Home About Browse Search
Svenska


Using catch statistics from the small scale coastal Baltic fishery for status assessment of coastal fish

Olsson, Jens and Lingman, Anna and Bergström, Ulf (2015). Using catch statistics from the small scale coastal Baltic fishery for status assessment of coastal fish. Öregrund: (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Aqua reports ; 2015:13
[Report]

[img]
Preview
PDF - Published Version
4MB

Abstract

Healthy coastal fish stocks and communities comprise an important part of the environmental targets of the Marine Strategy Framework Directive and Baltic Sea Action Plan, both in Sweden and the Baltic Sea as a whole. As such, the status of fish communities along our coasts should be assessed and Good Environmental Status (GES) should be achieved in 2020 by using a suite of selected indicators.
Many coastal fish stocks in the Baltic Sea are typically local in their appearance and response to environmental conditions. In spite of a well-developed coastal fish monitoring program in Sweden, there are still spatial gaps in its coverage limiting the potential for a full comprehensive status assessment of coastal fish.
Within the commercial fishery, all fishermen are obliged to report the catches and effort of their fishery to the European Commission via daily logbooks. To date, however, the information gathered from the small-scale coastal fisheries has not been used to assess the status and development of coastal fish stocks and communities. In this report we assess the potential for using data collected within the small-scale coastal fishery for indicator development and status assessments of coastal fish by 1) screening the species targeted and gears used in the commercial fishery, 2) comparing the temporal development of indicators derived from the commercial fishery and fishery independent coastal fish monitoring, and 3) comparing the outcome of status assessments derived from indicators developed using the two sources of data.
Our results show that the commercial coastal fishery in Sweden is mainly targeting cod, herring, whitefish, flounder and perch, and to a minor extent also pike and pike-perch. These species are mainly caught using gillnets, but in some areas traps or trap-nets are of importance. Catches of species of noncommercial value as roach and breams and other members of the carp family are very low or not registered, and the data is hence limited to a few species of commercial importance.
We found an overall weak match and substantial variation across coastal areas between indicators derived from the commercial fishery and fisheries independent monitoring data. There was, however, a reasonable concordance between the Abundance of large perch (above 25 cm) from monitoring data and catch-per-unit-effort (CPUE) of perch in the commercial fishery. When assessing the environmental status of the fish communities based on indicators derived from the two sources of data, there was a rather good overall match in GES for the indicators Abundance of perch, Abundance of large perch and Abundance of piscivores and CPUE based indicators from the commercial fishery. The match was lower for the indicator Abundance of large piscivores and indicators ignoring effort data in the commercial fishery.
Our results suggest that CPUE data from the coastal commercial fishery could potentially be used as a complement and give additional support for status assessments of coastal fish in Sweden, particularly for the indicator Abundance of large perch. Since no information on size structure or the abundance of species of low commercial value could be obtained from the coastal commercial fisheries statistics, the data reported is in its current form of limited use for more detailed assessments of coastal fish communities. This regards important parameters such as size structure and the abundance of important functional groups as carp fishes. The fisheries statistics includes many sources for potential errors, but there are some means that can be used to increase the value of this data for assessments. The quality of the reporting can be improved, a selected number of coastal fishermen can be contracted for more detailed self-reporting of their catches and efforts. It is especially important to focus on registration of by-catch (both undersized fish of focal species and species of non-commercial value), subsampling for length and age estimates, and improved resolution of the effort and fishing location. This would be especially valid for those species and stocks that we have limited information on in the fishery independent gillnet monitoring programs as for example whitefish, pike-perch, pike and flatfishes.

Authors/Creators:Olsson, Jens and Lingman, Anna and Bergström, Ulf
Title:Using catch statistics from the small scale coastal Baltic fishery for status assessment of coastal fish
Alternative abstract:
LanguageAbstract
Swedish

Livskraftiga bestånd och fisksamhällen längs våra kuster utgör ett viktigt mål inom det internationella miljömålsarbetet som till exempel Havsmiljödirektivet och Aktionsplanen för Östersjön. En viktig del i arbetet med att följa upp om dessa mål uppnås är att utföra en statusklassning av kustfisksamhällen och att nå God miljöstatus (GES) innan 2020.
Många fiskarter i Östersjöns kustområden har en lokalt och begränsad utbredning. Trots att det finns ett välutvecklat miljöövervakningsprogram för kustfisk i Sverige saknas geografisk täckning i övervakningen längs flera kuststräckor. Detta i sin tur leder till att vi inte kan ge en heltäckande bild av miljöstatusen hos kustfisksamhällena.
Inom det kommersiella fisket måste alla fiskare rapportera sina fångster och med vilken ansträngning de fiskat till EU-kommissionen via dagliga loggböcker. För det småskaliga kustnära fisket har denna information än så länge inte använts för att klassa miljöstatus hos kustnära fisksamhällen. I den här rapporten använder vi information som samlas in i loggböckerna från det småskaliga kustfisket för att: 1) undersöka vilka arter som fångas och med vilka redskap, 2) jämföra utvecklingen över tid för indikatorer som tagits fram från den fiskerioberoende miljöövervakningen respektive det småskaliga yrkesfiskets loggböcker, och 3) jämföra statusklassning för kustfisk på basen av data från den fiskerioberoende miljöövervakningen respektive det småskaliga yrkesfiskets loggböcker.
Resultaten visar att det småskaliga kustfisket längs Sveriges ostkust främst är inriktat på torsk, strömming, sik, skrubbskädda och abborre, men även gädda och gös fångas i relativt stor omfattning. Man fångar dessa arter främst med olika typer av bottensatta nät eller ryssjor. Fångsterna av arter av litet kommersiellt värde, som karpfiskar (mört och braxen), fångas eller registreras inte i loggböckerna, och informationen från yrkesfisket är således begränsat till ett fåtal arter av kommersiellt värde.
När vi jämförde data från miljöövervakningen med motsvarande från yrkesfisket var kopplingen generellt svag mellan de undersökta indikatorerna. Ett undantag var dock Abundans av stor abborre (abborre över 25 cm), där det fanns en ganska god samstämmighet mellan fångster i provfisken och i yrkesfisket.
Statusklassningen visade överlag en ganska bra överensstämmelse mellan data från miljöövervakningen och yrkesfisket för indikatorerna Abundans av abborre, Abundans av stor abborre och Abundans av rovfisk. Starkast koppling fanns mellan dessa och estimat över fångst-per-ansträngning från yrkesfisket.
Resultaten i denna rapport visar att data över fångst-per-ansträngning från det småskaliga svenska yrkesfisket skulle kunna användas som ett komplement och stöd för statusklassningar av kustfisk. Detta gäller främst för abundansen av stor abborre. Eftersom ingen information för storleken på den fångade fisken finns att tillgå från yrkesfisket, är informationen som kan erhållas från yrkesfiskets loggböcker begränsad med avseende på storleksstrukturen i fisksamhället och förekomsten av viktiga funktionella grupper som karpfisk. Loggböckerna innehåller många potentiella felkällor, men en väg framåt för att öka användandet av data från loggböckerna är att kontraktera ett antal journalförande yrkesfiskare som för en mer detaljerad och uttömmande registrering av fångsterna. Detta skulle till exempel kunna inkludera notering av bifångst (oönskade arter och storlekar), stickprov av storleksfördelningen i fångsten, och högre upplösning över var fisken är fångad och med vilken fiskeansträngning. Detta skulle vara väldigt värdefulla uppgifter för arter som inte fångas i någon större utsträckning inom miljöövervakningen som sik, gös, gädda och plattfiskar.

Series/Journal:Aqua reports (12351367)
Year of publishing :2015
Depositing date:12 April 2016
Number:2015:13
Number of Pages:65
Place of Publication:Öregrund
Publisher:Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för akvatiska resurser
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Environmental assessment > Programme Coastal and sea areas
ISBN for electronic version:978-91-576-9345-7
Language:English
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:M Aquatic sciences and fisheries > M11 Fisheries production
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
Agrovoc terms:small-scale fisheries, coastal fisheries, fishing methods, screening
Keywords:small-scale fisheries, coastal fisheries, fishing methods, screening
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3374
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3374
ID Code:13206
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:12 Apr 2016 09:20
Metadata Last Modified:12 Apr 2016 09:20

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits