem t.ex. i utfodringsstrategier, tillväxttakt och produktionsnivåer, inhysningssystem och gödselhantering.

Denna rapport beskriver osäkerheter och variationer i de indata och modeller som används för att beräkna klimatavtrycket av animalieprodukter. Det diskuteras när bedömningar av osäkerhet är viktiga och hur osäkerhet kan ingå i beräkningar av klimatavtryck.

Osäkerheten i klimatavtrycket av animalieprodukter uppstår vid 1) osäkra indata, 2) val av modeller som används för beräkning av utsläpp av t.ex. lustgas från mark, metan från matsmältning hos idisslare, koldioxidutsläpp och upptag i mark och till följd av förändrad markanvändning, samt osäkerheten i dessa modeller, och 3) osäkerhet som beror på val vid modellering av produktionssystemet, t.ex. hur systemgränserna sätts och hur fördelningen av utsläpp mellan olika biprodukter hanteras.

Det är viktigt att ta hänsyn till osäkerhet när man jämför olika produktionssystem där utsläppen uppstår från olika källor. Däremot när liknande produktionssystem jämförs t.ex. när de bara skiljer sig i mängden foder som använts är det möjligt att dra slutsatser utan omfattande osäkerhetsanalys. Osäkerhet i indata och parametrar kan fortplantas i klimatavtrycksmodeller med stokastiska simuleringstekniker, vilket ger ett osäkerhetsintervall för klimatavtrycket. Känslighetsanalys kan användas för att testa hur olika val av data och modeller påverkar resultatet och således ge ett mått på resultatets robusthet. I en fullständig hållbarhetsbedömning är det viktigt att inte enbart fokusera på klimatavtrycket utan också inkludera andra miljöeffekter så väl som sociala och ekonomiska aspekter.