Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2010Open access

Forskningsverksamhet och försöksstallar inom nöt- och lammköttsproduktion i Wales, Irland, Skottland och Danmark : erfarenhetsutbyte - 2009

Arnesson Annika, Nadeau Elisabet, Dahlström Frida, Dahl Jonas, Johansson David, Johansson Lars

Abstract

SLU:s forskningsstation för nöt- och lammköttsproduktion är belägen på Götala gård utanför Skara. Här bedrivs utfodringsförsök till nöt och lamm baserat på vall och bete kompletterat med huvudsakligen inhemska kraftfodermedel, där syftet är att ta fram nöt- och lammkött av hög kvalitet. Djurens välfärd och lantbrukarens ekonomi står i centrum för vår forskning. Under 2010 kommer projektering utföras för nya försöksstallar för nöt och får. För att utbyta erfarenheter med forskare inom nöt- och lammproduktion och få idéer till smarta byggnadslösningar och utfodringsanläggningar i försöksstallar besökte vi under 2009 IBERS, Aberystwyth i Wales, Teagasc Grange Beef Research Centre på Irland och SAC Animal Breeding & Development Team i Skottland. I Danmark besökte vi Tjele gods, Forskningscenter Foulum och Kvaegbrugets Forsogscentrum (KFC). Forskningen i Wales, Irland och Skottland hade blivit mer inriktad mot mera tvärvetenskaplig forskning med klimat och miljö som viktiga faktorer. De nybyggda stallarna på IBERS och SAC var stora ljusa, luftiga fribärande hallar, där större delen av väggarna bestod av vindvävsgardiner. Man hade satsat på breda foderbord, flexibla boxstorlekar och fantastiska hanteringsanläggningar för sortering, vägning och behandling av djur. Det var imponerande att se deras foderhantering med många silor i olika storlekar och allt under tak. Fullfoder var vanligt och medförde en rationell utfodring. De datastyrda utfodringskrubborna, av både den holländska och brittiska modellen, krävde både tillsyn och skötsel för att fungera. Det blir också en stor mängd data att hantera vid användning av dem. På Tjele gods i Danmark hade man satsat på en enkel byggnad, med djurhantering i fokus. Mycket av arbetet gjordes maskinellt för att spara arbetskraft. Foderanläggningen på Foulum gav möjlighet till stor flexibilitet när det gäller att hantera många fodermedel och olika foderblandningar. Fodret utfodrades i de olika stallarna med hjälp av förarlösa robottruckar. Försöksstallet för mjölkkor var isolerat och inrett med liggbås och skrapade fodergångar. Här gavs möjlighet att genomföra försök med många behandlingar under exakt samma stallbetingelser. Stallet var utrustat med individuell utfodring av grovfoder. Kraftfoder fanns i automater där de kunde ha fyra olika foder samtidigt. Den dammsugare som användes för att tömma foderkrubborna ansågs helt nödvändig för en rationell foderhantering. All data från försöksstallarna registrerades automatiskt och samlades in till en gemensam databank, varifrån forskarna kunde hämta information. All datafiltrering sysselsatte fem datatekniker. Det som forskarna på Foulum skickade med oss som råd inför vår projektering, var att tänka på att ta till ordenligt när det gäller utrymmen, så att foder- och djurhantering blir rationell. KFC var en mycket välskött försöksgård som ägdes av näringen. Eftersom de höll på att slutföra en om- och tillbyggnation av ladugården var det extra intressant för oss att se och höra hur de tänkt vid projekteringen. De hade t.ex. gått ifrån gummimattor i mjölkkostallets fodergångar och satsat på betongspalt och gödselrobot, för att få torrare miljö och därmed bättre klövhälsa. Efter att ha prövat många olika sorter liggunderlag i liggbåsen hade man satsat på en 18 cm tjock madrass med små luftfyllda gummibollar, vilken höll formen bra. En självgående strövagn på räls för spån över liggbåsen, samt även en för halm i ungdjurs-avdelningen sparade mycket arbete. Även på KFC tillämpades individuell utfodring till alla mjölkkor och de hade 2-2,5 kor/ fodertråg. Utfodring gjordes fyra gånger per dag. I ungdjursstallet var det två fodertråg per tio djur och utfodringen gjordes två gånger per dag. Fodergrindar vid varje fodertråg var nödvändigt hos ungdjuren för att inte djuren skulle bli undanknuffade när de åt. Personalen påpekade att den individuella utfodringen kräver mycket datatekniskt arbete för att installation och funktion ska bli användarvänlig. Diskussionen med forskare och försökspersonal har varit oerhört värdefull och gett oss mycket att tänka på inför vår egen planering av nya försöksstallar. Det viktigaste att tänka på vid projektering, enligt våra kollegor både på Brittiska öarna och i Danmark, är flexibilitet, väl tilltagna ytor och en genomtänkt logistik. Det ger förutsättningar för stallar med god forsknings- och arbetsmiljö samt en god djurvälfärd

Published in

Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa)
2010, number: 28
Publisher: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet