Home About Browse Search
Svenska


Nationella, regionala och kommunala aktörer om implementering av den europeiska landskapskonventionen i Sverige

planering och förvaltning av landskap

Dovlén, Sylvia and Olsson, Erik (2014). Nationella, regionala och kommunala aktörer om implementering av den europeiska landskapskonventionen i Sverige. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapporter (Institutionen för stad och land, SLU) ; 2/2014
[Report]

[img]
Preview
PDF
7MB

Abstract

Denna arbetsrapport har tagits fram inom forskningsprojektet Införandet av ett landskapsperspektiv i svensk rumslig planering – behov av en relationell ansats (2012-2015), finansierat av Formas.

Rapporten behandlar implementeringen av den europeiska landskapskonventionen i Sverige.

Den europeiska landskapskonventionen togs fram av Europarådet 2000. Konventionens mål är att främja skydd, förvaltning och planering av landskap samt att organisera europeiskt samarbete i landskapsfrågor. Landskapskonventionen beskrivs som det första internationella instrumentet som på ett integrerat sätt behandlar ”hela landskapet”. Den ses bland annat som ett svar på den snabba omvandling som europeiska landskap möter idag. I Sverige trädde konventionen i kraft 2011.

I arbetsrapporten redovisas resultat från tre delstudier, vilka främst baserats på semistrukturerade djupintervjuer med tjänstemän inom offentlig förvaltning och dokumentstudier. Den första studien behandlar implementering av landskapskonventionen på nationell och regional nivå. I delstudie två undersöks kommunala tjänstemäns erfarenheter av konventionen och den tredje omfattar Landskapsforum som genomfördes den 14 november 2013. I dokumentationen av Landskapsforum har 54 studenter från Landskapsarkitektsprogrammet i Ultuna medverkat.

Utgångspunkten för genomförda studier är att implementering av en policy, i detta fall den europeiska landskapskonventionen, sker genom olika aktörer och deras tolkning av policyn. Det innebär att centrala aktörer i en implementeringsprocess och deras sätt att förstå och tala om det som ska implementeras är särskilt intressant att undersöka. I denna rapport presenteras några nyckelaktörer inom offentlig förvaltning som arbetar med implementering av landskapskonventionen, nämligen tjänstemän från nationella myndigheter, länsstyrelser och kommuner.

För att undersöka pågående implementeringsarbete har vi använt en relationell ansats vilket bland annat innebär att vi studerat implementeringen på olika policy-nivåer, nationell, regional och lokal nivå samt relationen mellan dem. Vi har använt tre delkomponenter: identifiering av policy-gemenskaper för implementering av konventionen, meningsskapande av konventionen och landskap samt strategier för implementering av konventionen. Dessa komponenter har fungerat både som vägledning för studiernas uppläggning och för analysarbetet. Målsättningen har varit att med hjälp av den relationella ansatsen skildra betydelsefulla delar av den komplexa implementeringsprocessen. Vi har identifierat ett antal policygemenskaper på olika policynivåer. På nationell nivå har en nationell samordningsgrupp för implementering av landskapskonventionen bildats. På regional och kommunal nivå är implementeringsarbetet ofta knutet till en projektorganisation vars huvudsyfte inte är att implementera konventionen men däremot har konventionen inspirerat uppläggning och genomförande av projektet.

Landskapskonventionen kräver, enligt de intervjuade, ett tvärsektoriellt arbetssätt och eftersom offentlig verksamhet vanligtvis är organiserad i expertområden stöter tjänstemännen ofta på svårigheter. Studierna visar att många aktörer upplever behov av att organisera samarbeten och involvera olika landskapsaktörer för att implementera landskapskonventionen, men att incitament och rutiner för detta vanligtvis saknas. Många intervjuade tjänstemän pekar också på att konkret juridiskt stöd för implementering av konventionen, t. ex. i PBL och Miljöbalken, saknas.

Konventionens definition av landskap, ”ett område sådant det uppfattas av människor och vars karaktär är resultatet av påverkan och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer” (Europarådet; 2000), är vanligtvis en utgångspunkt när olika aktörer pratar om konventionen. Enligt de intervjuade tjänstemännen ingår demokratiska aspekter och emotionella landskapsvärden i konventionen. Tolkningsramar som används är landskapet som helhet i motsatts till sektorperspektiv. I helhetssynen ingår både stads- och landsbygd, expert och medborgarkunskap. Landskapsperspektiv och landskapsanda används ofta för att beskriva arbetet med konventionen. Landskapsperspektiv/-anda innebär att ha helhetsperspektiv och involvera aktörer med olika kunskap och syn på landskap.

Landskapsanda är ett aktivt förhållningssätt med syfte att agera i landskapsfrågor. Vi har funnit skillnader i tolkning och meningsskapande på olika policynivåer. På nationell nivå sker meningsskapandet främst kring det tvärsektoriella förhållningssättet till landskap. På regional och lokal nivå handlar det dessutom om karaktärisering och värdering av landskap. På denna nivå förs också konkreta diskussioner om landskapsförändringar och dess konsekvenser. På kommunal nivå är vardagslandskap och det levda landskapet begrepp som ofta används. Dessa begrepp fungerar som konkreta uttryck för den demokratiska dimensionen på lokal nivå.

Handlingsstrategier för att implementera konventionen handlar främst om att organisera tvärsektoriellt samarbete och att skapa legitimitet för konventionen både politiskt och inom den egna organisationen. På regional nivå finns exempel på konkreta tillämpningar av konventionen genom landskapsstrategier och landskapskaraktärsbeskrivningar. På kommunal nivå där erfarenhet av landskapskonventionen ofta är låg, finns tre olika förhållningssätt. Det första är att avvakta nationella och regionala myndigheters initiativ och tolkning av konventionen. Det andra är att kartlägga intresset för konventionen inom den egna organisationen både bland tjänstemän och politiker. Denna strategi kan i vissa fall fungera som en förankrings- och legitimeringsprocess. Den tredje strategin innebär att tjänstemännen anammar konventionen och konkretiserar den i olika praktiska och konkreta sammanhang och projekt.

Avslutningsvis kan vi konstatera att implementering av den europeiska landskapskonventionen är i sin linda. Det pågår ett myller av projekt och aktiviteter vilka har konventionen som inspirationskälla. Skäl för att arbeta med konventionen, som ofta anges, är dess sektorsövergripande karaktär samt uppmaningen att engagera landskapsaktörer på olika samhällsnivåer. Detta ses som en utmaning men också potentiellt mycket fruktbart för arbetet med förvaltning och planering av landskap.

Authors/Creators:Dovlén, Sylvia and Olsson, Erik
Title:Nationella, regionala och kommunala aktörer om implementering av den europeiska landskapskonventionen i Sverige
Subtitle:planering och förvaltning av landskap
Series/Journal:Rapporter (Institutionen för stad och land, SLU) (1654-0565)
Year of publishing :2014
Number:2/2014
Number of Pages:65
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet
ISBN for electronic version:978-91-85735-33-4
ISSN:1654-0565
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:E Economics, development, and rural sociology > E11 Land economics and policies
X Agricola extesions > X80 Social sciences, humanities and education
Subjects:Obsolete subject words > SOCIAL SCIENCES > Other social sciences
Obsolete subject words > FORESTRY, AGRICULTURAL SCIENCES and LANDSCAPE PLANNING > Landscape planning
Obsolete subject words > FORESTRY, AGRICULTURAL SCIENCES and LANDSCAPE PLANNING > Landscape planning > Comprehensive planning
Agrovoc terms:landscape, landscape conservation, land use, regulations, planning, sweden
Keywords:Policyimplementering, Relationell ansats, Europeiska landskapskonventionen, Policygemenskap, Offentlig förvaltning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2172
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2172
ID Code:11072
Faculty:LTV - Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap
Department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
External funders:FORMAS
Deposited By: Informatör Anni Hoffrén
Deposited On:27 Aug 2014 14:18
Metadata Last Modified:18 May 2016 08:10

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits