Open access publications in the SLU publication database

I avhandlingen har svamp och musslor utvärderats som proteinkälla i foder till abborre (Perca fluviatilis), röding (Salvelinus Alpinus) och regnbågslax (Onchorhynchus mykiss). Fodrets inverkan på tillväxt, näringsutnyttjande, effekt på tarmbarriären och blodplasmaprofilen av aminosyror och andra blodparametrar efter födointag har studerats.

I försöken med röding påvisades att den skenbara smältbarheten av torrsubstans, summan av aminosyror och bruttoenergi minskade med ökad inblandning av intakt Saccharomyces cerevisiae i fodret. Däremot kunde inga skillnader i skenbar smältbarhet påvisas mellan de olika fodermedlen i studier med abborre. Dessa resultat ger en indikation om att abborre har en högre digestionskapacitet för att utnyttja S. cerevisiae jämfört med röding, som påverkats negativt av dieter innehållande intakta jäst-cellväggar.

Tillväxt, proteinretention och totala aminosyror påverkades inte hos röding som utfodrats med foder innehållande intakt S. cerevisiae och M. edulis, vilket visar att upp till 40 % av fiskmjöl kan bytas ut mot jäst och musselmjöl i foder till röding. Däremot påvisades att foder innehållande S. cerevisiae och R. oryzae hade en högre skenbar permeabilitet på tarmbarriären jämfört med referensfodret som var baserat på fiskmjöl. Det transepiteliala motståndet i den proximala tarmen påverkades inte av någon av de testade dieterna.

Hos regnbågslax påvisades ingen effekt på foderomvandling och tillväxt när fiskmjöl ersatts med motsvarande mängd av intakt S. cerevisiae eller Wickerhamomyces anomalus / S. cerevisiae mix. Den skenbara smältbarheten av råprotein var opåverkad när 20 % av fiskmjöl ersattes med jästmix. Resultaten från denna studie överensstämmer med den studie som gjordes på röding och som visade att 40 % av fiskmjöl kan bytas ut mot intakt S. cerevisiae utan att äventyra tillväxten hos fiskarna.

Resultaten av olika blodparametrar hos regnbågslax visade en signifikant ökning av pH, TCO2, HCO3 i helblod och basöverskott hos fisk som utfodrats med ”jästfoder” jämfört med kontrollfoder. De erhållna resultaten tyder på en akut metabolisk alkalos beroende på skillnader i mineralinnehåll hos de olika dieterna. Aminosyraprofilen i blodet visade att metionin, hydroxy-lysin-2, 3-metyl-histidin och hydroxy-prolin skilde sig signifikant mellan fisk som utfodrats med ”jästfoder” respektive kontrollfoder. En trolig orsak är olika innehållsmängd av kristallint metionin och kollagen i jäst- och fiskmjölsbaserade dieter.