Home About Browse Search
Svenska


Assessment of the eel stock in Sweden, spring 2015

second post-evaluation of the Swedish Eel Management Plan

Dekker, Willem (2015). Assessment of the eel stock in Sweden, spring 2015. Drottningholm: (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Aqua reports ; 2015:11
[Report]

[img]
Preview
PDF
6MB

Abstract

The population of the European eel Anguilla anguilla (L.) is in severe decline. In 2007, the European Union decided on a Regulation establishing measures for the recovery of the stock, which obliged Member States to implement a national Eel Management Plan by 2009. Sweden submitted its plan in 2008. According to the Regulation, Member States will report to the Commission every third year, on the implementation of their Eel Management Plans and the progress achieved in protection and restoration. The current report provides an assessment of the eel stock in Sweden as of spring 2015, intending to feed into the national reporting to the EU; this updates and extends the report by Dekker (2012). In this report, the impacts on the stock are assessed - of fishing, restocking and of the mortality related to hydropower generation. Other anthropogenic impacts (climate change, pollution, spread of parasites, disruption of migration by transport, and so forth) probably have an impact on the stock too, but these factors are hardly quantifiable and no management targets have been set. For that reason, and because these factors were not included in the EU Eel Regulation, these other factors are not included in this technical evaluation. Our focus is on the quantification of biomass of silver eel escaping (actual, potential and pristine) and mortality endured by those eels during their lifetime. The assessment is broken down on a regional basis, with different impacts dominating in different areas. In recent years, a break in the downward trend of the number of glass eel has been observed throughout Europe. Whether that relates to recent protective actions, or is due to other factors, is yet unclear. This report contributes to the required international assessment, but does not discuss that recent recruitment trend and the overall status of the stock. On the west coast, a fykenet fishery on yellow eel was overexploiting the stock, until this fishery was completely closed in spring 2012. Though research surveys using fykenets continued, insufficient information is currently available to assess the recovery of the stock. Obviously, current fishing mortality is zero, but no other stock indicators can be presented. It is recommended to develop a comprehensive plan for monitoring the recovery of the stock. In order to support the recovery of the stock, or to compensate for mortality elsewhere, young eel has been restocked on the west coast. No follow-up monitoring has been established. Noting the small expected effect – in comparison to the potential natural stock on the west coast, when recovered – it is recommended to reconsider this programme, or to set up adequate follow-up monitoring. For inland waters, this report presents a major update of the 2012 assessment. In the 2012 assessment, eel production estimates were based on information from past restocking, but natural recruitment and assisted migration were ignored; these have now been included. Additionally, the impact of hydropower is now assessed in a spatially explicit reconstruction. Based on 75 years of data on natural recruitment into 24 rivers, a statistical model is developed relating the number of immigrating young eel caught in traps to the location and size of each river, the distance from the trap to the river mouth, the mean age/size of the immigrating eel, and the year in which those eels recruited to continental waters as a glass eel (year class). Further into the Baltic, recruits are larger (exception: the 100 gr recruits in Mörrumsån, 56.4°N, where only 30 gr would be expected) and less numerous; distance upstream comes with less numerous recruits, but size is not related. Remarkably, the time trend differs for the various ages/sizes. Oldest recruits (age up to 7) declined already in the 1950s and 1960s, but remained stable since; youngest recruits (age 0) showed a steep decline in the 1980s and a little decrease before and after. In-between ages show in-between trends. Though this peculiar age-related pattern has been observed at other places in Europe too, the cause of this is still unclear. Using the results from the recruitment model, in combination with historical data on assisted migration (young eels transported upstream, across barriers) and restocking (imported young eels), the production of fully grown, silver eel is estimated for every lake and year separately. Subtracting the catch made by the fishery and down-sizing for the mortality incurred when passing hydropower stations, an estimate of the biomass of silver eel escaping from each river towards the sea is derived. Since 1960, the production of silver eel in inland waters has declined from 500 to 300t/a, and natural recruitment (assisted or not) has gradually been replaced by restocking for 90%. Fisheries have taken just over 30% of the silver eel, while the impact of hydropower has ranged from 20% to 60%. Escapement is estimated to have varied from 10% (35t) in the late 1990s, to 30% (100t) in the 2010s. The biomass of current escapement (including eels of restocked origin) is approx. 1015% of the pristine level, that is 28% of the current potential. This biomass is below the 40% limit of the Eel Regulation, and anthropogenic mortality exceeds both the short-term limit establishing recovery (15%) and the ultimate limit (60% mortality, the complement of 40% survival). The temporal variation (in production, impacts and escapement) is largely the consequence of a differential spatial distribution of the restocked eel over the years. Natural (not assisted) recruits were far less impacted by hydropower, since they could not climb the hydropower dams when immigrating. Later, restocking has been practised in unobstructed lakes (primarily Lake Mälaren, 1990s), and is now concentrated in obstructed lakes (primarily Lake Vänern, to a lesser extent Lake Ringsjön, and many smaller ones). Trap & Transport of silver eel - from above barriers towards the sea - has added 1-6% of silver eel to the escapement. Without restocking, the biomass affected by fishery and/or hydropower would be only 10% of the currently impacted biomass, but the stock abundance would reduce from 10% to less than 2only 3% of the pristine biomass. It is recommended to reconsider the current action plans on inland waters, to take into account the results of the current, more comprehensive assessment. It is further recommended to ground-truth the current assessment on independent stock surveys. For the Baltic coast, the 2012 assessment has been updated, using information from re-continued mark-recapture experiments. Results indicate that the impact of the fishery is rapidly declining over the decades – even declining more rapidly towards the 2010s than before. The current impact of the Swedish silver eel fishery is estimated at 2%. However, this fishery is just one of the anthropogenic impacts (in other areas/countries) affecting the Baltic eel stock. Integration with the assessments in other countries has not been achieved. Current estimates of the abundance of silver eel (biomass) are in the order of a few thousand tonnes, but these estimates are highly uncertain due to the low values for catch and mortality (near-zero estimation problems). An integrated assessment for the whole Baltic will be required to ground-truth these estimates. It is recommended to develop an integrated assessment for the Baltic eel stock, and to coordinate protective measures with other range states. Considering the international context, the stock indicators – in as far as they could be assessed – fit the international assessment framework, but inconsistencies and interpretation differences at the international level complicate their usage. International coordination and standardisation of the tri-annual reporting is therefore recommended. Additionally, it is recommended to initiate international standardisation/inter-calibration of monitoring and assessment methodologies among countries, achieving a consistent and more cost-effective assessment across Europe.

Authors/Creators:Dekker, Willem
Title:Assessment of the eel stock in Sweden, spring 2015
Subtitle:second post-evaluation of the Swedish Eel Management Plan
Alternative abstract:
LanguageAbstract
Swedish

Den europeiska ålen Anguilla anguilla (L.) är stadd i stark minskning. EU beslutade 2007 om en förordning med åtgärder för att återställa ålbeståndet i Europa. Förordningen kräver att medlemsstaterna till 2009 skulle ta fram och verkställa sina respektiva nationella ålförvaltningsplaner. Sverige lämnade sin plan hösten 2008. Enligt förordningen skall medlemsstaterna vart tredje år rapportera till Kommissionen vad som gjorts inom ramen för planen och erhållna resultat vad gäller skydd och återuppbyggnad av ålbeståndet. I föreliggande rapport presenteras en analys och uppskattning av ålbeståndet i Sverige som det såg ut våren 2015, detta med syfte att tjäna som underlag till den svenska uppföljningsrapporten till EU. Rapporten uppdaterar och utvidgar därmed 2012-års utvärdering (Dekker 2012). Rapporten utvärderar påverkan från fiske, utsättning och kraftverksrelaterad dödlighet på ålbeståndet. Annan antropogen påverkan som klimatförändring, förorening, parasitspridning och en eventuell störd vandring hos omflyttade ålar osv., har sannolikt också en effekt på beståndet. Sådana faktorer kan knappast kvantifieras och det finns inte heller några relaterade förvaltningsmål uppsatta. Av de orsakerna samt det faktum att ålförordningen inte heller beaktar sådana faktorer, så inkluderas de inte heller i denna tekniska utvärdering. Vi fokuserar här på kvantifieringen av den utvandrande blankålens biomassa (faktisk, potentiell och jungfrulig) och på den dödlighet ålarna utsätts för under sin livstid. Uppskattningen bryts ned på regional nivå, med olika typ av dominerande påverkan i olika områden. Under de senaste åren så har den sedan länge nedåtgående trenden i antalet rekryterande glasålar brutits och det över hela Europa. Om det är en effekt av de åtgärder som gjorts, eller om det finns andra bakomliggande orsaker, är fortfarande oklart. Denna rapport bidrar till den internationella bedömning som krävs, men den diskuterar inte den senaste rekryteringstrenden och ålbeståndets allmänna tillstånd. Gulålen på västkusten överexploaterades tidigare genom ett intensivt ryssjefiske. Det fisket är sedan våren 2012 helt stängt. Även om en viss uppföljning fortsätter genom ryssjefiske, så är den tillgängliga informationen inte tillräcklig för en beståndsuppskattning. Uppenbart så är fiskeridödligheten nu noll, men vi kan inte presentera några andra beståndsindikationer. Det rekommenderas att det tas fram en allsidig plan för övervakningen/uppföljningen av ålens återhämtning. Som en åtgärd för att bygga upp ålbeståndet eller för att kompensera för dödlighet på annat håll, så har unga ålar satts ut på västkusten. Någon riktad uppföljning av dessa utsättningar är emellertid inte etablerad. Med tanke på det förväntat lilla tillskottet från utsättningarna, jämfört med den potentiella naturliga bestånd på västkusten efter återhämtning, så bör utsättningarna på västkusten omvärderas eller att man etablerar ett uppföljningsprogram. För inlandsvattnen så redovisar rapporten en omfattande uppdatering av 2012-års beståndsuppskattning. 2012 var ålproduktionen enbart beräknad från tidigare utsättningar av ål, medan den naturliga rekryteringen och de ålar samlats i nedre delarna av respektive vattendrag inte beaktades. Detta är nu inkluderat. Dessutom är vattenkraftens påverkan beräknad i form av en detaljerad rekonstruktion. Baserat på 75 års data över naturlig rekrytering till 24 vattendrag, har en statistisk modell tagits fram. Den relaterar antalet uppvandrande unga ålar fångade i ålyngelsamlare till geografisk lokalisering och storlek av varje vattendrag, avstånd från mynning till ålyngelsamlare, medelstorlek i ålder och storlek, och till vilket år dessa ålar rekryterades till kontinentala vatten som glasål, dvs. årsklass. Längre in i Östersjön är uppvandrande ålar större men färre. Ålarna från Mörrumsån avviker genom att ålarna är större än förväntat (100 g gentemot 30 g.). Längre avstånd från mynningen medför färre ålar, men storleken är inte relaterad till avståndet. Anmärkningsvärt är att tidstrenderna skiljer sig åt mellan olika åldrar och storlekar. De äldsta rekryterna (ålder upp till 7 år) minskade redan under 1950- och 1960‑talet, men stabiliserades sedan. De yngsta rekryterna (0+) visade en snabb minskning under 1980-talet och en mindre minskning dessförinnan och efter. Åldrarna där emellan visar på en intermediär minskningstakt. Även om en sådant märkligt åldersrelaterat mönster har observerat också på andra håll i Europa, så är orsakerna fortfarande okända. Genom att använda resultaten från rekryteringsmodellen i kombination med historiska data över yngeltransporter (”assisted migration”, unga ålar som med människans hjälp transporterats upp över vandringshinder) och utsatta mängder importerade ålyngel, så har produktionen av blankål från alla sjöar och år uppskattats. Genom att sedan dra bort mängden fångad ål och de som dött vid kraftverkspassager, har mängden överlevande lekvandrare (lekflykt) uppskattats. Sedan 1960, så har produktionen av blankål minskat från 500 till 300 ton per år. Den naturliga rekryteringen av ål, uppflyttade eller ej, har gradvis ersatts till 90% genom utsättning av importerade ålyngel. Fisket har tagit något över 30% av blankålen, medan påverkan (dödlighet) från vattenkraft har varierat från 20% till 60%.Utvandringen av blankål till havet har varierat från 10% (35 ton) under sent 1990-tal till 30% (100 ton) under 2010-talet. Biomassan av utvandrande blankål (inklusive de av utsatt ursprung) uppskattas idag vara ungefär 10 15% av den jungfruliga mängden, dvs . 28% av dagens potential. Biomassan av lekvandrare är därmed mindre än den 40%-gräns som Ålförordningen föreskriver och den mänskligt introducerade dödligheten överskrider såväl den kortsiktiga gränsen för beståndets återhämtning om 15%, som den avgörande slutgiltiga gränsen (60% dödlighet, motsvarande 40% överlevnad) . Variationen i produktion, påverkansfaktorer och lekflykt över tid är i stort en konsekvens av att utsättningarna av ålyngel förskjutits geografiskt över tid. Naturliga, dvs. inte uppflyttade rekryter, var mycket mindre påverkade av vattenkraften, då de normalt inte kan vandra uppströms kraftverksdammar. På senare tid har utsättningarna gjorts i sjöar med fria vandringsvägar till havet (till stor del i Mälaren under 1990-talet), men görs sedan några år tillbaka delvis i sjöar med nedströms vandringshinder (främst i Vänern, men också i Ringsjön och flera mindre sjöar). Trap & Transport av blankål, från uppströms vattenkraftverk ner till respektive mynningsområde, har tillfört ytterligare 1-6% till lekvandringen. Utan ålutsättning, skulle biomassan av ål påverkad av fiske och vattenkraft bara vara 10% av vad som faktiskt påverkas nu. Samtidigt skulle ålbeståndet vara mindre än 2bara 3% av den ursprungliga biomassan, att jämföra med dagens 10%. Det rekommenderas att nuvarande förvaltningsplan för ål i sötvatten omprövas, detta för att beakta den mer allsidiga beståndsuppskattningen i föreliggande arbete. Utöver det, rekommenderas att vår beståndsuppskattning verifieras genom oberoende beståndsstudier. För ostkusten, så har 2012-års beståndsuppskattning uppdaterats genom att inkludera nya data från våra fortsatta fångst-återfångstexperiment. Resultaten indikerar att fiskets inverkan snabbt minskar över tid, kanske snabbare mot slutet av 2010-talet än tidigare. Dagens påverkan från fisket beräknas nu till 2 %. Fisket är emellertid bara en av de mänskliga faktorer (i andra delar och länder ) som påverkar Östersjöbeståndet av ål. Någon integrerad beståndsuppskattning i staterna runt Östersjön har inte åstadkommits. Nuvarande uppskattning av ålbiomassan (blankål ) i Östersjön är i storleksordningen några tusen ton, men den skattningen är mycket osäker på grund av de låga värden på fångst och dödlighet som den grundas på (”nära noll problematik”). En integrerad, enhetlig beståndsuppskattning för hela Östersjön behövs för att verifiera våra skattningar. Vi rekommenderar en integrerad beståndsuppskattning för hela Östersjöbeståndet av ål och att skyddsåtgärder samordnas mellan berörda stater. Från ett internationellt perspektiv passar beståndsindikatorerna, så långt de nu kan uppskattas, väl in i ramen för arbetet med den internationella beståndsuppskattningen. Skillnader i tolkning och bristande överensstämmelse mellan länder komplicerar dock användningen av indikatorerna. Vi rekommenderar därför en internationell koordinering och standardisering av den rapportering till EU som återkommer vart tredje år. Dessutom rekommenderas att en internationell standardisering och interkalibrering av övervaknings- och bestånds­uppskattnings­metoder mellan länder initieras. På så sätt kan en konsekvent och mer kostnadseffektiv beståndsuppskattning komma till stånd i hela Europa.

Series/Journal:Aqua reports (12351367)
Year of publishing :2015
Number:2015:11
Number of Pages:93
Place of Publication:Drottningholm
Publisher:Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Environmental assessment > Programme Lakes and watercourses
SLU - Environmental assessment > Programme Coastal and sea areas
ISBN for printed version:978-91-576-9331-0
Language:English
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:M Aquatic sciences and fisheries > M01 Fisheries and aquaculture - General aspects
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Fish and Aquacultural Science
Agrovoc terms:eels, stock assessment, sweden
Keywords:eel stock, assessment, history, Sverige
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2838
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-2838
ID Code:12446
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:14 Aug 2015 13:27
Metadata Last Modified:14 Aug 2015 13:27

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits