Home About Browse Search
Svenska


Marmorkräftan i Märstaån

riskanalys och åtgärdsförslag

Bohman, Patrik and Edsman, Lennart (2013). Marmorkräftan i Märstaån. Drottningholm: (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Aqua reports ; 17
[Report]

[img]
Preview
PDF
7MB

Abstract

Upptäckten av 13 stycken marmorkräftor i Märstaån i november 2012 är mycket uppseendeväckande eftersom kräftan är en oönskad invasiv art i Sverige. Enligt Artskyddsförordningen, är marmorkräftan förbjuden att importera, förflytta och inneha i Sverige. Trots att flera olika storleksklasser upptäcktes vet forskarna ännu inte om kräftorna har förökat sig naturligt eller om det rörde sig om en eller flera tillfälliga utsättningar av olika åldersklasser. Vilda populationer av marmorkräfta har dock upptäckts på olika platser i Europa, där de även samlever med andra invasiva kräftor. I Tyskland förekommer marmorkräfta lagligt inom akvariehandeln, men den har därifrån transporterats olovligt till Sverige.  Fyndet i Märstaån utgör världens nordligaste upptäckt av denna kräfta och det är första gången den rapporteras i Skandinaviens naturvatten. Marmorkräftan är det enda tiofotade kräftdjur som förökar sig genom jungfrufödsel. Risken för att en enstaka utsättning skapar en vild population är därför mycket större än för sexuellt reproducerande kräftor. Eftersom kräftor anpassar sina kroppsfunktioner till omgivningens temperatur bör marmorkräftan kunna överleva kalla vintrar. Med tanke på artens ursprung i sydöstra Nordamerika är det dock osäkert om de sedan klarar av att reproducera sig efterföljande år. Marmorkräftan är beroende av temperaturer över 20ºCför att kunna reproducera sig. 
Märstaån är ett relativt svårinventerat vattensystem, som har en fragmenterad struktur med många grunda dammar och sedimentationsfällor. Under våren värms framförallt dammarna upp snabbt, vilket ökar risken för att marmorkräftan etableras. Det faktum att signalkräfta finns i Märstaån kan öka riskerna för sjukdomsspridning eftersom marmorkräftan kan sprida kräftpest och andra sjukdomar. SVA har undersökt de marmorkräftor som hittats och har inte kunnat konstatera någon sjukdom (av varken svamp, virus eller bakterier). 
På grund av att vi inte känner till hur marmorkräftorna i Märstaån kom till fyndplatsen, vet vi heller ingenting om deras spridning. Flera händelseförlopp måste därför tas i beaktande för att kunna genomföra en rättvisande prioritering av metodik och lokal, samt för att hitta eventuella spridningsvägar för marmorkräftan:

• Har samtliga individer släppts ut tillsammans då akvariet tömdes?

• Har de släppts ut i andra delar av systemet och sedan spridit sig till fyndplatsen?

• Har de hunnit etablera/reproducera sig i området då flera olika åldersklasser hittades?

En referensgrupp tillsattes, med experter från HaV, Lunds universitet, SLU, Sigtuna kommun, SVA, Zoobranschens riksförbund, Stockholms LST och Sportfiskarna. Tillsammans genomförde gruppen en utförlig riskanalys med sex möjliga till stånd för Märstaåns system: från att inga individer finns till att det finns individer i hela systemet (med och utan smitta). Dessa tillstånd kombinerades sedan med tre möjliga utfall från provfisken (ingen fångst, få fångas på begränsade platser, många fångas på många platser). Riskanalysen bedömde sedan hur troligt ett visst tillståndsscenario var och föreslog vilken åtgärd som sedan borde vidtas. Sammanlagt valdes sex olika åtgärdsalternativ ut av referensgruppen, från 41 ursprungliga åtgärder (se Bilaga 10.1):

• Enbart information och uppföljningsfiske

• Mekaniskt fiske

• Avvattning och plockning

• Muddring

• Gift

• Förhöjt pH

Dessa sex åtgärdsalternativ värderades sedan för de tre olika utfallen i kommande provfisken. Tabell 7 visar vilken åtgärd som referensgruppen kom fram till beroende på provfiskeutfall. 
För att få en uppfattning om marmorkräftans utbredning i Märstaån, och sedan kunna sätta in effektiva åtgärder, valde SLU att genomföra tre kontrollfisken vid olika perioder. Kontrollfiske 1 & 2 utfördes med hjälp av elström och finmaskiga mjärdar, i maj och juni, dvs. innan den egentliga tillväxtsäsongen för kräftor infunnit sig. Inga marmorkräftor fångades vid dessa fisken. Ett uppföljningsfiske (kontrollfiske 3) genomfördes efter tillväxtsäsongen (september), men inte heller denna gång fångades några marmorkräftor. Signalkräftor fångades dock, de flesta under kontrollfiske 3. Dessa kräftor har skickats till SVA för sjukdomskontroll, men inga avvikande sjukdomar har ännu upptäckts. Det är svårt att dra några slutsatser från kontrollfiskena, då dessa inte gav någon fångst av marmorkräftor. 
Det är möjligt att marmorkräftan finns kvar i Märstaån. Kontinuerligt uppmätt vattentemperatur (via temploggers) i Märstaåns rinnsträckor talar dock emot en eventuell reproduktion, åtminstone i dessa områden. Antalet sammanhängande dagar med en temperatur över 20° C, vilket är gränsen för framgångsrik reproduktion hos marmorkräftan, är mycket få och det är därmed tveksamt om de överhuvudtaget kan reproducera sig i systemet. 
Med utgångspunkt från resultat från riskanalys, provfiske och åtgärdsanalys föreslår SLU följande åtgärder:

• Informationsspridning ses som en preventiv åtgärd för att INTE sätta ut främmande akvariearter i Sverige. HaV bör därför (tillsammans med forskare från universitet och högskolor) se till att information om invasiva kräftarter finns på svenska och europeiska portaler om främmande arter, samt att informationen är uppdaterad, konsekvent och korrekt.

• Informationsspridning. HaV (tillsammans med övriga ansvariga myndigheter) bör genomföra insatser för att informera allmänheten, särskilda fokusgrupper och myndigheter om vikten av att förhindra framtida introduktioner av invasiva kräftarter. Studien kan användas som underlag vid liknande fall, då den utgör en av de första fallstudier som tydliggör hur man kan utföra en riskbedömning åtföljt av konkreta åtgärdsinsatser.

• Informationsspridning. HaV bör skapa förutsättningar för ett projekt och/eller en informations-hemsida i Sverige, angående preventivt arbete mot utsättning av främmande akvariearter liknande det som Norges Zoohandleres Bransjeforening (NZB) bedriver (http://nzb.no). Zoobranschens Riksförbund (tillsammans med HaV, SJV och SVA) föreslås vara huvudman för utformandet av ett sådant projekt/hemsida.

• Övervakning. SLU föreslår att ett uppföljningsfiske utförs på fem tidigare bedömda risk-lokaler i september 2014. Det sker då efter kräftornas normala reproduktionsperiod och då temperaturen är tillräckligt hög för att kräftorna ska kunna fångas. • Finansiering. SLU föreslår att HaV står för kostnaden för både uppföljningsfisket och en informations-hemsida om främmande akvariearter.

• Genomförande. I Märstaån har ingen tillståndsansökan lämnats in, vilket betyder att om marmorkräftor påträffas och behov av åtgärd finns, kan åtgärder tidigast utföras under vintern. Om reproduktion äger rum kan arten spridas innan åtgärden har utförts. Även om ansvarig myndighet inte kan sätta ingång med utrotnings-åtgärderna direkt är det viktigt att processen, från beslut om åtgärder till tillstånd för att utföra dessa, slutförs. Det innebär bl.a. att aktuella tillståndsansökningar lämnas in i tid. I annat fall kan det vara för sent att åtgärda en invasiv främmande art. 
Följande synpunkter bör behandlas inom HaV och andra ansvariga myndigheter:

• Finansiering och genomförande. Det saknas idag ”akuta fondmedel” att snabbt sätta in för utrotningen av en främmande art i Sverige. Detta bör diskuteras på en högre nivå inom de olika myndigheterna. Beroende på åtgärdens kostnad och omfattning, så är det osäkert om åtgärderna överhuvudtaget kan utföras. En central frågeställning är hur pass snabbt vi vill kunna sätta in effektiva åtgärder och hur mycket det får kosta.

• Ansvar och genomförande. Det råder fortfarande en viss osäkerhet om vem som bär eller delar ansvaret vid konkreta åtgärdsinsatser mot marmorkräftan i Märstaån, trots att myndigheters ansvarsområden beskrivs grundläggande i den nationella handlingsplanen för främmande arter (NV, 2008). Detta anses allvarligt, eftersom åtgärderna inte kommer att utföras om det inte finns någon tydlig ansvarsordning. Denna problematik pekar på ett generellt problem inom arbetet mot främmande arter i Sverige idag.

Authors/Creators:Bohman, Patrik and Edsman, Lennart
Title:Marmorkräftan i Märstaån
Subtitle:riskanalys och åtgärdsförslag
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

In November 2012 several specimens of the invasive alien crayfish Marmorkrebs (Procambarus fallax f virginalis) were found in River Märstaån, close to Stockholm, Sweden. This is the northernmost discovery of Marmorkrebs in the world, and it is the first time it has been found in natural waters in Scandinavia. It is forbidden to import, move and hold Marmorkrebs in Sweden, and the findings were exceedingly unwanted, since the Marmokrebs could spread disease into Lake Mälaren, the third largest lake in Sweden and important habitat for other crayfish and fish species. A broad study was made which included risk assessment and proposals for actions based on results from test fishing, ecological preferences of the Marmorkrebs and the morphology and physical data of River Märstaån. This is, to our knowledge, the first study where risk assessment proposes concrete actions against establishment of an invasive species in Sweden.  The Marmorkrebs is the only Decapod (10-legged Crustacean) with obligatory parthenogenesis known to date. This makes it possible for a single individual to establish a whole population of female “clones”. 20°C marks the lower limit of “optimal” conditions for this crayfish species, regarding reproduction. Due to the Swedish climate, with long cold winters and short warm periods it is possible that reproduction will not occur since waters here are too cold. Yet, Marmorkrebs has established several populations in natural waters throughout Europe. Also, an adult crayfish survives cold water by lowering its activity and slowing down its body functions, which means that some Marmorkrebs can still survive in the river and possibly reproduce at a later time.  The study’s comprehensive risk assessment recognized six possible conditions for River Märstaån. These conditions were then combined with three possible outcomes from test fishing (from no catch to catches in many places). The likelihood of each scenario was evaluated, and recommendations for actions were made. These actions were selected from a list of over 40 possible options to prevent, control or eliminate invasive crayfish from spreading (see Appendix 11.1).  To monitor the spread of Marmorkrebs in the river, electrofishing and traps (fine mesh) were used for test fishing in May and June (before the crayfish growth period). In September (after the crayfish growth period) a third test fishing using traps was carried out. No Marmorkrebs, but 38 signal crayfish, were caught during the test fishing.  The National Veterinary Institute (SVA) has not been able to detect any disease (by fungus, virus or bacteria) from the previous sampled Marmorkrebs (caught in November 2012). Nor have they found any irregular infections or diseases on the caught signal crayfish. It is possible that some Marmorkrebs are still in the river, but the crayfish will probably have difficulties with reproduction. Water temperature data, continuously monitored at two sites in the river, argues against a possible reproduction. The number of consecutive days with a temperature above 20°C, which is the lower limit for a successful reproduction of Marmorkrebs, is few and therefore it is questionable whether they can ever reproduce within the river system.  The Swedish University of Agriculture/Department of Aquatic Resources (SLU) propose the following actions to limit the spread of alien invasive crayfish in general and of Marmorkrebs in particular:  • Spread of information is seen as a proactive measure NOT to introduce alien crayfish species in Sweden. The Swedish Agency for Marine and Water Management (SwAM), together with specialists from universities and authorities, should take action to secure information about invasive crayfish species on Swedish and European portals on alien species. This includes that the reported information is up to date, consistent and accurate.  • Spread of information. SwAM, together with other relevant authorities, should inform the public, specific focus groups and organizations on the need to prevent future introductions of alien invasive crayfish species in Sweden. This can be initiated with “Marmorkrebs in River Märstaån” as a case study, highlighting how to perform a risk assessment followed by concrete actions.  • Spread of information. SwAM should create opportunities to launch a project and / or a website, on the preventative work against introductions of invasive aquarium species. The Norwegian Zoohandleres Bransjeforening’s website (http://nzb.no) may be used as an example.  • Monitoring. A test fishing follow-up should be conducted on five previously assessed risk sites in River Märstaån during September 2014. Since Marmorkrebs may still be in the river, this action may detect early warning signs of further spread.  • Funding. SwAM should provide funding for monitoring Marmorkrebs in River Märstaån (test fishing on five sites) and the launching of a website on illegal introductions of aquarium species.  • Implementation. No permit application has yet been submitted for actions to eliminate Marmorkrebs in River Märstaån. This means that if reproduction takes place, the species can spread further before an effective counter action is executed. Therefore, it is important that the current permit applications are submitted on time. Otherwise, it may be too late to eliminate an invasive alien species.  The following observations must be addressed at a higher level within SwAM and other responsible authorities:  • Funding and implementation. There is currently no "emergency fund" to rapidly deploy to eliminate an introduced alien invasive species in Sweden. Therefore, depending on the action’s cost and scope, it is unclear whether actions of elimination of an unwanted alien invasive species can be performed in time.  • Management and implementation. There are still some uncertainties about which authorities that are responsible for implementing actions to eliminate Marmorkrebs in River Märstaån. If the proposed actions for elimination will be completed, there is an urgent need to simplify these responsibilities with a clear system of accountability.

Series/Journal:Aqua reports (12351367)
Year of publishing :2013
Number:17
Number of Pages:109
Place of Publication:Drottningholm
Publisher:Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Environmental assessment > Programme Lakes and watercourses
SLU - Environmental assessment > Programme Biodiversity
ISBN for electronic version:978-91-576-9181-1
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Scientific peer reviewed
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:M Aquatic sciences and fisheries > M40 Aquatic ecology
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Fish and Aquacultural Science
(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Zoology
Agrovoc terms:crayfish, invavsive species, pest control, risk assessment, sweden
Keywords:Marmorkräfta, invasiv art, sötvattenskräfta, riskanalys, kontrollåtgärder, Märstaån, Marblekrebs, alien invasive species, risk assessment, crayfish, Sweden
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-1955
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-1955
ID Code:11221
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
NL - Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013)
Department:(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:10 Jun 2014 13:32
Metadata Last Modified:09 Feb 2016 11:31

Repository Staff Only: item control page