Home About Browse Search
Svenska


Strukturell och organisatorisk förnyelse i skogsbrukets operativa system

historik och framtid

Ager, Bengt (2016). Strukturell och organisatorisk förnyelse i skogsbrukets operativa system. Umeå: (S) > Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204), Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport från Institutionen för skogens biomaterial och teknologi ; 2016:16
[Report]

[img]
Preview
PDF
477kB

Abstract

I begynnelsen av det industriella skogsbrukets utveckling - vid och efter sågverksindustrins och massa/pappersindustrins genombrott och fram till inledningen av den organiserade rationaliseringen i slutet av 1930-talet – skedde utvecklingen av skogsbrukets operativa system inom en relativt fri marknad och hästkörarentreprenaderna var dominerande organisationsform.

1900-talets andra hälft steg produktiviteten i skogsbruket mycket kraftigt. Växelspelet mellan organiserad rationalisering och mekanisering, i utvecklingstriangeln maskintillverkare- brukare-forskare, var framgångsrikt. Men strukturella och organisatoriska förändringar i skogsbrukets operativa system bidrog också:

Avvecklingen av hästkörarentreprenaderna och skogsbolagens anställning (= ” insourcing”) av arbetskraften på 40- och 50-talet var nödvändig för att genomföra den organiserade rationaliseringen av det manuella och det första mekaniserade skogsarbetet. – Övergången från hierarkiska och detaljstyrande organisationer till målstyrning, delegering och platta organisationer, samtidigt med skogsarbetarnas uppkvalificering och vidgade arbetsuppgifter, var organisatoriskt omvälvande på 80-talet. – Outsourcingen/entreprenöriseringen, som tog fart i början på 90-talet, förändrade på tio år skogsbrukets organisation radikalt, på skogsvårdsområdet t o m så starkt att den inledda mekaniseringen av röjnings- och planteringsarbetet övergavs. Den nationellt organiserade rationaliseringen upphörde och utvecklingen överläts åt marknaden.

I en enkät som Skogforsk gjorde på 400 deltagare i en serie exkursioner 2001 trodde en stor majoritet av deltagarna på en utveckling mot relativt stora och starka entreprenörer med förmåga att ta ansvar för den fortsatta utvecklingen av drivningssystemen. De trodde också på alltmera effektiva och affärsmässiga relationer mellan beställare och utförare.

Men den förväntade utvecklingen uteblev. Entreprenörerna kom snarare att krympa som utvecklingsaktörer och det blev beställarna som dominerade relationen och dikterade villkoren. I denna jordmån och detta organisationsklimat grodde inte de utvecklingsfrön som fanns. Kring 2005 stagnerade produktivitetsutvecklingen och produktionskostnaderna steg. På 00-talet försämrades också skogsarbetets humankvalitet (”arbetsmiljö”) på flera sätt. Till scenförändringen från medio 90-talet till medio 00-talet hörde också att utvecklingstriangeln maskintillverkare-brukare-forskare, kärnan i vårt skogstekniska innovationssystem, föll sönder. Tunga orsaker till det var att den tekniska forskningen krymptes kraftigt vid såväl Skogforsk som SLU, att storskogsföretagen trappade ned sina skogstekniska staber och att stora delar av den inhemska maskintillverkningen köptes upp av internationella storföretag.

En bit in på 2010-talet började stagnationen i produktivitet att bli kritisk för skogsnäringen. Efter ett par trevande programskrivningar kom skarpare initiativ igång - bl a fick Skogforsk pengar för att stimulera teknisk utveckling. Insatser för att förbättra dialogen mellan beställare och utförare i entreprenadskogsbruket har också inletts.

För att bedöma potentialen i ett par egna idéer till strukturell och organisatorisk utveckling undersökte jag frågan om det finns något kvar av den ”svenska korporativa modellen” – kännetecknad av samförståndsanda, tillit och öppenhet – som den framgångsrika utvecklingstriangeln vilade på. Det svar jag fann var att det finns tillräckligt mycket kvar av de tillgångarna i dagens svenska samhälle för att vara en betydande konkurrensfördel hos vårt näringsliv, framförallt på regional nivå och kanske också särskilt mycket i skogsbruket.

En annan viktig förutsättning för mina idéer var litteratur, egen forskning och egna erfarenheter av nätverksorganisationer i näringslivet. Särskild inspiration fick jag av senare litteratur om hanteringen av outsourcad verksamhet och av innovationsverksamhet - globalt och hos spetsföretagen i vårt land – som visar att nätverksorganisation i olika former tillämpas med framgång.

De utvecklingsåtgärder inom den rådande organisatoriska strukturen som inletts av Skogforsk och några av deras intressenter ser jag som synnerligen meningsfulla. Samtidigt tror jag att man bör överväga mera genomgripande strukturella och organisatoriska förändringar.

Ett prövvärt sätt att rationalisera entreprenadskogsbruket och mobilisera utvecklingskraft hos skogsentreprenörerna är att de skapar innovativa regionala produktionsnätverk. De kan organisera sig strategiskt i virkesflödet till förädlingsindustrierna. Nätverken kan erbjuda sina kunder resurser för rundvirkesdrivning, träbränsledrivning, skogsvård, vägbyggnad, vägunderhåll, planering etcetera – kanske rentav i totalentreprenader. Maskinanskaffning och maskinunderhåll kan samordnas. Man kan dela på trailerfordon för maskinförflyttningar och samordna dessa. Reseavstånden till objekten kan minskas. Samordning – samverkan – rationaliseringsvinster. I en nätverksorganisation kan man också samverka i systematisk vardagsrationalisering, t ex av typ Lean. Det bör också finnas större chanser – än i dagens fragmenterade system - att förbättringsidéer uppstår och tas tillvara i nätverken.

I dagens diskurs om skogsteknisk utveckling finns tankar om återuppbyggnad av den sönderfallna skogstekniska utvecklingstriangeln. Min bedömning är att den gamla utvecklingstriangeln måste ersättas med något nytt. Främsta orsaken är att noden ”brukare” i triangeln delat sig i två brukarkategorier – ”beställare” och ”utförare”. Min analys resulterade i en utvecklingspyramid med fyra huvudaktörer – beställare, utförare, teknikleverantörer och akademi. Utvecklingen av aktörerna och relationerna/gränssnitten mellan dessa diskuteras i rapporten.

Övriga organisationer eller institutioner som vill påverka den operativa verksamheten och dess utveckling kan ses som externa. Men det är viktigt att det finns fora eller kanaler för hantering av deras påverkan eller försök till påverkan. Sådana fanns i det gamla innovationssystemet.

En stor händelse i riktning mot nya skogstekniska utvecklingsstrukturer, som ligger i linje med spetsutvecklingen i andra branscher, var tillkomsten (2004) av det regionala Skogstekniska klustret med Västerbotten som kärna. Klustret har elva medlemsföretag i Norrlandslänen AC, X, Y och Z. Kontakterna med akademin är relativt väl etablerade och stora skogsföretag finns representerade i klustret. Något liknande skulle behövas i södra Sverige.

I rapportens slutkapitel ger författaren förslag till organisationsteoretisk förnyelse. Min tidigare (2012, 2014) föreslagna ”socioekonomiska” organisationsteori återges. Möjligheten att integrera denna med Lean diskuteras. Behovet av att satsa mera på kvalitet i skogsbrukets operativa system tas också upp, liksom strategi och metoder för detta.

Authors/Creators:Ager, Bengt
Title:Strukturell och organisatorisk förnyelse i skogsbrukets operativa system
Subtitle:historik och framtid
Alternative abstract:
LanguageAbstract
UNSPECIFIED

Before the organised rationalisation started in Swedish industrial forestry in the late 1930´s development was left to the market forces and teamster contractors hiring forest workers was the dominating type of organisation for the logging operations.

The very strong rise of productivity in forestry operations in the latter half of the 20th century is generally attributed to mechanisation and organised rationalisation within the ”golden triangle of development” – with machine producers, users and researchers interacting. This triangle was the core of a broader innovation system with many actors. But structural and organisational changes also did contribute, three examples given:

(1) In order to control the organised rationalisation of the manual and early mechanised work it was necessary for the forest industry companies to insource the whole work force – teamsters and forest workers – starting in the 1940`s.
(2) The change from hierarchical and controlling organisations to ”management by objectives”, delegation and flat organisations, with simultaneous increase of the competence of the forest workers and broadening/enriching their tasks, was an organisational revolution in the 80`s.
(3) Outsourcing of 80-100 % of the workforce, mainly in the period of 1993-2002, was such a powerful tool for increasing productivity and reducing costs that the nationally organised rationalisation was abandoned and the emerging mechanisation of silviculture given up. Development was left to the market.

After the change to a contractor based operational system in forestry there was a general expectation that the contractor sector would gain such strength that it might be able to improve efficiency and business skills on its own. But this did not occur to the expected extent. Instead there were signs of shrinkage of the contractors as development actors. Furthermore, in the 1990´s, the golden triangle of development disintegrated. Some reasons for that were radical reductions of research in forest operations and techniques and of the technical staffs and competence at the forest companies and that domestic machine producers were bought by large international machine producers.

Around 2005 the productivity rise came to a halt and production costs started to rise. There was also some deterioration of the human quality of work.
The Forest Research Institute (Skogforsk) started to formulate action programs for R&D in the area of Forest operations and techniques. These initiatives begun to materialize substantially in the last 2-3 years. More money has been acquired for technical development and efforts are made to improve the dialogue between the forest companies and the contractors in order to raise productivity and quality of the operations. The question of restoring the old successful innovation system with the golden triangle has also been raised, but so far without visible action. The need of creativity and search of new concepts to solve the problems is obvious. In this report I present three concepts/ideas.

One way to increase the possibility for the contractors to rationalise the operations and strengthen themselves as actors in the innovation system is that the contractors form innovative regional production networks. These can be strategically organised in the flow of wood to defined industries. The networks may offer their clients resources for logging of both roundwood and wood fuels, silviculture, road building and maintenance, planning etc. Purchase and maintenance of machines may be coordinated. Trailers for transportation of machines between work sites may be shared and the transports coordinated. The network
members can learn from each other and share ideas of improvement. They can cooperate if they want to apply Lean or other instruments for improving their efficiency.

When establishing a new innovation system the core should – in my view – be a pyramid with three corner stones - Technology Supplier, Contractors and Clients (forest companies, sawmills etc) as a base and the Academy as top. All of these actors and the contacts/exchange between them have to be strengthened. An important step in this direction was the establishment (in 2004) of the Forest Technology Cluster (Skogstekniska klustret) in northern Sweden. This cluster consists of producers of hard and soft technology, forest companies and research institutions. An improvement of it would be to include strong and innovative contractors. Establishment of a similar cluster in southern Sweden is desirable.

In the creation of jobs with high human quality of work the ”Sociotechnical theory” played quite an important role in Sweden from the late 1960´s to the beginning of the 90`s.
But that theory is considered obsolete today. In two earlier reports (2012 and 2014) I presented a ”socioeconomic theory” as an attempt to create a more modern version of a human centered theory of work organisation. In this report I add some aspects on this theory and its application. I also stress the potential that lies in a marriage between the Socioeconomic theory and Lean that might contribute to higher engagement of the working individuals in improving their work. I also point on recent Swedish research on the construction of a version of Lean which they call ”Human Lean”.

Series/Journal:Rapport från Institutionen för skogens biomaterial och teknologi (BIB14845294)
Year of publishing :6 December 2016
Depositing date:21 December 2016
Number:2016:16
Number of Pages:50
Place of Publication:Umeå
Publisher:Institutionen för skogens biomaterial och teknologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:K Forestry > K10 Forestry production
K Forestry > K11 Forest engineering
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Forest Science
Agrovoc terms:forestry, forest operations, forest mangement, innovation, development, organization, technological changes, networks, history, sweden
Keywords:arbetsoperationer, organisation, innovationssystem, nätverksorganisation, socioekonomi
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3849
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3849
ID Code:13909
Faculty:S - Faculty of Forest Sciences
Department:(S) > Department of Forest Biomaterials and Technology (from 131204)
Deposited By: Ylva Jonsson
Deposited On:22 Dec 2016 09:19
Metadata Last Modified:22 Dec 2016 11:55

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits