Home About Browse Search
Svenska


Predator management

space use and monitoring of Lynx in the reindeer husbandry area

Danell, Anna C. (2014). Predator management. Uppsala : Sveriges lantbruksuniv.
ISBN 978-91-576-9223-8
eISBN 978-91-576-9224-5
[Licentiate thesis]

[img]
Preview
PDF
303kB

Abstract

Successful legislation during the 20th century has led to recovering populations of large carnivores in Europe and we are now facing the challenges of managing the populations to fulfil both national and international conservation
goals as well as minimizing the conflicts resulting from depredation on domestic animals on a national level. I investigated the space use by Eurasian lynx (Lynx
lynx) in relation to their migrating main prey, the semi-domesticated reindeer (Rangifer t. tarandus). Based on data from radio-collared lynx individuals seasonal activity range use did not seem to be affected by the seasonal
migrations of the reindeer. For example, the mean distance from the centre of a lynx’s activity range one season, to the centre point in the season immediately
following, did not differ significantly between seasons. The distances between centre points were about one order of magnitude shorter than the distance of the reindeer migration. Hence, lynx in northern Sweden do not appear to move with the migrating reindeer and likely sustain on stray reindeer and alternative prey during part of the year. Successful management of wildlife populations
also requires appropriate monitoring of population size to make new management decisions and evaluate the consequences of previous decisions and management actions. I evaluated the effect of varying accuracy and interval of population estimates on management success. When funding is
limited, managers would be better off focusing on surveys with higher precision even if that means that the interval between surveys is longer.

Authors/Creators:Danell, Anna C.
Title:Predator management
Subtitle:space use and monitoring of Lynx in the reindeer husbandry area
Alternative abstract:
LanguageAbstract
Swedish

Att förvalta naturresurser är alltid en balansgång, men utmaningen ökar om vi förfinar våra mål. När en population är väldigt liten är beslutet att skydda den varken svårt eller kontroversiellt. På samma sätt är inte ett beslut att minska populationens storlek eller utbredning särskilt svårt när den växt sig väldigt stor. Svårigheten ligger i att balansera populationen mellan olika mål, och ju
snävare vårt förvaltningsmål är desto svårare blir balansgången.

Framgångsrik förvaltning under 1900-talet har lett till växande populationer av stora rovdjur (björn, varg, lodjur, järv och kungsörn). Nu ligger svårigheten
i att balansera dessa populationer mellan de förvaltningsmål som satts av Sverige och EU, samtidigt som vi ska minimera de skador som ökande rovdjursstammarna orsakar på tamdjur.

För att lyckas med sådan förvaltning behöver vi, utöver regelbunden inventering för populationsstorlek, utbredning och utveckling, även kunskap om deras ekologi, till exempel hur stora hemområden de har, hur de utnyttjar sina hemområden, vilka byten de föredrar och hur manga byten de tar. Utan sådan kunskap kommer rovdjursförvaltningen istället att bygga på gissningar.
Den här avhandlingen handlar om olika aspekter rörande lodjursförvaltning inom renskötselområdet i Sverige.

Renen är det främsta bytet för lodjur i norra Sverige. Renarna rör sig långa sträckor (100-150 km) mellan betesområden olika årstider (december-april,
maj-juli och augusti-november). Lodjuren i området upplever stora variationer i bytestillgång och det är därför angeläget för förvaltningen att se om det
förändrar hur de använder sitt hemområde mellan årstiderna. Jag fann att lodjurshannar och ensamma honor inte förändrade storleken på sitt hemområde mellan årstiderna, medan familjegrupper (hona med ungar) hade ett mindre
område på sommaren. Jag undersökte också om mittpunkten av hemområdet flyttade sig mellan olika årstider och fann att det inte var någon skillnad i det avstånd som mittpunkten flyttades mellan olika årstider. Medelförflyttningen
mellan årstiderna var 6,6 km för hanar, 7,3 km för ensamma honor och 8,4 km för familjegrupper. Det är mindre än en tiondel av den sträcka som renarna vandrar eller flyttas mellan årstiderna. Det verkar därför som lodjuren inte
följer med renarna när de flyttar. Det minskade hemområdet för honor med ungar är troligen ett resultat av att de inte kan röra sig över lika stora områden när de tar hand om små ungar. De lodjur som är kvar i området livnär sig på
strövrenar som blir kvar i fjällen när majoriteten av renarna flyttas. Studien visade också att mängden hare, ripa och tjäder är högre i fjällen än det är i skogen, och dessa arter är nog också viktiga som alternativa byten för lodjuren när det är låg tillgång på renar.

Inom viltförvaltning utgör inventeringar av populationer en viktig grund för att skapa nya beslut om till exempel jakt eller skydd av arter, men också en möjlighet att utvärdera om tidigare förvaltningsåtgärder fungerat eller inte.
Ofta vill man se om vi uppnår våra förvaltningsmål. Att inventera stora rovdjur kan bli väldigt kostsamma då rovdjuren är få till antalet och rör sig över stora
områden. När resurser är begränsade blir man ibland tvungen att välja mellan att inventera noggrant men med större tidsmässigt mellanrum, eller inventera ofta men inte med så hög precision. Jag analyserade därför konsekvenserna av
olika inventeringsnoggrannheter och intervall med avseende på hur bra förvaltningsmålen uppfylldes. Jag undersökte hur ofta lodjurspopulationen hamnade utanför ett antaget förvaltningsmål. Med högre noggrannhet i
inventeringen från att hitta 80 % av djuren till att hitta 90 % av djuren halverades sannolikheten att lodjurspopulationen hamnade under förvaltningsmålet. Studien visade också att även om vi vet exakt hur många
djur vi har ett år, så hamnade vi i ungefär i 10 % av fallen utanför förvaltningsmålet året efter. Det kan bero på att det är hög variation i hur stor andel av djuren som överlever och hur stor andel av honorna som får ungar
varje år. Om man måste välja mellan att inventera noggrant eller inventera ofta, rekommenderar jag att inventera noggrant även om det då går några år mellan
inventeringarna.

Year of publishing :2014
Number of Pages:42
Papers/manuscripts:
NumberReferences
I.Danell, A. C., Andrén, H., Franzén, R and Segerström, P. (2006). Space use by lynx in relation to reindeer migration. Canadian journal of Zoology 84(4), 546-555.
II.Danell, A. C. and Andrén, H. (2010). Precision beats interval. Wildlife Biology 16:409-418.
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Institutionen för ekologi, Sveriges lantbruksuniversitet
ISBN for printed version:978-91-576-9223-8
ISBN for electronic version:978-91-576-9224-5
Language:English
Publication Type:Licentiate thesis
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:L Animal production > L20 Animal ecology
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
Agrovoc terms:lynxes, reindeer, predator prey relations, predators, animal migration, population dynamics, monitoring, wildlife management, sweden
Keywords:Lynx lynx, monitoring, migration, Rangifer tarandus, space use, Scandinavia, semi-domesticated reindeer
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-1905
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-1905
ID Code:11185
Faculty:S - Faculty of Forest Sciences
Department:(NL, NJ) > Dept. of Ecology
(S) > Dept. of Ecology
Deposited By: Anna C Danell
Deposited On:16 May 2014 14:12
Metadata Last Modified:02 Dec 2014 11:06

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits