Home About Browse Search
Svenska


Utvärdering av målen för programmet Krafttag Ål

Dekker, Willem and Wickström, Håkan (2015). Utvärdering av målen för programmet Krafttag Ål. Stockholm: (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Energiforsk rapport ; 2015:103
[Report]

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Den här rapporten utvärderar utfallet av programmet “Krafttag Ål”, ett program som pågick som ett samarbetsprojekt mellan Havs- och vattenmyndigheten och ett antal vattenkraftsföretag under åren 2011-2013. Syftet med programmet var att öka antalet lekvandrande ålar som oskadda kan lämna vårt land och det genom att på olika sätt minska den dödlighet som är förknippad med passage av vattenkraftverk. Resultaten visar att produktionen av lekvandrande ål kommer att öka till de antal som överenskommits, även om merparten i praktiken inte produceras förrän om ca 15 år från idag. Däremot har inte den överenskomna nivån för det direkta skyddet (genom ökad överlevnad vid kraftverkspassage) nåtts och kan inte heller nås med de åtgärder som vidtagits. Rapporten ger rekommendationer om hur programmet på ett bättre sätt kan samordnas med de nationella och internationella ansatser som görs för att skydda ålbeståndet och hur ett adekvat uppföljningsprogram bör tas fram.

Det europeiska ålbeståndet har sedan lång tid minskat över hela utbredningsområdet. EU beslutade 2007 om en rådsförordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet. Målet är att minst 40% av biomassan av blankål tar sig ut till havet, för att leka i Sargassohavet på andra sidan Atlanten. Sveriges Ålförvaltningsplan bygger på fyra olika åtgärder: inskränkningar i fisket, minskad turbindödlighet, stödutsättningar samt en utökad kontroll. Våren 2010 undertecknade dåvarande Fiskeriverket ett samarbetsavtal med sex större vattenkraftbolag om att på frivillig väg reducera den nuvarande totala turbinförlusten i svenska vattendrag till högst 60% (dvs. 40% överlever). Följande åtgärder föreslogs: inrättande av fiskväg förbi kraftverk; skonsam drift under blankålsvandring; fångst och nedtransport förbi kraftverk (Trap & Transport), och kompensatorisk utsättning av ålyngel (de första två åtgärderna har ännu inte använts inom programmet). 2011 startades programmet ”Krafttag Ål”, och den här rapporten utvärderar programmet. Mål 1 var ”Den genomsnittliga turbindödligheten ska halveras för utvandrande blankål i de prioriterade vattendragen där undertecknade kraftbolag äger vattenkraft”; och Mål 2 ”Vidtagna åtgärder ska motsvara en ökning med 100000 blankålar till 2013 som når havet”.

För att bedöma påverkan från vattenkraften på ålbeståndet och effekten av skyddsåtgärder, så behövs kunskap om hur mycket ål det finns uppströms och hur stor del av dessa som förolyckas vid kraftverkspassage. I avsaknad av ett lämpligt uppföljningsprogram inom Krafttag Ål, så har vi rekonstruerat hur beståndet borde se ut genom att använda historisk information om hur mycket ål som vandrar in till sötvatten och hur mycket ål som sätts ut. Vidare har rapporterad kommersiell fångst och uppgifter om dödlighet i ett antal vattenkraftverk ingått i beräkningarna. Lekvandrande ålar är normalt gamla (5-30 år eller mer, i medeltal 15 år), och därför behövs långa tidsserier. Än mera viktigt är att det är åtgärder som gjordes runt år 2000 som idag bestämmer utfallen, och att dagens åtgärder får full effekt först 2030. Mål 1 (dödlighet) fokuserar på direkta effekter, medan Mål 2 (ökad lekvandring) beaktar de långsiktiga effekterna av dagens åtgärder.

Den totala produktionen av blankål, i de av KTÅ prioriterade vattendragen (Dalälven, Nyköpingsån, Motala ström, Mörrumsån, Lagan och Göta älv), uppskattas för 2013 till närmare 200 ton, varav 90% härrör från utsättning av ålyngel (från åren strax före 2000). År 2013 var den kommersiella fångsten av ål i de prioriterade vattendragen 30 ton, förlusterna relaterade till vattenkraften 133ton och 48ton vandrade vidare för lek. Från Trap & Transport tillkom 14 ton (från fisket) och år 2030 kommer dagens kompensatoriska utsättningar på Västkusten att producera ytterligare 63 ton. På grund av det långa tidsspannet mellan rekrytering och lekvandring i kombination med osäkerhet i ålarnas överlevnad under dessa 15 år, så är våra uppskattningar inte så precisa. För att verifiera och/eller förbättra våra resultat så rekommenderas att ett särskilt uppföljningsprogram, som kvantifierar beståndet, överlevnaden och de olika faktorer som påverkar beståndet, tas fram.

Om man jämför målen med de resultat som nåtts, så visar analysen att Mål 1 (att halvera dödligheten) inte har nåtts, men att inom en 20-årsperiod så kommer 2013-års åtgärder medföra att Mål 2 nås (en ökning med 100 000 blankålar ≈86ton). Ett utökat Trap & Transport program ger en omedelbart ökad överlevnad, men även om insjöfiskets hela fångst skulle tas i anspråk så skulle inte Mål 1 nås fullt ut genom bara en sådan åtgärd.

Mål 1 motsvarar 40%-målet i EU:s Ålförordning, men det krävs en högre överlevnad för att beståndet skall öka och återhämta sig på lång sikt. Den svenska Ålförvaltnings­planen har satt upp en högre ambitionsnivå, nämligen 80-90% överlevnad, och dagens internationella vetenskapliga råd är att reducera all dödlighet till ett absolut minimum. Med tanke på de olika mål och ambitionsnivåer som figurerar, rekommenderar vi att målen uppdateras och omvärderas.

År 2013, härrörde 90% av ålproduktionen från ålar, som sattes ut runt år 2000 med syfte att ge underlag för ett yrkesfiske. Idag däremot, syftar utsättningarna till att bygga upp beståndet, och de görs mest i system med fria vattenvägar på Västkusten. Vänern utgör dock ett viktigt undantag, då stora utsättningar görs uppströms tre vattenkraftverk. På grund av denna förändrade utsättningspolicy, från exempelvis Mälaren utan vandringshinder (men mynnar i Östersjön), till Vänern med tre kraftverk, (men som vetter mot väster), så ökar faktiskt den totala vattenkrafts­relaterade dödligheten. De olika målen, att ge underlag för ett fiske, att bygga upp beståndet och att minska vattenkraftens påverkan är således intrikat sammanvävda. Utan utsättning skulle det knappast finnas någon ål kvar i många sötvatten och utan ett kommersiellt fiske skulle förutsättningarna för Trap & Transport vara små. Vi rekommenderar att utvärdera och diskutera utsättningar och deras rumsliga fördelning med ansvarige myndigheter, och att stämma av mot de olika intressenternas mål och åtgärder.

Authors/Creators:Dekker, Willem and Wickström, Håkan
Title:Utvärdering av målen för programmet Krafttag Ål
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

In this report, the 2011-2013 program ’Krafttag Ål’ is post-evaluated, which was jointly operated by the Swedish Agency for Marine and Water Management and a number of hydropower electricity companies, aiming at protection of the eel in Swedish inland waters. Results indicate that the run of silver eels from inland waters will be increased by the agreed amount, even though most of these eels will be produced nearly fifteen years from now. The agreed level of immediate protection has not been and cannot be achieved by means of the measures taken. Recommendations are given for better embedding of this program in the national and international eel protection policies, and for the development of an adequate monitoring for future post-evaluation.

The European eel stock is in a decadal decline, all over its distribution. In 2007, EU decided on a stock protection and recovery plan, Regulation (EG) nr 1100/2007. The objective is to protect 40% of the silver eel, escaping to the sea towards its spawning places in the Sargasso Sea, on the other side of the Atlantic Ocean. The Swedish Eel Management Plan includes four different actions: restrictions on the fishery, reduction of hydropower related mortality, restocking, and intensified control. In spring 2010, the former Fiskeriverket signed a memorandum of understanding with the six larger electricity companies, to reduce the hydropower impact to max 60% (i.e. 40% survival) on a voluntary basis. To this end, one could apply: installation of bypasses at hydropower stations; free spilling of water during the migration season; Trap & Transport along power stations; or compensatory restocking; (the first two options have actually not been applied within the current program). In 2011, a joint program “Krafttag Ål” was started, and this report now provides an evaluation of that program. The two objectives for this program were: first, ‘to half the current average hydropower mortality for silver eel in the rivers where signatories own the hydropower’; and secondly, ‘by 2013, the measures taken should correspond to an increase of 100 thousand silver eels escaping freely towards the sea’.

To assess the impact of the hydropower and to evaluate protective measures, the abundance of eel upstream of the power station must be quantified, and the relative mortality when passing a station. In the absence of a dedicated monitoring effort for this program, we reconstruct the stock abundance using historical information on the number of elvers recruiting/released into our waters, the catch registered by fishers and on
indices of hydropower related mortality estimated for a number of stations. Because of the high age of adult eels (5-30 years or more, mean 15), this requires the availability of long data series. More importantly, actions taken around the year 2000 determine today’s results, and today’s actions will only have full effect by 2030. Objective 1 (mortality) focuses on immediate effects, while objective 2 (increased silver eel run) considers the long-term effects of today’s actions.

For the 6 rivers prioritised in this program (Rivers Dalälven, Nyköpingsån, Motala ström, Mörrumsån, Lagan and Göta älv), the total production of silver eel in 2013 is estimated at almost 200 ton, 90% of which is derived from restocking (done shortly before 2000). In 2013, the fishery took 30 ton, hydropower killed 133 ton and 48 tons escaped – Trap & Transport added 14 tons and by 2030, compensatory restocking will produce an additional 63 ton on the West Coast. Due to the long time span between recruitment and escapement, and the imprecisely known survival over these 15 years, these figures are not very accurate. To verify and improve these results, it is recommended to develop a dedicated monitoring program, quantifying stock abundance, survival and impacts. Comparing the aims to the achievements, current results indicate that objective 1 (to half current mortality) has not been achieved, while over the coming twenty years, the 2013 management measures will just achieve objective 2 (an increase of the silver eel run with 100 thousand eels≈ 86tonnes). Increasing the Trap & Transport program can improve survival immediately, but involving even the whole fishery in that will not achieve objective 1 completely.

Objective 1 corresponds to the 40 % target of the Eel Regulation, but a higher survival will be required to achieve a recovery in the long run. The Swedish Eel Management Plan has set a higher ambition (80-90 % survival), and international scientific advice has actually indicated to reduce all mortality to the absolute minimum. Different targets, diverse ambition levels, varying levels of achievement – we recommend to update and revise the objectives. In 2013, 90 % of the eel production was derived from restocking, done around the year 2000 with the objective to support the fishery. Nowadays, restocking is more focused on recovery of the stock, mostly in free-flowing rivers on the West Coast, though the prime location – Lake Vänern - actually has 3 power stations downstream. Due to the shift in restocking locations (predominantly from Lake Mälaren, no hydropower downstream, but eastward opening – towards Lake Vänern, three stations downstream, westward opening), the overall hydropower-mortality is actually increasing. The objectives to support/maintain the fishery, to restore the stock and to reduce hydropower mortality are intricately interwoven. Without restocking, there would hardly be an eel stock left in inland waters; without the fishery, there would be little opportunity for Trap & Transport. We recommend to evaluate and discuss the restocking programs and their spatial distribution with all responsible agencies, in order to synchronise objectives and actions.

Series/Journal:Energiforsk rapport (BIB19349178)
Year of publishing :2015
Number:2015:103
Number of Pages:36
Place of Publication:Stockholm
Publisher:Energiforsk
ISBN for printed version:978-91-7673-103-1
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:M Aquatic sciences and fisheries > M01 Fisheries and aquaculture - General aspects
M Aquatic sciences and fisheries > M40 Aquatic ecology
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Fish and Aquacultural Science
Agrovoc terms:eels, animal migration, rivers, water power, survival, animal population, fishery management, evaluation, sweden
Keywords:ålar, lekvandring, vattenkraftverk, överlevnad, Krafttag Ål, utvärdering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3300
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3300
ID Code:13138
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:10 Mar 2016 07:41
Metadata Last Modified:10 Mar 2016 10:33

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits