Home About Browse Search
Svenska


Growth and yield in shelter stands of silver birch and Norway spruce

Johansson, Tord (2014). Growth and yield in shelter stands of silver birch and Norway spruce. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport / Institutionen för energi och teknik, SLU ; 068
[Report]

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

The growth and production in shelter stands of Norway spruce (Picea abies (L.) Karst.) and birches (Betula pendula Roth and Betula pubescens Ehrh.) were studied at nine areas in southern and middle Sweden (Lat. 56 – 60° N.). The spruces and birches were 25 (20 – 32) years old. Before the study was established, the stands evaluated were dense with planted spruces under self-generated birches. A birch shelter with 500 stems per hectare was created. The shelter was cut after ten years. In one stand per locality, 100 birches were left at harvesting time for further growth and development of timber quality. The MAI 20 years after treatment for pure spruce stands was 4.71 and 4.38 m3 ha-1 year-1 for spruces growing in mixed stands. The MAI for shelter birches was 4.13 m3 ha-1 year-1 and then the MAI for spruces and birches in mixed stands was 8.1 m3 ha-1 year-1. When the study was established the volume and biomass weight of the harvested birches was 107 m3 ha-1 or 84 ton d.w. ha-1 when all birches was removed and 75 m3 ha-1 or 44 ton d.w. ha-1 when a shelter of 500 birches ha-1 was left. The harvested wood could be used as biofuel. Timber could be harvested in stands where 50-100 birches ha-1 in the shelter are left. Among the remaining 100 birches per hectare in shelters examined 30 years after establishment of the study the standing volume ranged between 54 and 67 m3 ha-1.

Authors/Creators:Johansson, Tord
Title:Growth and yield in shelter stands of silver birch and Norway spruce
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

Huvuddelen av skogsbestånden i de nordiska länderna är blandskogar som innehåller olika andelar av tall och gran med inslag av lövträd. De vanligast förekommande blandskogsformerna med lövträdsinblandning är gran och björk. Under perioden 1950 till 1975 var skogsbrukets inställning att lövträden som etablerats på hyggen som planterats med tall eller gran skulle röjas bort för att minska konkurrensen. Huvudsakligen användes motor-manuell röjning, men en betydande andel blev behandlade med herbicider. Efter 1975 när behandling av lövträdsbestånd med herbicider på skogsmark förbjöds återstod motor-manuell röjning. Andelen oröjda ungskogsbestånd ökade efter förbudet och lövträdsstammarna blev grövre och därmed blev röjningen mer arbetskrävande och kostsam. Därför startades studier och praktiska försök med s.k. mekaniserad röjning. Metoden innebar att ett traktorburet röjningsdon som innehöll slagor vilka krossade stammarna och kunde grensla barrträdsplantorna utan att skada dem. Metoden fungerade praktiskt väl utan nämnvärda skador på tall- och granplantorna. Trots det var metoden inte tillräckligt effektiv och kostnadsbesparande utan används inte i dagsläget. Under 1980-talet startades försök med nya skötselformer av ungbestånd av blandskogar med lövträdsinblandning. I första hand var det bestånd med björk och gran som studerades. Försök startades i Norge, Finland och Sverige. Studierna koncentrerades till 15–20-åriga bestånd där röjning inte hade utförts i tid. I en doktorsavhandling från 1988 (Tham, 1988) redovisades resultat från en studie av blandskogar av björk och gran där 1500-2000 björkar per hektar hade lämnats i en s.k. skärm. Studien visade att björkbeståndet hade ökat beståndets totala produktion med ca 100 m3 per hektar jämfört med ett bestånd där björken hade röjts bort helt Olika skötselmetoder (”Kronobergsmetoden”, ”Skärmmetoden”) av blandskog introducerades under senare delen av 1980-talet i Norge (Braathe, 1988), Finland (Mielikäinen, 1985) och Sverige. Metoderna utgår från en tidig röjning (10 årsåldern) av björken till en skärm innehållande 2000-2500 björkar per hektar. I skärmmetoden som praktiserades i Norge och Sverige finns flera steg utöver det ovan nämnda. I en senare röjning/gallring (15–20-årsåldern) minskas antalet björkar till 500-800 stammar per hektar. Björkbeståndet slutavverkas vid 35–40-års ålder. I den s.k. Kronobergsmetoden var det huvudsakliga syftet att använda björken som ett skydd mot frostskador på granen. Senare skulle björken avverkas. Metoden modifierades senare och är idag liktydig med skärmmetoden. I dagens skogsbruk sköts huvuddelen av blandbestånd med en skärm av björk över granen på normala och bördiga marker. I vissa fall kan man rekommendera att 50-100 björkar per hektar i skärmen lämnas kvar tills beståndet är ca 60 år med ett antal björkar med hög virkeskvalitet som kan skördas som fanérvirke. I denna rapport redovisas resultat från en försöksserie som etablerades 1983-1984 med försök utlagda på lokaler i södra och mellersta Sverige (Tham, 1987). Försöksserien anlades på nio lokaler (Figur 1). Medelåldern var 25 år för både björk och gran (Tabell 1). Bestånden var täta (>10000 stammar per hektar). I den här rapporten redovisas resultat från några av de ingående behandlingarna, i första hand de behandlingar som har praktisk betydelse och är principiellt viktiga för att bedöma metodens inverkan på framtida produktion i blandbestånd skötta med björkskärm över gran. Följande behandlingar har analyserats: Kontroll (ogallrat bestånd) Gran utan björkinblandning Gran med en björkskärm bestående av 500 björkar per hektarParcellstorleken var 750 m2 med en fem meter bred ”kappa” runt parcellen. Vid anläggningen avverkades i medeltal 107 m3 björk per hektar i de rena granparcellerna. I skärmparcellerna var gallringsuttaget 75 m3 per hektar. Efter tio år (1993-1994) avverkades björkskärmen på alla lokaler. En parcell med björkskärm sparades på alla lokaler. I parcellen sparades 100 björkar per hektar. Anledningen var att få möjligheter att studera de kvarstående björkarnas tillväxt och kvalitetsutveckling under ytterligare 20 år. Försöken har mätts in vart femte år sedan starten och den senaste mätningen skedde efter 20 år (2003-2004). Den avverkade björken kan antingen lämnas på marken eller skördas för bioenergiändamål. Björkens biomassa för den avverkade björken vid försökets start var 84 ton per hektar när all björk avverkades och 44 i parceller där 500 björkar sparades. Vid den senaste revisionen 20 år efter försökets start var den totala produktionen i rena granbestånd 208 (117-289) och 198 (112-276) m3 per hektar i skärmbestånd. Den totala produktionen av björk var 161 (66-245) m3 per hektar. Den kvarstående björkskärmen med 100 björkar per hektar innehöll 38 (17-56) m3 per hektar. Den årliga medeltillväxten var 4,71 och 4,38 m3 per hektar och år för ”rena” granbestånd och gran i skärmbestånd. Den totala årliga medeltillväxten i skärmbestånden (gran + björk) var 8,1 m3 ha-1 år-1. På tre lokaler studerades de kvarlämnade björkarnas dimensioner och kvalitetsutveckling studerades. Den visuella kvalitetsbedömningen baserades på timmerutbyte med en toppdiameter som var ≥ 18 cm i topp. Alla björkar hade hög timmerkvalitet. Timmerlängderna varierade mellan fyra och femton meter. Timmervolymerna varierade mellan 0,13 och 0,79 m3 per träd. Den höga kvaliteten beror på beståndshistoriken med ett tätt bestånd vid starten och att man kunde välja 100 bland de 500 stammarna efter tio år. Under tioårsperioden danades björkarna av granbeståndet.

Series/Journal:Rapport / Institutionen för energi och teknik, SLU (1654-9406)
Year of publishing :2014
Number:068
Number of Pages:31
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Department of Energy and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
ISSN:1654-9406
Language:English
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:K Forestry > K01 Forestry - General aspects
K Forestry > K10 Forestry production
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Forest Science
Agrovoc terms:picea abies, stand protection, betula pendula, betula pubescens, mixed forests, growth, sweden
Keywords:Birch, MAI, mixed stands, Norway spruce, shelter, timber
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2079
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2079
ID Code:11466
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:01 Sep 2014 13:38
Metadata Last Modified:08 Sep 2017 09:22

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits