Home About Browse Search
Svenska


Nationella och regionala effekter av olika naturhänsynsnivåer

Lundström, Anders (2014). Nationella och regionala effekter av olika naturhänsynsnivåer. Umeå: (S) > Dept. of Forest Resource Management
(NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management
, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 414
[Report]

[img]
Preview
PDF
958kB

Abstract

Syftet med denna studie är att på riksnivå (och till viss del regional nivå) studera effekterna på skogliga variabler av betydelse för biologisk mångfald av olika nivåer på hänsynsytor (0, 5, 20 och 30 %). Nivån på övriga avsättningar, dvs. formella avsättningar och hänsynsområden beräknas vara samma idag, dvs. 11,2 % av den produktiva skogsmarksarealen för hela landet.
Analysen baseras på Riksskogstaxeringens provytor från 2010. Urvalet av hänsynsytor har gjorts genom att beräkna poäng utifrån ett antal variabler som bedömts ha betydelse för biologisk mångfald. Ytor med högst poäng har sedan plockats ut för att nå nivåerna i respektive alternativ.
Beräkningar med Heureka-applikationen RegVis har sedan genomförts för de olika avsättningsnivåerna 100 år framåt. Ingen avverkning har utförts på de avsatta arealerna, utan de har lämnats för fri utveckling.
Resultat för ett antal variabler viktiga för den biologiska mångfalden redovisas, och sammanfattas nedan:
• Möjlig avverkning minskar motsvarande andelen avsatt areal (formellt avsatt, frivilligt avsatt och hänsynsytor).
• Antal gamla träd (>100 år i söder, >120 år i norr) ligger kvar på ungefär dagens nivå med 5 % hänsynsytor under beräkningsperioden. Ökar mar-kant vid ökad avsättning, upp till en 3-dubbling.
• Antal grova träd per hektar är betydligt högre i utgångsläget på hänsynsytorna jämfört med all skog, och ökar kraftigt med tiden.
• Andelen lövträd är betydligt högre på hänsynsytorna jämfört med all skog i utgångsläget, medan andelen tall är lägre. Förändring över tiden är liten, beroende på att inga avverkningar utförs på hänsynsytorna.
• Mängden död ved är i utgångsläget betydligt högre på hänsynsytorna jämfört med produktionsskogen, högst i 5 % -alternativet. Efter 100 år blir mängden död ved ungefär lika stor per hektar i produktionsskogen såväl som i hänsynsytorna, oberoende av alternativ.

Authors/Creators:Lundström, Anders
Title:Nationella och regionala effekter av olika naturhänsynsnivåer
Series/Journal:Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik (1401-1204)
Year of publishing :14 July 2014
Number:414
Number of Pages:26
Place of Publication:Umeå
Publisher:Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Agricultural Sciences for Global Development > Land use and climate change
ISSN:1401-1204
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:K Forestry > K10 Forestry production
P Natural resources > P01 Nature conservation and land resources
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Forest Science
Agrovoc terms:silviculture, forest management, nature conservation, environmental protection, environmental impact, biodiversity, sweden
Keywords:Naturhänsyn, Biologisk mångfald, Skogsbruk
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2249
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2249
ID Code:11678
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
S - Faculty of Forest Sciences
Department:(S) > Dept. of Forest Resource Management
(NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management
Deposited By: Ylva Jonsson
Deposited On:02 Dec 2014 11:46
Metadata Last Modified:07 Feb 2016 10:34

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits