Home About Browse Search
Svenska


Betesbaserad lammproduktion på åtta gårdar i Västsverige

Arnesson, Annika and Carlsson, Annelie and Helander, Carl (2015). Betesbaserad lammproduktion på åtta gårdar i Västsverige. Skara: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa) ; 40
[Report]

[img]
Preview
PDF
8MB

Abstract

Från hösten 2012 till sommaren 2014 pågick ett projekt med betesbaserad lammproduktion på åtta gårdar i gamla Skaraborg, där lantbrukare, rådgivare och forskare tillsammans formade projektets innehåll.

Syftet med projektet var att genom observationer av produktionen hos ett antal innovativa lammproducenter och via erfarenhetsutbyte mellan lantbrukare, rådgivare och forskare sätta fokus på vad som krävs för att få bättre produktionsresultat (mätt i exempelvis antal lamm och daglig tillväxt) och därmed ökad lönsamhet vid den betesbaserade lammproduktionen. Två, för lammproducenterna, prioriterade och relativt outforskade fokusområden under svenska förhållanden är betesplanering och effektiv uppfödning av hållbara rekryteringsdjur.

Projektledningen noterade vad producenterna själva hade som målsättning med sin produktion och vad de trodde sig kunna förbättra samt samlade in bakgrundsdata från samtliga gårdar. Utöver enskilda gårdsbesök samlades hela gruppen på lantbrukarnas gårdar för att utbyta erfarenheter och planera åtgärder samt diskutera de resultat som kom fram under projektets gång. Tackorna vägdes och hullbedömdes före betäckning, efter lamning och vid avvänjning. Lammen vägdes vid födsel, betessläppning och mönstring samt kontinuerligt veckorna före slakt. Livtacklammen följdes ända fram tills de lammat. En gång per månad mättes beteshöjden i den fålla som just skulle betas. Betesprov klipptes i samma fålla för analys av närings- och mineralinnehåll. Lantbrukarna förde betesdagbok med uppgifter om betestyp, fållstorlek, betesbyte mm. Lamningarna ägde rum under mars-maj beroende på ras och på samtliga gårdar släpptes tackor och lamm på bete så snart betestillgång och väder tillät. En betesplanering gjordes på varje gård där lantbrukaren satte upp sina mål för sin betesstrategi för sommaren. På de flesta av gårdarna där man nådde sina mål arbetade man aktivt med putsning, byte av fållor, tillskottsutfodring vid behov och att låta olika djurkategorier beta på olika typer av beten etc. De drabbades heller inte av några tydliga parasitangrepp.

Det var god uppslutning till ERFA-träffarna, som hölls med jämna mellanrum på respektive gård under projektets gång. Lantbrukarna tyckte det var givande att utbyta erfarenheter med varandra och diskutera intressanta uppslag och idéer tillsammans med rådgivare och projektledning.

Beteshöjden var generellt högre och varierade mer på åkerbetena än på naturbetena. Råproteinhalten var högst i maj månad för både åkerbetet och naturbetet, lika i juni och juli månad, för att sedan åter gå upp i åkerbetet i augusti. I september sjönk råproteinhalten i åkerbetet medan vallåterväxten höll ett relativt högt råproteininnehåll om än med stor variation mellan gårdarna. Vidare visar projektet att beteshöjden mätt med en betesplatta ger en svag indikation på betets smältbarhet och lammens tillväxt. Såväl betets råproteininnehåll som lammens tillväxt avtar över tid, men vidare studier behövs för att hitta nycklarna till en lyckad betesplanering på svenska fårgårdar. Det var stora variationer i mineralinnehåll, främst för molybden. Betesgräset höll en mycket låg koppar/molybden kvot på tre av gårdarna, vilket innebär en stor risk för kopparbrist hos fåren. På en av dessa gårdar hade mineralfoder köpts in med extra tillsats av koppar. På en av de andra gårdarna hade man sedan under 2014 gödslat med svavel till vallar och beten för att få ner molybdenhalten i fodret/betet.

Tackvikterna varierade för äldre tackor mellan 70 och 90 kg och för ungtackor mellan 35 och 55 kg. Rasen hade betydelse för variationen. Hullet var också normalt och tackorna gick i genomsnitt bara ner en halv hullpoäng från betäckning till avskiljning. De flesta besättningarna hade högre tackvikter och bättre hull dokumentationsåret 2013 än året innan. Endast tre av besättningarna nådde upp till två uppfödda lamm per tacka, vilket är vanligt att man räknar med i produktionskalkyler. Lammdödligheten var i genomsnitt 8,5 % lammåret 2012 och 7,5 % lammåret 2013 för äldre tackor medan den var 4,1 resp 7 % för ungtackorna. Rekryteringsprocenten varierade mellan 25 och 30 % i genomsnitt, vilket får anses som normalt. Lammens genomsnittliga 110-dagarstillväxt för samtliga gårdar varierade mellan 190 och 380 g/dag. Överlag har man på gårdarna valt livlamm som haft en snabbare 110-dagarstillväxt än slaktlammen. På gårdar med köttras/köttraskorsningar hade lammen enhögre 110-dagarstillväxt än på gårdar med lantras.

Kullstorleken hade en mycket stor inverkan på tillväxten, vilket påverkade slaktåldern. Lamm som var födda i stora kullar slaktades vid en högre ålder. En utdragen slaktleverans medför sämre lönsamhet genom högre foderförbrukning och ökad arbetstid samtidigt som avräkningspriset går ner över säsongen. Under 2012 hade knappt några livtacklamm nått 60 % av sin vuxenvikt vid betäckning, vilket däremot de flesta livlammen hade gjort under dokumentationsåret 2013. Hullet var även relativt bra och var mellan 2,8 och 3,8. Det visade sig att ungtackornas hull vid betäckning hade större betydelse för lammens tillväxt än ungtackornas vikt.

På samtliga gårdar var lammens köttillväxt högre 2013 än 2012. På flertalet gårdar var också lammen tyngre och hade bättre formklass samt högre fettklass 2013. Köttraserna hade en högre slaktvikt och köttillväxt än lantraserna. Korsningslammen hade nästan lika hög slaktvikt som lammen i texelbesättningarna. Däremot hade korsningslammen lägre köttillväxt, vilket kan ha sin förklaring i en annan rassammansättning samt högre kullstorlek. Ryalammen nådde en hög slaktvikt, speciellt gällde detta bagglammen, men de hade en låg köttillväxt på grund av en högre slaktålder. Variationen i formklass var mellan O- till E- och i fettklass mellan 2- till 3. De högsta formklasserna hade texelbesättningarna, medan korsningsbesättningen hade den högsta fettklassen. Mestadels hade tacklammen lägre slaktvikt och köttillväxt men bättre formklass och högre fettklass än bagglammen. Överlag var resultaten högre för 2013 än 2012, slaktvikten ökade med 1,6 kg, köttillväxten ökade med 17 g/dag och form- och fettklass ökade vardera med en halv klass. Orsaker till det förbättrade resultatet kan utöver årsmån (temperatur och nederbörd) även vara en bättre betesplanering och skötsel/management på grund av deltagandet i projektet.

Det var en stor variation i resultat mellan gårdarna. Lantbrukarna som varit med i detta projekt är duktiga och kunniga lammproducenter, som planerar sin betesrotation, putsar beten, tillskottsutfodrar vid behov, är observanta med parasitkontroll och juverkontroll mm. De flesta som nådde sina mål arbetade till stor del enligt sin plan och de drabbades heller inte av några tydliga parasitangrepp. En satsning på att åstadkomma parasitfria beten verkar ha fungerat bra i praktiken. Men även duktiga producenter kan råka ut för mastiter på tackor, parasitproblem ute på bete mm, vilket gör att produktionen ibland blir lägre än planerat. I verkligheten är variationen mycket större då kunskapen om lammproduktion är mycket varierande från experter i ena ändan till nybörjare som har väldigt låg kunskap i andra ändan.

Lammproducenter som har ett uttalat tillväxtmål och en strategi med genomtänkt betesplanering och produktionsuppföljning uppfyller oftast sina mål ganska väl även vid varierande väderförhållanden. Parasitkontroll med träckprovtagning är en av de viktigaste parametrarna i betesbaserad lammproduktion och en grundförutsättning för hög lammtillväxt. Regelbundna lammvägningar är helt nödvändiga också vid betesbaserad lammproduktion både för slaktlamm och livlamm. Hullet hos ungtackan vid betäckning hade större inverkan än vikten på hennes lamms tillväxt från födsel till mönstring.

Viktiga frågeställningar som kommit upp under projektets gång är hur vi bättre kan mäta/uppskatta betestillgång och hur lammens tillväxt och slaktkroppsegenskaper påverkas av ras, typ av bete och betessystem (storfålla, rotationsbete och stripbetning)

Authors/Creators:Arnesson, Annika and Carlsson, Annelie and Helander, Carl
Title:Betesbaserad lammproduktion på åtta gårdar i Västsverige
Series/Journal:Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa) (1652-2885)
Year of publishing :2015
Number:40
Number of Pages:75
Place of Publication:Skara
Publisher:Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet
ISSN:1652-2885
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:E Economics, development, and rural sociology > E10 Agricultural economics and policies
L Animal production > L01 Animal husbandry
L Animal production > L02 Animal feeding
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Agricultural Science
(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Food Science
Agrovoc terms:lambs, sheep, animal production, animal feeding, meat production, grazing, animal husbandry methods, economic analysis, case studies, sweden
Keywords:lammproduktion
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3245
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3245
ID Code:13105
Faculty:VH - Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:24 Feb 2016 15:31
Metadata Last Modified:26 Apr 2017 10:29

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits