Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Under 2007-2009 konstruerades 30 lekbottnar för öring i anslutning till elfiskelokaler i 30 olika vattendrag i Västerbottens, Västra Götalands och Jönköpings län. I 15 av lekbottnarna blandades 50% kalkgrus in. Ytterligare 17 elfiskelokaler i 17 andra vattendrag valdes ut som kontrollokaler. Alla vattendrag var kalkade, och hade ingen förekomst av surstötar.

Uppföljningen av lekbottnarna i Västerbotten 2008-2012 visade att 50 % av det utlagda gruset kvarstod 5 år efter utläggning. Uppföljningen i Västra Götalands och Jönköpings län 2010-2012 visade att 70 % av det utlagda gruset kvarstod 3 år efter utläggning.

Provtagning av anlagda lekbottnar i Västerbottens län 2012 (5 år efter anläggning) visade att kalkinblandning orsakade en pH höjning på 0,85 pH enhet i jämförelsen med ytvattnet. I lekbottnar utan kalkgrus var pH 0,10 enheter lägre i jämförelse med ytvattnet.

I syfte att utvärdera lösligheten av kalksubstrat och effekten av pålagring placerades individmärkt kalkgrus ut i 10 olika bäckar med olika vattenkemisk karaktär. Efter 24 månaders exponering hade kalkgruset i samtliga vattendrag påverkats negativt i avseende på deras förmåga att höja pH i avjonat vatten på labb samt på bäckvatten. Den avtagande pH- höjande förmågan förklarades delvis av andelen våtmark samt biomassan av skog i avrinningsområdet. Dock orsakade fortfarande kalkgruset en pH höjning med i medeltal 1,16 enheter av bäckvatten efter 24 månaders exponering.
Årliga uppföljningar av bottnarna i Västerbotten (2007-2011) och i Västra Götalands och Jönköpings län (2010-2011) visade att lekgropar eller öring observerades på 6-60 respektive 40 % av bottnarna.

I syfte att genomföra en ägg till yngelöverlevnadsstudie av nybefruktad öringsrom under 2012-2013 anlades 18 lekbottnar i Kattån i Jönköpings län 2011. Kattån är i likhet med övriga vatten i studien kalkat och utan förekomst av surstötar. I hälften av lekbottnarna blandades kalkgrus in. Resultaten visade att medelöverlevnaden var 66,6 ± 12,4% (SD) respektive 55,6 ± 9,1% i bottnar utan respektive med inblandning av kalkgrus. Skillnaden var ej statistiskt signifikant.

I Västerbottens län hade tätheterna av öring (0+) förändrats i medel + 149 %, + 139 % respektive + 108 % på lokaler behandlade med grus, grus + kalkgrus respektive obehandlade kontroller. I Västra Götaland och Jönköpings län hade tätheterna förändrats i medel -29 %, +64 % respektive - 37 % på lokaler behandlade med grus, grus + kalkgrus respektive obehandlade kontroller. Skillnaderna mellan behandlingarna var dock ej statistiskt signifikanta.