Epsilon Open Archive

Marina ekosystemtjänster är de produkter och tjänster som dessa ekosystem ger oss människor och som vi är beroende av. Bland annat bidrar marina ekosystem till att reglera klimatet och rena vatten men de ger oss också mat och möjligheter till rekreation. Genom att värdera ekosystemtjänster i monetära termer uppmärksammas deras värde och deras betydelse för oss människor. Många värden reflekteras inte i marknadspriser och det kan leda till att vissa värden blir förbisedda vid beslutsfattande. När vi inte uppmärksammar värdet av ekosystemtjänster riskerar vi dessutom att påverka dem negativt vilket kan leda till att ekosystemen förändras så att deras långsiktiga förmåga att producera olika ekosystemtjänster minskar. ’Contingent valuation’ och ’choice experiment’ är två empiriska metoder för värdering som baseras på enkäter eller intervjuer där man frågar om betalningsvilja för en förändring i tillgången av olika ekosystemtjänster. Många framsteg har gjorts inom värderingsforskningen men det kvarstår också en del utmaningar och svårigheter som behöver vidareutvecklas.

Syftet med den här avhandlingen är att försöka förbättra värdering av marina ekosystemtjänster genom att inrikta sig på några av dessa utmaningar. Avhandlingen består av fyra fristående artiklar som är baserade på två marina värderingsstudier som genomfördes 2009 i två svenska kustområden.

Den första artikeln handlar om utvecklingen av värderingsscenariot, det vill säga beskrivningen av den tänkta förändringen av tillgången av ekosystemtjänster som ska värderas. Ett holistiskt värderingsscenario som baseras på ekologisk kunskap och som är kopplat till miljöpolitiken utvecklas och utvärderas i studien som beskrivs i artikeln.

Den andra artikeln handlar om värdetransferering (så kallad ’benefit transfer’). I praktiken kan nya värderingsstudier ofta inte göras för varje nytt område och beslutsobjekt på grund av begränsningar i tid och resurser. Ett vanligt sätt att lösa detta problem har blivit att överföra värden från en primärstudie genomförd någon annanstans till det beslutsobjekt som man vill studera, ett förfarande känt som värdetransferering. I den andra artikeln utvärderas olika statistiska modeller för värdetransferering. Resultaten tyder på att en enklare och mer allmän modell som baseras på lättillgänglig socio-ekonomisk information kan ge liknande resultat som när en mer omfattande modell används. Fördelen med en enklare allmän modell är att man inte behöver tillgång till lika specifik information och det underlättar för den praktiska användningen i olika beslutssammanhang.

Den tredje artikeln handlar om fördelningseffekter som kan uppstå i samband med åtgärder av miljöpolitiken. Studien bidrar med information om fördelningseffekter i både monetära termer och i termer av miljökvalitet för olika grupper indelade efter inkomst, kön, ålder, användning av och avstånd till kustmiljöerna, bekantskap med områdena samt svensk och utländsk bakgrund.

Den fjärde artikeln handlar om analys av empiriska data från choice experiment metoden och val av statistisk modell. I artikeln presenteras och appliceras ett angreppssätt för att välja modell som baseras på informationsteori. Resultaten visar att osäkerheten kring val av modell kan vara stor och eftersom valet av statistisk modell kan påverka värdeestimaten så visar det på betydelsen av att uppmärksamma denna fråga.