Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2016Open access

Växttillgängligt bor i svensk skogsmark

Nilsson, Torbjörn; Stendahl, Johan

Abstract

Syftet med projektet "Växttillgängligt bor i svensk skogsmark" är att öka kännedomen om halten vattenlösligt bor i vår skogsmark, samt redogöra för sambanden mellan denna halt och ståndortsfaktorer, samt andra markkemiska variabler.

Utifrån de ca 4000 permanenta provytor inom Riksskogstaxeringen som inventerades av Markinventeringen åren 2000-2002 valdes 210 provytor ut, vilka var fördelade över större delen av Sverige med varierande egenskaper med avseende på ståndort och markkemi. Från Markinventeringens jordprovsarkiv togs delprover ut från lagrade prov från humuslager och B-horisont från de utvalda 210 provytorna. De totalt 420 proven skickades till Eurofins Food & Agro i Lidköping, där de analyserades på växttillgängligt bor med varmvattenextraktion (BHWE).

BHWE-halterna i proven från humuslager låg klart över detektionsgränsen (0,10 mg per kg torrsubstans) och medelvärdet (1,39 mg kg-1 ts) låg något över vad som tidigare rapporterats från ett fåtal humusprov i svensk skogsmark, samt klart över genomsnittet för BHWE-halten i matjord från svensk åkermark (0,41 mg kg-1 ts). BHWE-halten i humuslagret var i genomsnitt nästan en tiopotens högre än motsvarande halt i B-horisonten.

I proven från B-horisonten låg 30 % av proven under detektionsgränsen. Vid beräkningarna erhöll dessa prov värdet 0,05 mg kg-1 ts för BHWE-halten. Medelvärdet (0,17 mg kg-1 ts) låg i nivå med eller något under vad som tidigare rapporterats för ett fåtal prov från B-horisonter i svensk skogsmark.

För hela datamaterialet fanns inget samband mellan BHWE-halten i humuslagret och underliggande B-horisont. Av de många ståndortsvariabler som BHWE-halterna jämfördes med kunde vi för humuslagret bara se signifikanta positiva samband med beståndets ålder och medelhöjd, samt med ökad markfuktighet.

För BHWE-halten i B-horisonten noterades däremot flera signifikanta samband med klimat- och ståndortsvariabler, bl.a. minskade halter med främst ökad longitud, men även för ökad latitud och markfuktighet. Signifikant positiva samband fanns mellan BHWE-halten och bl.a. humiditet, ökad deposition, samt marklutning.

När det gäller de markkemiska variablerna så fanns det för BHWE-halten i humuslagret signifikanta positiva samband med kol- och kvävehalt, de utbytbara baskatjonerna, titrerbar aciditet, samt katjonbyteskapaciteten. För BHWE-halten i B-horisonten konstaterades signifikanta positiva samband för i stort sett samma markvariabler, men också signifikant negativt samband med pH.

De höga halterna av BHWE i humuslagret, samt sambanden mellan BHWE och främst kolhalt och katjonbyteskapacitet och för humuslagret även beståndsålder samt medelhöjd tyder på att tillgången på växttillgängligt bor i marken till stor del styrs av interncirkulation mellan beståndet, förnan och humuslagret. Detta bör man ta hänsyn till vid skogsskötselåtgärder, speciellt vid helträdsavverkning då en stor del av det växttillgängliga borförrådet i ekosystemet kan exporteras från systemet i samband med uttaget av grenar och toppar från det helträdsavverkade området.

Keywords

spårämnen; Markinventeringen; växttillgängligt bor

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för mark och miljö)
2016, number: 20
ISBN: 978-91-576-9443-0
Publisher: Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet