Home About Browse Search
Svenska


Betydelsen av kraftledningsgator, skogsbilvägar och naturbetesmarker för fjärilar i olika landskapstyper

Berg, Åke and Bergman, Karl-Olof and Wissman, Jörgen and Zmihorski, Michal and Öckinger, Erik (2015). Betydelsen av kraftledningsgator, skogsbilvägar och naturbetesmarker för fjärilar i olika landskapstyper. Uppsala: (NL, NJ) > Swedish Biodiversity Centre, Sveriges lantbruksuniversitet. CBM:s skriftserie ; 97
[Report]

[img]
Preview
PDF
5MB

Abstract

I landskap dominerade av modernt jord- och skogsbruk är många arters livsmiljöer starkt fragmenterade vilket hotar deras långsiktiga överlevnad. Linjära element i landskapet antas kunna underlätta arters spridning och överlevnad i landskapet genom att fungera som spridningskällor och därmed minska de negativa effekterna av fragmenteringen. Kunskapen om i vilken utsträckning linjära landskapselement, som vägkanter och kraftledningsgator utgör spridningskällor (habitat som producerar överskott av individer) och/eller fungerar som funktionella spridningskorridorer är dålig.

En av målsättningarna med denna undersökning var att undersöka om närhet till kraftledningsgator ökar art- och individrikedomen av fjärilar i andra biotoper. Vi gjorde detta genom att inventera fjärilar på 160 platser i 23 landskap i södra Sverige. I fjärilsinventeringen jämförde vi fjärilsfaunan i naturbetesmarker och skogsbilvägar på olika avstånd från kraftledningsgator. Dessutom jämförde vi fjärilsfaunan i kraftledningsgator (och naturbetesmarker och skogsbilvägar) i en gradient från relativt öppna landskap med jordbruksmark till skogsdominerade landskap.

Vi gjorde även detaljerade studier av några arters rörelsemönster och beteende i några utvalda landskap (två i varje delstudie). Vi studerade i) flygbeteendet hos några utvalda arter i kraftledningsgator, betesmarker och längs vägar med syftet att analysera om andelen individer som uppvisade snabb flykt (spridning) och födosöksflykt skiljde sig mellan habitaten. Dessutom gjordes ii) experiment med utsläpp av fångade individer av ett urval av arter vid gränsen mellan en betesmark och andra habitat för att se om de föredrog att flyga genom betesmark, skog, ledningsgator eller åkermark.

Kraftledningsgator tycktes fungera som spridningskälla för fjärilar i skogsbilvägar eftersom både art- och individrikedom var signifikant högre i skogsbilvägar och naturbetesmarker nära kraftledningsgator än i områden långt ifrån ledningsgatorna. Den positiva effekten av närheten till kraftledningsgator tycktes klinga av först vid avstånd på 700-800 m från ledningsgatorna, dvs kraftledningsgatorna hade en positiv effekt på fjärilsfaunan i områden som är mycket större än den areal de täcker. Dessutom var sammansättningen av arter liknande i områden nära och på avstånd från ledningsgatorna, vilket tyder på att ökningen i art- och individrikedom inte berodde på en ökning av arter som normalt inte förekommer i större omfattning på skogsbilvägarna och i naturbetesmarkerna.

De analyser vi genomfört när det gäller rörelsemönster och beteenden de utvalda arterna tyder på att det är stor skillnad mellan olika arter, vissa arter (t.ex. pärlgräsfjäril) tycks använda ledningsgatorna för födosök (och därmed troligen också reproduktion), luktgräsfjäril kan enligt våra resultat möjligen också använda ledningsgatorna för spridningsflykt och skogsnätfjäril tycktes göra det. Det troliga är alltså att ledningsgatorna fungerar som spridningskorridorer för vissa arter, medan andra använder habitatet för reproduktion, vilket resulterar i att ledningsgatorna fungerar som spridningskällor (bra habitat) för närliggande habitat.

Generellt ökade artrikedomen av fjärilar i naturbetesmarker och skogsbilvägar med ökande andel skog i landskapet. Skogslandskap innehåller mer alternativa habitat än landskap med mer åkermark. I motsats till våra förväntningar fann vi inga starka effekter av landskapets sammansättning (inom 1 km eller 6 km radie) för art- och individrikedom av fjärilar i ledningsgatorna. Detta indikerar att ledningsgatorna (till skillnad från de två andra habitaten) uppfyller kraven för ett flertal arter oavsett det omgivande landskapets sammansättning.

I likhet med tidigare studier fann vi att ledningsgatorna var art- och individrikare än naturbetesmarker och skogsbilvägar, vilket bekräftar deras betydelse för fjärilsfaunan. Förutom att fokusera på ledningsgatornas roll som spridningskälla för fjärilar så utvärderade vi betydelsen av övriga habitatvariabler som t.ex. korridorernas bredd, markförhållanden och förekomst av träd och buskar för artrikedom av fjärilar i ledningsgator och skogsbilvägar. En faktor som var viktig för artrikedomen i dessa två habitat var korridorernas bredd (från <10m m i de smalaste vägarna – 200 m i de bredaste ledningsgatorna), vilket visar betydelsen av arealen öppet habitat i de studerade skogslandskapen. För skogsbilvägar kan den högre artrikedomen i breda vägar också bero på mikroklimatets betydelse (solsken och högre temperatur i breda vägar), vilket är en viktig faktor för fjärilar på nordliga latituder. I kraftledningsgator (25 – 200 m breda) är det troligt att den positiva effekten av korridorbredd, ända upp till 200 m, är en effekt av ökad habitatvariation som är kopplat till den större arealen öppet habitat.

Andra faktorer som var korrelerat till artrikedomen i både skogsbilvägar och ledningsgator var mängd lövsly längs transekten och mängd lövträd i de omgivande brynen. Detta kan bero på att flera arter är beroende av det skydd som buskarna erbjuder, vissa arter är också knutna till buskar och träd under larvstadiet. Markförhållandena (t.ex. näringsinnehåll) kan också påverka artrikedomen positivt, och lövträd indikerar goda näringsförhållanden (med förekomst av örter) i annars näringsfattiga barrskogsområden.

I ledningsgatorna var artrikedomen negativt korrelerad med mängden lövträd (kopplat till tid sedan röjning). Detta indikerar att mer frekvent röjning i ledningsgator med en artrik eller värdefull fjärilsfauna med fördel kan ske oftare än vart 6-8 år som nu är standard i de flesta ledningsgatorna. Artrikedomen var låg i ledningsgator med torr mark och en vegetation dominerad av ris, d.v.s. specifik skötsel för att gynna fjärilsfaunan bör fokusera på breda ledningsgator med frisk-fuktig mark och en gräs-ört vegetation med blommande växter.

Authors/Creators:Berg, Åke and Bergman, Karl-Olof and Wissman, Jörgen and Zmihorski, Michal and Öckinger, Erik
Title:Betydelsen av kraftledningsgator, skogsbilvägar och naturbetesmarker för fjärilar i olika landskapstyper
Series/Journal:CBM:s skriftserie (1403-6568)
Year of publishing :2015
Number:97
Number of Pages:26
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Centrum för biologisk mångfald
ISBN for printed version:978-91-88083-07-4
ISSN:1403-6568
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:L Animal production > L20 Animal ecology
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
Agrovoc terms:lepidoptera, biodiversity, grasslands, habitats, geographical distribution, sweden
Keywords:fjärilar, biologisk mångfald, kraftledningsgator, naturbetesmarker, skogsbilvägar, habitat, sverige
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3338
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3338
ID Code:13204
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Swedish Biodiversity Centre
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:29 Mar 2016 13:02
Metadata Last Modified:01 Apr 2016 18:06

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits