Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2014Open access

Fördjupade studier av det maskinella drivningsarbetets humankvalitet åren kring 2010 : efterskrift till Arbetsrapport 378/2012 vid SLU, inst. för skoglig resurshushållning ”Skogsarbetets rationalisering och humanisering 1900-2011 och framåt”

Ager, Bengt

Abstract

I denna efterskrift till SLU Arbetsrapport 378/2012 ”Skogsarbetets rationalisering och humanisering 1900-2011 och framåt” sker en fördjupad granskning av de senaste årens förändring och nuläget i det maskinella drivningsarbetets humankvalitet. Granskningen bekräftar mina utsagor om de enskilda humankvaliteternas förändring som gäller dels försämringar i form av minskade personliga kontakter, ökad prestationspress, mindre variation i arbetet, mer raka tvåskift, längre arbetsresor, försämrad relativ lönenivå samt försämrad framförhållning i planeringen av drivningarna och dels förbättringar i form av bättre förarmiljö och höjd driftssäkerhet hos maskinerna. Granskningen, med viss komplettering av empirin, har också gett möjligheter till nyansering och utvidgning av mina tolkningar. Analysen i denna efterskrift har riktats mera mot helheten i arbetet och två diagnosmodeller har skapats med syfte att nå ökad förståelse av humankvalitetens variation och därmed underlätta inriktningen av förbättringsåtgärder. Den ena diagnosmodellen är en matris där man poängsätter fyra kritiska faktorer i organisationsmiljön – drivningsobjektens storlek och koncentration, arbetsresornas längd, skiftarbetets utformning och kontakten med produktionsledningen. Om organisationsmiljön för ett drivningslag får en låg totalpoäng är risken för vantrivsel och avhopp hos maskinförarna stor. Hög totalpoäng innebär stor sannolikhet för hög arbetsglädje i drivningslaget. Den andra diagnosmodellen identifierar två varianter av ekonomisk situation i den typiska entreprenörverksamheten; som består av en (eller två) maskingrupp(er) (skördare + skotare) där entreprenören kör maskin på heltid. Den ena varianten är en ond cirkel där entreprenören startade verksamheten med stora lån som ligger kvar på en hög nivå på grund av den svaga lönsamheten i verksamheten. Försöken att öka lönsamheten genom att pressa kostnaderna äts upp av kundernas återkommande sänkningar av kubikmeterpriset samtidigt med att man lägger på entreprenören nya uppgifter utan adekvat ersättning. Cirkeln blir lätt en ond spiral, men för den som inte orkar längre och vill lägga ned verksamheten blir lånenivån ett hinder. Den som försöker undvika lånefällan genom att avstå från förnyelse av maskinparken missar den produktivitetsökning som normalt följer med en ny maskin och får i stället arbeta hårdare och längre för att överleva. Den andra varianten är en god cirkel där företaget har en god och stabil ekonomi som medger relativt täta byten av maskiner – med allt bättre prestationsförmåga, förarmiljö och driftssäkerhet - utan att företaget drar på sig stora lån. Företaget tar sig lättare igenom uppkommande problem, ofta beroende på att godcirkelföretaget lättare lockar till sig högpresterande personal. Kopplar man ihop de båda diagnosmodellerna kan man lättare förstå den mycket stora spridningen i entreprenörernas och maskinförarnas inställning till det maskinella drivningsarbetet. Kombinationen av godcirkelföretag och god organisationsmiljö – som troligen ofta hänger samman – bäddar för mycket hög humankvalitet. De företag som rör sig i den onda cirkeln och erbjuds dåliga organisationsmiljöer hamnar lätt i en ond spiral som leder till vantrivsel, personalavhopp och utslagning. Det finns indikationer på att antalet onda cirklar och spiraler ökat bland drivningsentreprenörerna under de senaste två årens lågkonjunktur och att därmed hela drivningssektorn befinner sig i en ond spiral. I denna svacka förlorar sektorn resurser som det blir svårt att remobilisera när konjunkturen vänder.

Keywords

forestry; mechanized logging; work environment; job satisfaction; human quality of work; work organization

Published in

Rapport från Institutionen för skogens biomaterial och teknologi
2014, number: 2014:2
Publisher: Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet

    UKÄ Subject classification

    Wood Science
    Forest Science

    Permanent link to this page (URI)

    https://res.slu.se/id/publ/52441