Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Övervakning av kvicksilver (Hg) i sötvattensekosystem är grundläggande för att hantera föroreningar av Hg i enlighet med EU: s ramdirektiv för vatten. På grund av den globala karaktären med gränsöverskridande långspridda Hg föroreningar är det nödvändigt med en samordnad, långsiktig miljöövervakning. I Sverige har arbetet med analyser av tidsmässiga trender och geografiska mönster av Hg under flera decennier varit baserad på insamling och analys av gädda i hundratals sjöar. Numera är övervakningen av Hg främst inriktad på insamling av abborre (storlek 12-18 cm) från 30 sjöar i samband med övervakning av andra toxiska ämnen. Konsekvenserna av denna förändring i metoder inom miljöövervakningen är ännu inte utvärderade.

Utformningen av övervakningsprogrammen är avgörande för att upptäcka långsiktiga naturliga variationer och avvikelser från regionala bakgrundsnivåer. Nya gränsvärden för mänsklig hälsa tas fram, men tendens till lägre acceptabla nivåer än tidigare. Den typ av sötvattenekosystem och arter som används kommer att avgöra effektiviteten av övervakningsprogram och om de kan bedöma hur effektiva samhällets åtgärder är för att minska Hg kontaminering. Nya kunskaper om processer som avgör känsligheten hos sötvattensekosystem att ackumulera Hg gör det möjligt att skilja naturlig variation från variation som beror på mänsklig påverkan.

För att planera för den framtida miljöövervakningen av Hg i sötvattenekosystem har Naturvårdsverket i samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet och Naturhistoriska riksmuseet hållit en workshop på svenska Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm den 25 november, 2010. Workshopen inleddes med presentationer under förmiddagen följt av gruppdiskussioner på eftermiddagen. Denna rapport är en sammanfattning av workshopen och slutsatserna i slutet av detta dokument baseras på resultaten från presentationerna och diskussionerna.