Abstract

Syftet med projektet var att få till stånd en regional Erfa-DDU-grupp i Västskåne där Erfa står för erfarenhetsutbyte och DDU står för DeltagarDrivenUtveckling. Syftet med sådana grupper är att effektivisera svensk potatisodling genom att öka kopplingen mellan forskning, utveckling, odling och rådgivning. Målen formulerades som fem punkter innefattande långsiktighet, gemenskap,förbättrad kontroll över informationsflöden, ökad självtillit, ökad grad av tillämpning, vidareutveckling och/eller bortsållning av ny teknik, ökad effekt av allmänrådgivning och massinformation. Ett antal mätbara indikatorer formulerades för att följa upp målen. En grupp med industripotatisodlare har arbetat inom ramen för detta projekt under 2013 och 2014. Träffarna har följt faserna för kontinuerligt lärande med återkommande cykler av sök-, planerings-, genomförande och utvärderingsfaser. Enkla odlarexperiment genomfördes i 15 fält (rörande K-gödsling, djupluckring, radmyllning och mellangrödor). Därtill provades markfuktssensorer och en prognosmodell för bevattningsbehov samt bladskaftsanalys för att skapa en tidsserie av N- och K-innehållet i bladsaften. Resultat från odlarexperiment har tillsammans med ”vanliga” erfarenheter från årets odling legat till grund för dialog inom gruppen vid årets sista träff. I en utvärdering uppgav deltagarna att de i medeltal hade funnit 2,8 åtgärder/gård som de provat och 2,9 som de börjat reflektera över sedan de gick med i Erfa-DDU – alltså sammanlagt 5,7 åtgärder per gård. Av åtgärderna klassades 51 % som en åtgärd som säkert eller troligen skulle komma att tillämpas fortsättningsvis eller inom några år, 31 % behövde utvärderas mera, 9 % utvecklas mera och 9 % klassades som ”åtgärden är inte intressant för mig”. Andelen deltagare som provade något nytt var 80 % och ökade från 2013 till 2014. Det deltagarna värdesatte mest i projektet var: utbyte av erfarenheter; hjälp att utvärdera experiment; utbyte med Hushållningssällskapet, Lyckeby Starch och SLU; att det görs något i fält med följande återkoppling; att hela biten är med från teori till praktik; att få reda på om ny teknik (t ex om markfuktsmätning etc.); erfarenhetsutbyte på detaljnivå; att få materialet i skrift: både odlingsjournaler och experimentresultat; att ge forskare möjlighet att vara med ibland: inte bara för att dela med sig av sin kunskap utan även för att få möjlighet att vara med i gruppdialogen kring sitt intresseområde. Flera punkter i deltagarnas listning av vad som var de viktigaste komponenterna i arbetssättet pekar på att arbetssättet gett en ökad känsla av kontroll över informationsflödet. Erfa-DDU-verksamheten tycks genom sin metodologi med en kombination av teori och praktiska enkla odlarexperiment på deltagarnas villkor, ha verkat i önskad riktning dvs. stimulerat till att öka graden av tillämpning, sållat bort förslag som inte var relevanta för det enskilda företaget samt stimulerat till vidareutveckling av idéer. Projektets mål har i huvudsak uppnåtts och det finns ett intresse bland deltagarna att fortsätta verksamheten. Vi hoppas att Erfa-DDU som arbetsätt i framtiden ska ses som en naturlig plattform för kontinuerlig kunskapsutveckling kring potatisodling. Om detta ska bli möjligt krävs en hållbar finansiering - finansering genom odlaravgifter är inte tillräcklig. Projektet är kopplat till det större SLF-finansierade forskningsprojektet BoT-A (Biologi och Biologi och Teknik för förbättrad markanvändning i potatisodling – Aktörssamverkan – för hållbar kunskapsutveckling). Lyckeby Starch har varit föregångare genom att våga satsa på det nya arbetssättet och har haft fem Erfa-DDU-grupper igång sedan 2009-2010. Hela verksamheten kommer att utvärderas ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv av SLU’s nya kompetenscentrum för rådgivning (KCR) i Skara.

Keywords

potatis; deltagardriven utveckling; odlarexperiment

Published in

Landskapsarkitektur, trädgård, växtproduktionsvetenskap: rapportserie
2015, number: 2015:11
ISBN: 978-91-576-8901-6
Publisher: Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap, Sveriges Lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Larsson Jönsson, Helene

  • Department of Biosystems and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Horticulture
Agricultural Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/66057