Home About Browse Search
Svenska


Användning av sittpinnar hos slakthybrider

Wachenfelt, Eva von and Berndtson, Eva (2014). Användning av sittpinnar hos slakthybrider. Alnarp: (LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
, Sveriges lantbruksuniversitet. Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap ; 2014:3
[Report]

[img]
Preview
PDF
7MB

Abstract

Syftet med projektet var att ta reda på om slaktkycklingföräldrar föredrar att sitta på sittpinnar. Enligt uppgifter från ungdjursuppfödare och kläckäggsproducenter har man erfarenhet av att avelshönsen inte utnyttjar sittpinnar utan i större utsträckning sitter på golvet eller på det dränerande golvet över gödselbingen. Både unga djur under uppfödning och vuxna djur i produktion har studerats, för att därmed öka kunskapen om var de föredrar att sitta, på sittpinnar eller på det dränerande golvet direkt på gödselbingen. Undersökningen har även omfattat studier av hur mycket djuren använder sittytorna under dygnet och vid olika åldrar. Undersökningen har gjorts på slaktkycklingshybrider, djur under uppfödning och producerande föräldradjur, för att få mer kunskap om djurens användning av sittpinnar. Två olika sittunderlag har undersökts, sittpinnar av trä och gödseldränerande plastgolv, både i uppfödningen och hos de vuxna djuren. De vuxna djuren har även haft fristående sittpinneställningar. Sittpinneställningarna sattes in för att ta reda på om om djuren ville sitta högre än höjden på gödselbingen. Uppfödningsstallet var indelat i boxar, fyra boxar med mycket sittpinnar/plan till djuren 120 mm/djur och fyra boxar lite sittpinnar/plan 30 mm/djur, hälften med plast och hälften med trä. I föräldradjurstallet fanns observationsytor av trä och av plast, med pinnar och ytor utan pinnar som specialstuderades. I SJV:s föreskrifter och allmänna råd (L 100 SJVFS 2010:15) anges att det skall finnas sittpinnar till djuren. När de är tre veckor skall det finnas 20 mm sittpinne/djur och krav på mängd sittpinnar ökar med djurens ålder, vid 21 veckor krävs 120 mm/djur. I produktionsstallet skall vuxna djur ha 150 mm sittpinne/höna. EU har ett gemensamt regelverk för dessa mått. Europarådet anger även att golv och sittpinnar inte får skada djuren eller medföra obehag. Det är således samma krav på sittpinnar till slakthybriderna som till lätta värphybrider. En fullvuxen slaktkycklinghöna väger 2-2,5 gånger mer än en vanlig värphybrid. Näringen anger att det är tillräckligt med 30 mm sittpinne/djur för att 20 % av djuren skall kunna vila på pinnar samtidigt, och att pinnarna ska ses som ett träningsredskap för tredimensionellt beteende under uppfödningen. Uppfödning Redan under första veckan i stallet börjar kycklingarna hoppa upp på pinnar som är i närheten av golvet. De sitter inte, utan hoppar bara upp och ner och använder pinnarna som någon form av träningsredskap. Under natten finns det inga djur på pinnar eller annan sittutrustning utan kycklingarna ligger tätt intill varandra på golvet. Ju äldre djuren blir desto mer använder de sittunderlagen. I slutet av uppfödningen använder lite mer än 10 % sittunderlagen dagtid och 23,8 % utrustningen under natten. Även sedan de blivit äldre är det inte många djur som sitter på pinnar/sittplan dagtid och de sitter oftast bara en kort stund och det framkom ingen större skillnad mellan boxarna som har mycket eller lite sittunderlag och hur många djur som använder pinnarna/underlagen. Vid sista besöket är det 10% fler sittande djur nattetid i de boxar som har mycket sittpinnar/underlag jämfört med boxarna med lite sittutrustning. Det har också framgått att djuren föredrar att sitta på horisontella ytor, men inte på plan som är lutande. I slutet av uppfödningen satt 18,5 % av djuren på de horisontella underlagen och endast 5,3 % på de lutande underlagen nattetid. Det var fler sittande djur på träunderlaget än på plastunderlaget. Maximalt sittande djur nattetid var vid ett tillfälle 33,6 % och det var i en box med mycket träunderlag. Trots stor mängd sittutrustning föredrar djuren att vara på golvet under natten och om de väljer att sitta upphöjt skall det vara i närheten av klungan som ligger på golvet. Utrustningen mot väggarna står oftast tomma, både de vinklade men även de horisontella bänkarna. Redan i uppfödningsstallet börjar det uppstå skador på djurens bröst orsakade av sittpinnar/sittunderlag. Av de som satt på träpinnar hade 25 % någon form av skada och djuren på plastunderlaget hade något lägre skadefrekvens. Djurens ålder var 19 veckor vid studien av skador på brösten, skadorna var dock lindriga. Ungdjuren behöver utrustning att träna på och de skall ha sittutrustningen redan när de kommer till stallet. Man bör undvika vinklade pinnar/ytor och sittutrustningen skall vara i närheten av djuren. Vuxna föräldradjur Föräldradjuren var placerade i två stallar. Stallarna var vardera uppdelade i två lika stora avdelningar. I det ena stallet bestod det gödselgenomsläppliga golvet på bingen av plast och i det andra stallet av trä. Vissa delar på gödselbingarna hade försetts med sittpinnar. Ytor med sittpinnar och intilliggande ytor utan sittpinnar utgjorde observationsområden. Djuren fördelades till stallavdelningarna med avseende på hur de fötts upp. Ungdjuren som haft bänkar och sittpinnar av trä placerades i ett stall med trä på gödselbingen och djuren som haft plastunderlag under uppfödningen placerades i stallet med plast på gödselbingen. Djuren som haft mycket sittpinnar/sittytor placerades i en avdelning och de som haft lite sittpinnar/sittytor i den andra avdelningen i respektive stall. Varje avdelning var även försedd med en fristående sittpinneställning för att studera om djuren föredrog att sitta högre upp än gödselbingens nivå. Föräldradjuren slaktas när de är 60 veckor. Föräldradjuren ändrade beteende med stigande ålder, när de är yngre är de mer aktiva. I början av produktionsperioden är de ständigt i rörelse antingen på gödselbingen eller på ströbädden, de satt sällan. Om de satt var det under kortare stunder. När de blev äldre såg man fler höns som satt dagtid och de sitter längre stunder. Fram tills att de var omkring 45 veckor fanns det fler djur dagtid på de observationsytor som inte hade pinnar jämfört med ytorna med pinnar och mer djur på plastunderlaget än träunderlaget. Det tycks som om att de går lättare och mer obehindrat på bingens gödselgenomsläppliga plastgolv än på golvet av trä. Efter 45 veckors ålder ändrade de sina vanor och då fanns det fler djur på bingarna av trä. För att se hur djuren använde de olika ytorna noterades höns som hoppade upp och som hoppade ner från bingarna under dagsinspelningarna. Det var mer aktivitet på plastytorna än på träytorna och det var mer nerhopp och upphopp på ytorna som saknade pinnar. I slutet av produktionsperioden satt höns oftast på yttersta pinnen mot ströbädden och det hindrade de andra hönsen att hoppa upp. Under hela observationsperioden har det nattetid funnits fler höns på ytorna utan sittpinnar jämfört med ytorna som har sittpinnar. Djuren som sitter på pinnar sitter mer organiserat eftersom det finns ett visst avstånd mellan pinnarna. Men man kan även se djur som sitter mellan pinnarna. På ytorna som saknar pinnar sitter djuren mer oorganiserat och mer tätt intill varandra. I de stallavdelningar som hade mest sittande djur på pinnar kom djuren från uppfödningsboxar som haft lite tillgång till sittpinnar/ytor. Den fristående sittstångsställningen som placerats på ströbädden, för att se om djuren ville sitta på högre nivå än gödselbingen, användes väldigt lite av djuren oavsett tid på dygnet och det var samma djur som använde denna sittplats. I början fanns det ett litet antal djur på pinnarna och det avtog med stigande ålder. Däremot tyckte de om att lägga ägg inne under ställningen och runtom kring den. Det finns en del litteratur om sittpinnar och vinklade plan till slaktkycklingar och att de undviker att hoppa upp på dessa, de föredrar ytor som är horisontella. Ju brantare vinklar desto svårare var det att få djuren att använda pinnar och andra lutande ytor. Troligtvis är det även så bland de vuxna djuren, de tycker inte om att flyga upp på något som är vinklat i förhållande till uppflygningsytan, därför väljer de bort de här sittplatserna. Från videoinspelningarna framkom det även att hönsen tog längre förberedelsetid på sig för att flyga upp på den vinklade sittpinneställningen än när de flög upp på bingen, de hade även annorlunda flaxrörelser på vingarna. Däremot fanns det betydligt fler djur som valde att sitta på andra platser än avsedda sittplatser, exempelvis vattenramper, foderrännor och kanter, än som satt på sittpinneställningarna, speciellt under natten. Sittandet på dessa platser avtog med ökad ålder på djuren. Ju äldre djuren blev desto fler djur blev det på ströbädden, detta gäller både natt och dag. I slutet av produktionsperioden var det fler djur på golvet under natten 1001 st (78% fler) än när studien började. Av de golvliggande djuren var en hög andel tuppar. Mest golvliggande djur fanns i de avdelningar som haft lite sittunderlag under uppväxten. I början av produktionsperioden märktes skillnader på antalet golvägg mellan avdelningarna där hönsen haft tillgång till mycket sittpinnar/sittunderlag under uppfödningen och de som haft lite sittpinnar/sittunderlag under uppfödningen. Det fanns fler golvägg i avdelningarna som haft lite sittpinnar/sittunderlag, men skillnaden avtog med stigande ålder. Här kan även djurens tyngd påverkat golväggsförekomsten, hönsen i det ena huset var tyngre än hönsen i det andra huset. Minst antal golvägg fanns i avdelningen med de lättare hönsen som haft mycket sittunderlag av plast i uppfödningshuset. Generellt var golväggsförekomsten på en låg nivå i samtliga avdelningar. Vid två tillfällen undersöktes skador på brösten på de vuxna föräldradjuren som satt på olika underlag under natten. Mest skador hittades på djuren som satt på pinnar, både träpinnarna på bingen och pinnarna på sittställningen. Vid sista undersökningen hade 91 % av de undersökta djuren som satt på pinnar någon form av skada eller flera skador samtidigt. Färre och lindrigare skador fanns på djuren som låg på ströbädden och näst minst de som låg direkt på gödselbingen. Det framkom ingen större skillnad mellan djuren som låg på plastbingen eller de som låg på träbingen. Föräldradjuren är tunga djur och med nuvarande utformning av sittpinnar bör det inte finnas denna typ av utrustning i stallarna, det uppstår för mycket skador på djuren. Upphöjda horisontella plan är troligtvis tillräckligt för att tillgodose instinkten att komma upp på en högre nivå under natten. Det behövs mer studier om djuren skall ha sittpinnar, studier rörande utformning av sittunderlag som inte ger tryckskador på djurens bröst.

Authors/Creators:Wachenfelt, Eva von and Berndtson, Eva
Title:Användning av sittpinnar hos slakthybrider
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

The objective of this study was to determine if broiler parents prefer to sit on perches. According to information from breeders and hatch eggs producers the breeding hens does not use perches but to a greater extent sits on the manure bin. The investigation has been carried out using broiler breeder pullets and broiler parents, to obtain more knowledge of their use of perches. Two different seat areas have been used, perches of wood and manure draining plastic floor, both during rearing and egg production. The broiler parents have also had separate mounted perches like a ladder (one perch ladder, with space for 184 animals). The broiler breeder pullets house was divided into pens, where four pens had much perches per surface area and animals (120 mm per animal) and four pens with less perches per surfaces area and animals (30 mm per animal), half of which was of plastic floor and wood, respectively. The sitting areas were dived into horizontal and vertical sitting areas. As horizontal sitting areas benches was used and as vertical sitting areas slanted sitting areas and perch ladders were used. In the broiler parents house there were horizontal observation surfaces of plastic floor and wood, with and without perches and a perch ladder on bedding. In the recommendations and guidelines of the Swedish Board of Agriculture (L 100 SJVFS 2010:15), there is a demand that the animals should have perches. At the age of three weeks the animals should have sitting area of 20 mm per perch and animal and the demand of sitting area per animal increases with the animal age to 120 mm per perch and animal at 21 weeks. In the broiler parents house the grown up animals should have a sitting area of 150 mm per perch and animal. EU have a common set of rules and regulations for these measures. It also says that floor and perches should not harm the animals or bring about discomfort. In other words for perches, the same rules and regulations are applied for broilers and laying hens. A full grown broiler parent hen weighs approx. 2-2,5 times more than an ordinary laying hen. The industry state that 30 mm sitting area per perch and animal is sufficient for having 20 % of the animals resting on perches at the same time. Rearing Already during the first week the chickens of the broiler breeder pullets start to jump up on perches that are close to the floor. They do not sit, they only jump up and down and uses the perches as a training facility. During the night there are no animals on the perches or on other seating accommodations, but the animals lie close together on the floor. The older they get the more they use the seating areas. At the end of rearing period the day-time use of the seating covers are more than 10 % and during night-time 24 %. Even at older age there are not many pullets that sits on perches or sitting areas in the day-time and often the sit only for a short while. There was no great difference between pens with much or less perches in the number of animals using the perches or sitting areas. In the pens with much perches or sitting areas there were 10 % more animals sitting and using them during the night compared with the pens with less perches or sitting areas. It has olso been evident that the pullets prefer to sit on horizontal surfaces and not on inclined surfaces. At the end of the rearing period 18,5 % of the animals were sitting on horizontal surfaces and only 5,3 % were sitting on inclined surfaces during night-time. There were more sitting pullets on wooden surfaces compared to plastic surfaces. Maximum number of sitting animals at one occasion was 33,6 % in a pen with much perches or sitting areas of wood. Dispite the amount of sitting areas the broiler breeder pullets prefer to stay on the floor during the night and if they chose an elevated sitting position they prefer doing that in the vicinity of the group lying on the floor. The sitting equipment mounted towards the walls were often empty, both the slanted sitting areas and the horizontal benches. Of the broiler breeder pullets sitting on wooden perches 25 % had some form of injury and the injury incidence of the broilers sitting on plastic floor was somewhat lower. Broiler parents Up to the age of 45 weeks there were more broiler parents on the observation areas that did not have any perches compared with areas with perches, and more animals on the plastic floor surface than on wood surfaces. It seemed like the broiler parents could move more easily and freely on the plastic floor covered areas of the manure bin than on bins covered with wood. At 45 weeks of age their habits changed and then there were more broiler parents on the wooden surfaces of the manure bin. At the end of the production period the broiler parent hens often sat at the outermost perch towards the straw bedding area and that stopped the ability of the other hens to jump up. During all of the observation period there have been more broiler parent hens on the surfaces without perches during night-time compared to surfaces with perches. Animal that are sitting on perches they sit more organised while there are a certain distance between the perches. But one can also find animals sitting in between the perches. In the areas without perches the animals sit more unorganized and more close to each other. The animals hardly used the separate mounted perch ladder which was placed on the straw bedding area irrespectivly of time in the day. The more elevated the harder it was to have the animals to use perch ladders and slanted sitting areas. Probably the broiler parents do not like to fly up to an area that is slanted in relation to the area from where they are flying from, and that is why they disregard these sitting areas. With age, more and more broiler parents stayed on the bedding area, both day and night. At the end of the production period there were 1001 (78%) more animals on the floor during night compared with at the start-up of the study. Most floor lying animals were found in animal groups that derived from broiler breeder pullets that had had less perches per surfaces area and animals during rearing. There was a difference in number of floor laid eggs in the observation areas where the hens had access to much or less perches per surfaces area and animals during rearing in the beginning of the production period. There were more floor laid eggs in observation areas where the hens had access to less perches per surfaces area and animals during rearing. But the difference decreased with age. The animal weight could also influenced the amount of floor eggs, while the hens in one house were heavier compared to the other. Least amount of floor eggs were found in the observation areas with lighter hens which had had access to much plastic perches per surfaces area and animals during rearing. Overall, the number of floor eggs in all pens were low. At two occasions breast injuries were recorded on broiler parents sitting on different sitting surfaces during the night. The highest injury level was found in animals sitting on perches, both wooden perches on the manure bin and perches mounted on perch ladder. In the last investigation 91 % of the animals had some sort of injury or more than one at the same time. Least injuries were found in animals that lay in the straw bedding area and second least the animals that lay directly on the manure bin. There was no difference between those animals that were laying on plastic or wood sitting surfaces on the manure bin. The broiler parents are heavy animals and with the present design of the perches this type of equipment should not be used in broiler parent production, because of the high amount of breast injuries it causes to the animals. Elevated horizontal areas are probably enough to provide the animal instinct to reach and sit on a elevated level at night. There is a demand of more research in how broiler perches should be designed, in designing sitting surfaces that do not cause pressure injuries on the animals, if perches are to be used in broiler parent production.

Series/Journal:Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap (BIB14858805)
Year of publishing :2014
Number:2014:3
Number of Pages:54
Place of Publication:Alnarp
Publisher:Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet
ISBN for printed version:978-91-87117-64-0
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:L Animal production > L01 Animal husbandry
L Animal production > L70 Veterinary science and hygiene - General aspects
N Machinery and buildings > N10 Agricultural structures
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 402 Animal and Dairy Science > Animal and Dairy Science.
Agrovoc terms:broiler chickens, hens, poultry farming, parents, animal health, behaviour
Keywords:perches, sitting area, parent animal, rearing, broiler, hens
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2184
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2184
ID Code:11574
Faculty:LTV - Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap
Department:(LTJ, LTV) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
(VH) > Department of Biosystems and Technology (from 130101)
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:30 Oct 2014 14:40
Metadata Last Modified:08 Sep 2017 09:07

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits