Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Den här rapporten beskriver och sammanfattar resultaten från den forskning som på uppdrag av Banverket och Trafikverket har bedrivits mellan 2006-2015 med syfte att utvärdera metoder för ogräsbekämpning på svenska järnvägar. Som en bakgrund ges såväl en historisk överblick som en översikt över hur ogräsbekämpning utförs på svenska järnvägar idag. I bakgrundsavsnittet sammanfattas också kortfattat den kunskap som finns rörande hur glyfosat, som är den enda aktiva beståndsdel som är godkänd för användning på järnväg i Sverige idag, verkar, bryts ned och sprids i järnvägsmiljön. Forskningen har omfattat såväl fältstudier som olika typer av labstudier och har inbegripit utvärdering av både kemiska bekämpningsmedel och alternativa metoder som bekämpning med ättika och hetvatten. Forskningen har varit inriktad på att identifiera bekämpningsmedel som skulle kunna ersätta eller användas som blandningspartner till glyfosat för att bredda effekten eller för att förebygga resistensutveckling hos ogräsen. Det har dock visat sig svårt att identifiera metoder som är tillräckligt effektiva och samtidigt inte är alltför utlakningskänsliga. Substanser som karfentrazonetyl och flazasulfuron skulle kunna utgöra framtida blandningspartners till glyfosat men deras nedbrytning i banvallen är än så länge otillräckligt studerad. Bekämpning med hetvattenskum skulle kunna utgöra en alternativ metod för vissa mindre områden där kemisk bekämpning är otillåten men är knappast användbar i större skala. I rapporten rekommenderas Trafikverket att på ett mer systematiskt sätt mäta ogräsförekomst och utvärdera bekämpningens effektivitet, att undersöka om anläggning av gröna spår, dvs. spår med lågväxande vegetation, skulle kunna ersätta ogräsbekämpning på vissa stadsnära sträckor samt att arbeta fram en långsiktig strategi för hur man vill utveckla sättet som ogräsbekämpning bedrivs på.