Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Matsvinn är ett problem som uppkommer längs hela livsmedelskedjan och leder till att mat produceras i onödan. Denna onödiga matproduktion bidrar till utsläpp som påverkar miljön samt förbrukar ändliga resurser. Matsvinn som uppstår i svenska storkök används ofta till att producera biogas för att ta tillvara energi och näringsämnen i maten. Trots denna återvinning är det ändå ett stort slöseri av resurser att producera bränsle av ätbar mat från slutet av värdekedjan. Därför finns ett stort behov av att förebygga matsvinn för att få en mer hållbar livsmedelskedja. Det florerar ett flertal råd om vad storkök bör göra för att minska matsvinnet eller vad de bör undvika att göra men få av dessa råd tycks ha studerats närmare för att utröna hur stor påverkan de faktiskt har på svinnet i storkök.

Syftet med denna studie var därför är att undersöka om och i så fall hur mycket sex olika riskfaktorer och åtgärder påverkar matsvinnet i storkök. För att beräkna effekten av dessa riskfaktorer och åtgärder användes insamlad statistik från Sala kommun där samtliga kök inom skola, förskola och äldreomsorg ingick. Mätningarna av matsvinn kompletterades med ytterligare information om antalet ätande samt en enkätundersökning som frågade skolelever om vilka maträtter som föredrogs respektive inte föredrogs. Analysen av respektive åtgärd och riskfaktor gjordes genom att jämföra det genomsnittliga svinnet när åtgärden varit applicerad med medelvärdet då åtgärden inte varit applicerad.

Av de sex riskfaktorerna och åtgärderna som analyserats i denna studie var det användandet av mottagningskök och serverandet av fler lunchalternativ än ett, som genererade mest svinn. Information till elever om mätning och att ha ett flexibelt alternativ i menyn hade en reducerande effekt på svinnet, dock var effekten inte lika stor som de två första riskfaktorerna.

Att större enheter genererar mer svinn var endast sant för tallrikssvinn men totalt sett minskade svinnet något när storleken på köken ökade eftersom serveringssvinnet var lägre i stora kök. Att populära maträtter skulle resultera i extra mycket svinn kunde inte beläggas då resultaten pekade på motsatsen, nämligen att populära maträtter kasseras i mindre omfattning än opopulära maträtter.

Eftersom de analyserade riskfaktorerna och åtgärderna korrelerar olika starkt med totalt svinn är en rekommendation att kommuner på lång sikt bör konvertera mottagningskök till tillagningskök, samt begränsa antalet serverade lunchalternativ. På kort sikt bör kommunerna lägga in ett flexibelt alternativ i menyn och informera elever om matsvinnsmätningar, vilket då förutsätter att mätningar faktiskt genomförs. Kommuner behöver däremot inte vara oroliga att populära maträtter eller att stora enheter ska generera mer svinn.