Home About Browse Search
Svenska


Redskap för val av åtgärd och skötselmål i unga täta skogar

Karlsson, Lars and Ahnlund Ulvcrona, Kristina and Bergsten, Urban (2015). Redskap för val av åtgärd och skötselmål i unga täta skogar. Umeå: (S) > Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204), Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport från Institutionen för skogens biomaterial och teknologi ; 2015:28
[Report]

[img]
Preview
PDF
375kB

Abstract

I detta projekt har vi använt oss av beståndsdata från två försöksserier i krankorridorgallring (KKG) för att ta fram ett Excelbaserat redskap för val av åtgärd och skötselmål i unga täta skogar. Försöksserierna etablerades under åren 2013-2014. Den första, KKG1 ligger i södra Sverige, KKG2 har lokaler i Västerbotten, Värmland samt Småland, dvs. med en större geografisk spridning. I KKG1-serien var beståndens medelhöjd ca 9 m, i KKG2 studerades bestånd med medelhöjden 5-6 m resp. 8-9 m.
I försöken har KKG utförts med olika korridorbredd (1-2 m) och olika metodik beträffande styrning av gallringsuttaget. Gallring i strikta korridorer utan möjlighet att anpassa uttaget har jämförts med mer selektiv KKG-metodik där föraren gjort ett uttag mot låg- respektive höggallring. De olika KKG-behandlingarna har, beroende på beståndshöjd (5-6 m, alt. 8-9 m), jämförts med konventionell röjning eller gallring. Utgångsdata har sedan använts för att simulera tillväxt tio (KKG1) resp. 15 år (KKG2) framåt i tiden. I KKG2-serien gjordes även nuvärdesanalyser (t.o.m. gallringsingreppet).
KKG1-serien
Jämfört med KKG resulterade konventionell selektiv gallring i lägre stamantal, grundyta och en högre medeldiameter i brösthöjd. Antalet träd kvar efter selektiv gallring avvek tydligt från det önskade ca 1000 st/ha, betydligt fler träd kvar på två lokaler och något färre på en lokal. I genomsnitt var medeldiametern 40-64 % högre efter selektiv gallring än efter de olika KKG behandlingarna. Brösthöjdsdiametern för de grövsta träden efter KKG, motsvarande det antal träd som fanns kvar efter selektiv gallring (D N-Sel), var dock 13,8 – 14,8 cm i medeltal, d.v.s ca 1- 2 cm högre än den genomsnittliga diametern för selektiv gallring. På alla lokaler resulterade den delvis selektiva KKG i högre biomassa- och virkesförråd än övriga behandlingar. Val av korridorbredd hade till synes ingen entydig påverkan på beståndens utveckling.
KKG2-serien
På samtliga lokaler uppvisade de konventionella skötselåtgärderna en högre medeldiameter i brösthöjd. Oavsett gallringstidpunkt eller gallringsförfarande var medeldiametern i genomsnitt 22-32 % högre 15 år efter konventionell röjning/gallring jämfört med KKG. Storleken på medeldiameter för D N-Sel, var dock oberoende av behandling. Genomgående på alla lokaler var att grundyta, volym och biomassa var högre efter KKG hög- och låggallring (i genomsnitt 44-48 %, 34-42 och 40-49 %) än efter konventionell gallring. En liknande men något mindre påtaglig skillnad kunde skönjas på två av tre lokaler efter KKG vid beståndshöjden 5-6 m.
Biomassauttaget efter KKG varierade generellt mellan knappt 10 och 30 ton per hektar. På en försöksyta (Mitt; KKGlåg) var dock uttaget markant högre (ca 50 ton per hektar). Detta hade en tydlig positiv effekt på intäkt och nuvärde. På de andra två lokalerna var dock KKGhög den behandling som genererade det högsta nuvärdet. Av behandlingarna som innefattade biomassauttag genererade det tidiga uttaget (KKGR) det lägsta nuvärdet på två av tre lokaler. För att uppnå lönsamhet vid energigallringar är relationen mellan beståndens struktur (framför allt medelstam och stamtäthet) och aktuellt biomassapris tämligen avgörande. I denna studie var biomassauttaget vid 5-6 m medelhöjd beroende av ett biomassapris över 150 kr/råton för att vara lönsamt medan det vid 8-9 m medelhöjd krävdes cirka 125-150 kr/råton för att uppnå lönsamhet .
Ingen signifikant skillnad mellan behandlingar kunde påvisas beträffande total mängd biomassa i kvarvarande bestånd. För det högre beståndet (8-9 m) var medelvärdet högst i KKG Låggallring (29 ton/ha), följt av KKG Höggallring (28 ton/ha) och lägst medelvärde återfanns i konventionell gallring till 2 000 stammar/ha (22 ton/ha). Inte heller i det lägre beståndet (5-6 m) kunde någon signifikant skillnad påvisas mellan KKG och konventionell röjning (ca 29 ton/ha i de två behandlingarna). För de högre bestånden (8-9 m) var total produktion av nyttig biomassa (exkl. röjd biomassa) högst i KKG Låggallring (114 ton/ha), följt av KKG Höggallring (107 ton/ha) och lägst medelvärde återfanns i konventionell gallring till 2 000 stammar/ha (87 ton/ha). För de lägre bestånden var total nyttig produktion i genomsnitt 82 ton/ha i KKG-behandlingen och 66 ton/ha i konventionell röjning.
Flera variabler är viktiga att beakta när man planerar uttag i unga, täta skogsbestånd. Det Excelverktyg som presenterats här kan användas som analysverktyg för att kvantifiera inverkan av vissa variabler. Beroende av den övergripande målbilden finns det även andra faktorer som kan vara viktiga för en markägare. De beståndsstrukturer som man lämnar efter sig efter en tidig energigallring öppnar t.ex. möjligheter att producera biomassa, timmer och massaved samt träd med specifika vedegenskaper. I och med att KKG utförs i korridorer kommer diameterspridningen/höjdskiktningen och den vertikala komplexiteten att skilja sig åt jämfört med en konventionell gallring. Heterogenitet och vertikal komplexitet kan vara viktiga faktorer för skapandet av ett brett spektra av ekosystemtjänster och kan vidare medföra en ökad andel lövträd, vilket öppnar möjligheter att bedriva ett skogsbrukande som kan gynna biodiversiteten.

Efter utvärdering av möjliga ”nyckelvariabler” bör därför arbetet med att utforma ett enkelt stödverktyg för biomassa/bioenergigallringar fortsätta. Ett sådant arbete skulle eventuellt bland annat kunna komma att omfatta optimering av gallringstidpunkt/er utifrån olika målbilder. Den framtida prisutvecklingen på biomassa kommer troligtvis att ha en stor betydelse för val av bestånd som är lämpliga för KKG-tekniken.

Authors/Creators:Karlsson, Lars and Ahnlund Ulvcrona, Kristina and Bergsten, Urban
Title:Redskap för val av åtgärd och skötselmål i unga täta skogar
Series/Journal:Rapport från Institutionen för skogens biomaterial och teknologi (BIB14845294)
Year of publishing :22 December 2015
Depositing date:9 February 2016
Number:2015:28
Number of Pages:20
Place of Publication:Umeå
Publisher:Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:K Forestry > K10 Forestry production
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Forest Science
Agrovoc terms:forest stands, thinning, models, biomass, sweden
Keywords:Gallringsmallar, Biomassa, Skötselmål
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3231
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3231
ID Code:13034
Faculty:S - Faculty of Forest Sciences
Department:(S) > Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204)
Deposited By: Ylva Jonsson
Deposited On:19 Feb 2016 11:43
Metadata Last Modified:23 Feb 2016 16:41

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits