Home About Browse Search
Svenska


Kolbäcksån - recipientkontroll 2003

Sonesten, Lars and Goedkoop, Willem and Quintana, Isabel (2004). Kolbäcksån - recipientkontroll 2003. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Environmental Assessment, Sveriges lantbruksuniversitet. Stencil
[Report]

[img]
Preview
PDF
4MB

Abstract

Kolbäcksåns vattensysten undersöktes 2003 inom ramen för det samordnade recipientkontrollprogrammet 2003–2005. Undersökningsprogrammet omfattar provtagning av vattenkemi, växtplankton och bottenfauna i 11 sjöar, samt enbart vattenkemi vid 10 vattendragsstationer. Nytt för i år var att provtagningar i Trätten endast utfördes vid den nya stationen i sjöns södra bassäng.
Dessutom genomfördes en extra omgång med bottenfaunaprovtagningar inför övergången till
augustiprovtagningar istället för februariprovtagningar, vilket innebar att sjöarnas sublitoral och profundal provtogs vid två tillfällen i år i samband med provtagningar för vattenkemi. I vattendragen utfördes kemiprovtagningarna varje månad. Växtplanktonprover togs under den senare delen av augusti i sjöarnas epilimnion (vattenvolymen ovanför temperatursprångskiktet). Prov på bottendjur togs i sjöarnas litoralzon (strandområde) i början av oktober, samt som tidigare nämnts i profundalzonen (djupbotten) och sublitoralen (grunda bottnar) i februari och augusti.
Vädret under året var varmare och nederbördsfattigare än vad som är normalt för området. Lufttemperaturen var varmare än normalt under större delen av året, med undantag för våren och oktober månad. Nederbörden var låg under vår och höst, vilket även speglades i lågt vattenflöde i ån under hela året.
Såväl de totala fosforhalterna som fosfathalterna var låga i sjöar och vattendrag i de övre delarna av vattensystemet, men halterna ökade liksom vanligt successivt ner genom systemet. Det största fosfortillskottet till Kolbäcksån sker nedströms Fagersta där ån rinner genom jordbruksmarker.
Periodvis kan fosfathalterna öka i samband med en stabil temperaturskiktning och låga syrgashalter i de djupare delarna av Övre Hillen och Stora Aspen. Totalt transporterades ca. 18 ton fosfor ut i Mälaren under året, vilket är 27% mindre än genomsnittet för de sista tre åren.
De totala kvävehalterna i Kolbäcksåns sjöar och vattendrag var under året måttligt höga till höga och ökar, liksom fosforhalterna, efter hand nedströms i systemet. Förutom tillskottet från jordbruksmarkerna i den nedre delen av åsystemet, påverkas kvävehalterna i högre utsträckning
än fosforhalterna också av utsläpp från kommunala reningsverk och industrin i området. Totalt
transporterades ca. 473 ton kväve till Mälaren under 2003, vilket är 40% av den rekordstora uttransporten 2000. Av dessa 473 ton beräknas knappt 400 ton, härröra från olika kända punktutsläpp.
Kvävehalterna varierar mycket i sjöarna under året, vilket beror på dels perioder med
ett upptag av oorganiskt kväve av växtplankton och nedbrytning av döda plankton och andra
organismer, dels på utläckage av oorganiskt kväve från sedimenten under perioder med dåliga
syrgasförhållanden.
Under perioder med stabil temperaturskiktning uppträder ibland dåliga syrgasförhållanden framförallt
i de mer näringsrika sjöarna fr.o.m. Södra Barken och nedströms i vattensystemet. Med
undantag för tillfällen med förhållandevis låga syrgashalter i de mindre sjöarna i den övre delen
av åsystemet, är syrgasförhållandena överlag goda i Kolbäcksåns sjöar.
Kolbäcksåns sjöar och vattendrag har i allmänhet en god eller mycket god buffertkapacitet
(alkalinitet högre än 0,1 resp 0,2 mekv/l). Endast i den övre delen av vattensystemet förekommer
periodvis låga pH-värden och låg alkalinitet i bl.a. Pellabäcken och Saxen, vilka ligger i några av
de få områden inom vattensystemet som inte kalkas.
Metallföroreningsmönstret i sjöarnas vatten och de metallmängder som transporteras igenom
vattensystemet följer varandra väl. Saxen är den mest metallförorenade sjön, med förhöjda halter
av koppar, zink, bly och kadmium, vilket beror på den tidigare gruvdriften i Saxdalen. Saxens
påverkan på resten av Kolbäcksån varierar mycket mellan olika metaller, men generellt kan man
säga att de mer lättrörliga metallerna zink och kadmium har en större och mer vidsträckt påverkan
än mer svårrörliga metaller som bly och koppar, vilka tenderar att stanna kvar lokalt i sjöns
sedimenten. Förhöjda halter av flera metaller återfinns även stundtals i Stora Aspens bottenvatten
i samband med dåliga syrgasförhållanden och låga pH-värden i augusti. Legeringsmetallerna
krom, nickel, kobolt och volfram tillförs vattnet framförallt i systemets nedre industritäta del.
De flesta av Kolbäcksåns sjöar hade i år liksom tidigare år låga eller normala växtplanktonbiomassor.
Endast Stora Aspen, Trätten (S) och Östersjön hade jämförelsevis höga biomassor.
Kiselalger var den viktigaste eller en av de viktigaste planktongrupperna i de flesta av sjöarna
vid årets provtagning. Undantag från denna kiselalgsdominans var Väsman och Övre Hillen som
dominerades av cyanobakterier, samt St. Aspen där det istället var den slemproducerande flagellaten
Gonyostomum semen (gubbslem) som dominerade.
Bottenfaunasammansättning i strandzonerna (litoralzoner) uppvisade inte några tecken på skador
av försurning, förutom i Bysjön och Saxen där sammansättningen liksom tidigare år tyder på en
viss försurningspåverkan. Båda dessa sjöars tillrinningsområden är bland de få områden inom
Kolbäcksåns vattensystem som inte kalkas för att motverka låga pH-värden. Antalet taxa som
återfanns var i år betydligt lägre än normalt och var för samtliga sjöar den lägsta eller bland de
lägsta noteringarna sedan starten 1997. Speciellt få taxa hittades i Norra Barken och Stora Aspen
där antalet taxa halverades respektive minskade med 2/3. En möjlig orsak till denna minskning
kan vara dålig reproduktion på grund av ogynnsamma väderförhållanden. Minskningen bör
dock följas upp kommande år.
Även individtätheterna på sjöarnas djupbottnar (profundalzoner) var betydligt lägre än normalt
för samtliga sjöar, med undantag för St. Aspen. Dålig reproduktion pga. ogynnsamt väder kan
även i detta fall vara orsaken, men mot denna teori talar mer eller mindre normala tätheter i
sjöarnas sublitorala delar (mellandjupa bottnar). En annan orsak till de minskade tätheterna på
djupbottnarna kan vara åtminstone periodvis dåliga syrgasförhållanden. Syrgasmätningarna
under augusti 2002, samt februari och augusti 2003 tyder dock inte på något generellt mönster
med låga syrgashalter. Även i detta fall så bör de minskade individtätheterna följas upp under
kommande år.
Sammantaget visar undersökningen år 2003 på förhållandevis normala förhållanden, med undantag
av de jämförelsevis låga antalen bottenfaunataxa i sjöarnas strandzoner, samt de låga individtätheterna
på djupbottnarna. Orsaken eller orsakerna till dessa avvikelser i bottenfaunasammansättningen
är dock oklar och bör följas upp under kommande år. Vattensystemet är i stora
delar fortfarande starkt påverkat av olika tungmetaller. Metaller som framförallt kommer från
gruv- och industrirelaterade verksamheter, bl.a. tidigare kontaminerade sediment och gruvavfallsdepåer.

Authors/Creators:Sonesten, Lars and Goedkoop, Willem and Quintana, Isabel
Title:Kolbäcksån - recipientkontroll 2003
Year of publishing :2004
Depositing date:June 2015
Number of Pages:124
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniversitet
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Environmental assessment > Programme Acidification
SLU - Environmental assessment > Programme Climate
SLU - Environmental assessment > Programme Eutrophication
SLU - Environmental assessment > Programme Lakes and watercourses
SLU - Environmental assessment > Programme Non-Toxic Environment
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:M Aquatic sciences and fisheries > M01 Fisheries and aquaculture - General aspects
T Pollution > T01 Pollution
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 405 Other Agricultural Sciences > Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Fish and Aquacultural Science
Agrovoc terms:water, chemistry, phytoplankton, lakes, phosphorus, nitrogen, oxygen, buffering capacity, metals, contamination, environmental monitoring
Keywords:Kolbäcksån, recipientkontroll, vattenkemi, växtplankton, bottenfauna, lakes, fosforhalterna, kvävehalterna, syrgasförhållanden, buffertkapacitet, metallförorening, miljöövervakning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2752
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2752
ID Code:12375
Faculty:NL - Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013)
Department:(NL, NJ) > Dept. of Environmental Assessment
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:26 Jun 2015 10:38
Metadata Last Modified:09 Feb 2016 11:57

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits