Abstract

Denna rapport visar resultaten från delar av den övervakning som genomförts med tanke på de befarade miljöproblem som skulle kunna uppstå i samband med lagring och bevattning av virke på terminaler. Underlag till rapporten kommer från provtagningar inom den egenkontroll och specialundersökningar som genomfördes vid bevattnade terminaler. Antalet terminaler som ingår är 30 landbaserade och en terminal med sjölagring. Resultaten från lagring på landbaserade terminaler visar att avrinnande vatten innehöll höga halter av fosfor och TOC (totalt organiskt kol). Fosfor, TOC och fenoltal minskar kraftigt under första året och halterna fortsätter att minska under följande år. Efter fyra år är dock fosforhalterna fortfarande mycket höga i förhållande till recipienten. Andelen fosfatfosfor av totalfosfor är konstant hög, ca 80 %, under hela perioden. Färgtal, kvävehalter och turbiditet minskar successivt under perioden och är efter fyra år i samma nivå som kan förväntas i recipienten. pH-värdet stiger kontinuerligt under hela perioden. De mängder av fosfor, kväve och TOC som transporteras i det avrinnande vattnet är beräknade för fyra bevattningssäsonger. De parametrar som påverkades av sedimenteringsdammar och översilning var fosfor och TOC. Reningsgraden vid sedimenteringsdammarna var i medeltal 26 % för totalfosfor och 9 % för TOC. Vid översilning uppnåddes i genomsnitt samma reningsgrad, 26 %, för fosfor och något högre, 15 %, för TOC. Reningsgraden har inte varit kopplad till storleken på dammen eller koncentrationen i tilloppsvattnet. De flesta terminalerna blev förlagda i direkt anslutning till förhållandevis stora vattendrag. Detta medförde att när lakvattnet från terminalen nådde recipienten blev utspädningen oftast stor och någon påverkan på recipienterna har inte kunnat påvisas. I något fall har terminalen varit placerad vid ett förhållandevis litet vattendrag, vilket lett till en tydlig, men temporär påverkan. Den befarade urlakningen av åkermarken uteblev och urlakade ämnen från timret ledde snarare till förhöjda halter i marken. Analysresultaten visar att vid de flesta terminalerna har fosfor och kalium ökat efter timmerlagringen. Kalkbehovet har minskat och pH-värdet ökat i 25 av de 29 provpunkterna. Dessa förändringar var tydliga i det övre jordlagret 0–20 cm. I djupare lager, 40–60 cm, fanns en tendens till en förändring i samma riktning, men den var betydligt mindre och osäkrare. Mängden kväve och lättlösligt kalcium i marken visade ingen generell förändring. När det gäller sjölagringen i Kisasjön, så har sjön tidigare under lång tid tillförts avloppsvatten både från industri och kommun och timmer har tidigare lagrats i sjön under 1970–1980-talen. Även om denna föroreningssituation har förbättrats radikalt under 1990-talet har sjön en komplicerad föroreningshistorik. Efter stormen Gudrun lagrades 246 000 m³ timmer i Kisasjön under 2005 och 2006. Genom att virket lagrades i buntar lossnade endast en mycket liten del av barken från timret. Detta är en stor skillnad mot den löslagring med hantering av enskilda stockar som utfördes under tidigare perioder av timmerlagring i sjön. Timmerlagringen medförde kraftigt sjunkande syrehalter och förhöja halter av fosfor i sjön under sommaren 2005. Både syretäringen och de förhöjda fosforhalterna var dock av övergå-ende karaktär. Andra kemiska parametrar såsom pH, färgvärde, TOC, fenoltal och kväve påverkades inte eller mycket lite av timmerlagringen. Från 1 maj till 1 juni 2005 sjönk syrehalten från ca 10 mg/l till ca 1 mg/l. Situationen förbättrades under höst och vinter, men under följande sommar återkom de ansträngda syreförhållandena, i den övre vattenmassan med som lägst ca 4 mg/l och i djupare vattenlager 1–2 mg/l. Mätningarna efter lagringsperioden under 2007 och 2008 visar “normala” halter av både syre och fosfor.

Keywords

virkeslagring

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Enheten för skoglig fältforskning)
2015, number: 11
Publisher: Enheten för skoglig fältforskning, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Larsson, Per-Erik

  • Unit for Field-based Forest Research, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences
Wood Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/66086