Epsilon Open Archive

Abstract

Potatis är en av våra viktigaste kolhydratkällor och har traditionellt en viktig position i den svenska kosthållningen. De senaste årtiondena har dock konsumtionsmönstret av kolhydratrika livsmedel förändrats drastiskt. Framförallt har konsumtionen av färsk matpotatis minskat till förmån för andra alternativ som bröd, pasta och ris och beredda potatisprodukter som pommes frites och chips. Mellan 1960 och 2010 har konsumtionen av färsk matpotatis minskat från 89 till 43 kg per person och år (Jordbruksverket, 2013). Trenden är likartad även i resten av Europa och Nordamerika.

Hur skall förändringarna i konsumtionen förklaras? Anledningar som nämnts är bland annat att konsumenterna söker bekvämlighet och vill ha fler färdiga produkter i den stressade vardagen (Keijbets, 2008). De skulle också kunna bero på ett ökat intresse för hälsa och näringsintag, vilket kan påverka både i positiv och negativ riktning (Stubenitsky & Mela, 2000), eller på grund av alternativa dieter som stenålderskost, GI (Glycemic Index) och LCHF (Low Carb, High Fat).

Vid SLU i Alnarp har ett flertal projekt de senaste åren handlat om konsumenters inställning till matpotatis. I ett faktablad från Tillväxt Trädgård (Spendrup, Andersson och Ekelund, 2011) har en mer genomgripande beskrivning getts över svensk produktion och konsumtion. Potatis är en viktig ekonomisk produkt och den inhemska marknaden är stor. Värdet av produktionen är omkring 1,5 miljarder kronor (LRF, 2010), medan självförsörjningsgraden ligger på 90 procent (SJV, 2010). Frågan om hur svensk matpotatis som produkt kan utvecklas och möta konkurrensen från alternativen är därför högst aktuell och viktig att besvara för branschens långsiktiga konkurrenskraft.