Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 1999

Kolbäcksån - Recipientkontroll 1998

Eriksson Lars, Goedkoop Willem, Herlitz Eva, Nisell Jakob, Törnblom Erik, Wallin Mats, Wiederholm Ann-Marie, Östlund Mikael

Abstract

Kolbäcksåns vattensysten har under 1998 undersökts inom ramen för ett samordnat treårigt recipientkontrollprogram löpande under åren 1997-1999. Programmet omfattar provtagning av vattenkemi i 12 sjöar samt vid 9 stationer i rinnande vatten. Provtagningar för vattenkemi utfördes i sjöarna under vinter/vårvinter (februari-april) . samt i augusti. I rinnande vatten utfördes månadsvisa provtagningar. Växtplanktonprover togs i augusti i sjöarnas epilirnnion (vattenvolymen ovanför språngskiktet). Bottenfaunaprover togs augusti i sjöarnas litoral (strandzon) samt under vinter/vårvinter i profundal (djupbotten) och sublitoraI. Medeltemperaturen och den totala nederbörden var nära normala under 1998. Vintern var mild med en lägre nederbörd än normalt. Våren var normal med avseende på temperatur och nederbörd medan sommaren var något kallare än normalt och nederbördsrik. Temperaturen under hösten var normal medan nederbörden var fortsatt större än normalt. Medelvattenföringen vid Strömsholm var 31 m 3 /s vilket är högre än normalt och avvek från referensperiodens medelvärden under flera månader. Under vintern var vattenföringen betydligt högre än normalt. Under våren var medelvattenföringen lägre eller mycket lägre än normalt. Under sommar och sensommar var vattenföringen normal och under höst/senhöst återigen högre än den normala. Totalfosforhalterna i sjöar och vattendrag var låga i de övre delarna av systemet och ökade efter hand till höga halter i den nedersta delen av systemet. Förhöjda fosfathalter förekom i augusti i bottenvattnet av sjöarna Södra Barken, Stora Aspen och Trätten i samband med temperaturskiktning och låga syrgashalter. Den sammanlagda transporten av totalfosfor till Mälaren under 1998 var 25,7 ton. Det största fosfortillskottet sker efter Virsbo där Kolbäcksån rinner genom rikajordbruksmarker. Totalkvävehalterna i sjöar och vattendrag var under 1998 måttligt höga till höga och ökade efter hand nedströms i systemet. Årstransporten av totalkväve vid Strömsholm var 742 ton varav 300 ton var partikelbunden vilket kan jämföras med de 409 ton totalkväve som tillfördes Kolbäcksåsystemet från punktkällorna. Vid provtagningarna i augusti uppvisade samtliga sjöar förutom Saxen, Åmänningen, Östersjön och Freden en tydlig temperaturskiktning. Mycket låga syrgashalter i bottenvattnet fanns i augusti i sjöarna Södra Barken, Stora Aspen och Trätten. God buffertkapacitet (alkalinitet normalt högre än 0,1 mekv/l) rådde i samtliga sjöar och vattendrag under 1998. Endast i de uppströms liggande provpunkterna, Pellabäcken, Saxens utlopp och Bysjön, samt i Trätten förekom vid vinterprovtagningen 1998 enstaka värden under 0,1 mekv/l. Under 1998 uppvisade Saxen fortsatt mycket höga halter av koppar, zink, kadmium och bly i jämförelse med övriga sjöar i systemet. Förhöjd blyhalt konstaterades också i bottenvatten från Stora Aspen i augusti. Transporten av zink låg på en hög nivå i hela Kolbäcksåns huvudfåra medan transporten av övriga metaller kraftigt ökade nedströms Semla. Kolbäcksån passerar där tätorterna Fagersta, Surahammar och Hallstahammar med flera stora industrier och det saknas större sjöar som kan binda metaller. Den svala sommaren gjorde att kiselalger dominerade i nio sjöar medan vattenblornmande cyanobakterier och Gonyostomum semen förekom i avsevärt mindre mängder än under 1997. Den största växtplanktonvolymen uppmättes i sjön Trätten, dinoflagellater och kiselalger dominerade växtplanktonsarnhället i motsats till 1997 då cyanobakterier, (Aphanizomenon) förekom i stor mängd. Totalvolymen i både Östersjön och Freden var stor och bestod till 70-80 % av trådformade kiselalger, framför allt Aulacoseira spp. I de flesta av de resterande sjöarna var växtplanktonförekomsten liten . eller mycket liten. Totalt påträffades 179 olika taxa i bottenfaunaproverna från de undersökta sjöarna i Kolbäcksåns vattensystem. Det högsta sammanlagda antalet taxa~ 161, påträffades i litoralproverna, medan sublitoral- och profundalproverna uppvisade sammanlagt 63 respektive 32 taxa. ASPT indexet, som används för bedömning av miljökvalitet med litoralfaunan, visar på måttliga till starka effekter av störning. Det är Saxen och något överraskande Bysjön som uppvisar tydliga och starka effekter av störning. Längre ned i systemet var störningseffekterna måttliga till svaga. För profundalbottnarna visar BQI indexet på måttligt höga till höga indexvärden (måttliga till tydliga effekter av störning) för sjöar i den övre delen av Kolbäcksåns vattensystem (Bysjön, Väsman, Övre Hillen, Haggen och Norra Barken). Förekomst av fjädermygglarver Heterotrissocladius grimshawi, Sergen tia coracina och Tanytarsus sp. I dessa sjöar indikerar goda syrgasförhållanden på de djupa bottnarna. I de mer näringsrika sjöarna längre ned i systemet (Södra Barken, Stora Aspen, Östersjön och Freden) dominerar i stället fjädermyggarter med ett lägre indikatorvärde som Chironomus plumosus-typ och Chironomus anthracinus. Dessa sjöar har följaktligen BQI indexvärden lägre än 2, vilket indikerar starka effekter av störning. De undersökta sjöarna hade en hög diversitet, med Shannonindex varierande mellan 2,35 och 4,40, vilket är höga eller mycket höga värden enligt bedömningsgrunderna. Medins surhets index visar att bottenfaunan i Kolbäcksåns sjöar inte uppvisar några skador av låga pH-värden.

Published in

Rapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Miljöanalys
1999, number: 1999:8
Publisher: Institutionen för miljöanalys, Sveriges lantbruksuniveristet

      SLU Authors

    • Eriksson, Lars

      • Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
      • Goedkoop, Willem

        • Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
        • Herlitz, Eva

          • Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
          • Nisell, Jakob

            • Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
            • Törnblom, Erik

              • Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
              • Wallin, Mats

                • Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
                • Wiederholm, Ann-Marie

                  • Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences
                  • Östlund, Mikael

                    • Department of Environmental Assessment, Swedish University of Agricultural Sciences

                  Associated SLU-program

                  Acidification
                  Non-toxic environment
                  Climate
                  Eutrophication
                  Cross-programme
                  Lakes and watercourses

                  UKÄ Subject classification

                  Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
                  Fish and Aquacultural Science

                  Permanent link to this page (URI)

                  https://res.slu.se/id/publ/27116