Abstract

Provfiskeresultaten och metallanalyserna visar sammantaget på likartade resultat jämfört med den tidigare undersökningen 1996. Totalt erhölls 2 734 fiskar fördelade på 12 arter. De vanligaste arterna var abborre och mört, vilka fångades i samtliga sjöar. Andra vanliga arter var gers, björkna och braxen, medan nors, siklöja, gös, lake, gädda, asp och löja förekom i mer begränsad omfattning. Tre exemplar av den rödlistade arten asp fångades i Östersjön. Endast tre stycken gäddor fångades, varför kvicksilveranalyserna kompletterades med prov från gös och abborre. De största fiskfångsterna såväl antals- som viktmässigt erhölls i de två mest näringsrika sjöarna Östersjön och Stora Aspen. I dessa sjöar utgjorde karpfiskar (vitfiskar) hälften eller mer av vikten i näten, vilket är vanligt i näringsrika sjöar. Storlekssammansättningen av abborre tyder överlag på en god reproduktion i samtliga sjöar, även om de minsta individerna (50–100 mm) förekom sparsamt i fångsten från vissa sjöar. Detta kan dock bero på att de råkat bli underrepresenterade pga ren slumpmässig variation i tid och rum och/eller pga nätens placering. Mörtens fördelning i olika storlekar visade i samtliga sjöar på en förskjutning mot större individer, där de dominerande storlekarna i flertalet av sjöarna var inom intervallen 150–200 och 200–250 mm (figur 4). Den generella avsaknaden av små individer skulle kunna bero på reproduktionsstörningar orsakade av t ex försurning, vilket mört är mycket känslig för. Detta skulle till exempel vara fallet för Saxen som är den enda sjö som uppvisar surhetsstörningar. För övriga sjöar är detta dock mindre sannolikt, utan är snarare en provtagningsartefakt som beror på hur näten placerats i förhållande till var små mört vanligtvis uppehåller sig. I samtliga sjöar förekom de små mörtarna främst i grunda nät på mellan 1 och 3 meter djup. Kvicksilverhalten i abborrmuskel från Övre Hillen var något högre än halten i fisk från de övriga sjöarna. Halterna i abborre som är större än ca 20 cm från denna sjö är nära det gällande gränsvärdet för saluförande på 0,5 mg/kg, varför man bör vara försiktig med storkonsumtion av storväxta abborrar från sjön. Förhöjda kvicksilverhalter har tidigare noterats framförallt i sjöarna omedelbart nedströms Ludvika, främst i Marnästjärn, Gårlången och just Ö. Hillen. Orsaken till de förhöjda kvicksilverhalterna i fisken i dessa sjöar anses vara den tidigare tillverkningen av likriktare vid dåvarande ASEA. Metallhalterna i leverproverna från abborre var överlag låga jämfört med data hos den nationella datavärden IVL. Spridningsmönstret för årets resultat följer väl resultaten från undersökningen 1996. Jämförelsevis höga halter återfanns i framförallt abborrlever från Saxen, där halten av koppar, zink, kadmium och bly var förhöjda. Detta överensstämmer även med de höga halterna av dessa metaller i Saxens sediment. Sedimenten innehåller, liksom i St. Aspen, även mycket krom, vilket däremot inte tycks påverka halten i fisk då båda sjöarna uppvisar förhållandevis låga kromhalter i leverproverna. I sedimentundersökningen noterades även förhöjda halter av nickel, kobolt och volfram i St. Aspen och sjöarna nedströms, vilket även speglas i jämförelsevis högre halter av nickel och volfram i fisken från St. Aspen, Åmänningen och Östersjön. De höga kobolthalterna i sedimenten verkar däremot inte påverka halterna i fisklever. Höga kopparhalter hittades även i fisk från Åmänningen. Det var framförallt de två största individerna som hade kraftigt förhöjda kopparhalter i levern. Orsaken till detta är oklar, men kan bero på skillnad i födoval

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys
2008, number: 2008:15
Publisher: Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Sonesten, Lars

  • Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
    

Associated SLU-program

Wildlife
Biodiversity
Animal health (until May 2010)
Acidification
Non-toxic environment
Climate
Eutrophication
Cross-programme
Lakes and watercourses


UKÄ Subject classification

Fish and Aquacultural Science
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/18520