Home About Browse Search
Svenska


Skörd av skogsbränslen i ett livscykelperspektiv

Lindholm, Eva-Lotta and Berg, Staffan and Hansson, Per-Anders (2010). Skörd av skogsbränslen i ett livscykelperspektiv. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport / Institutionen för energi och teknik, SLU ; 023
[Report]

[img]
Preview
PDF
388kB

Abstract

Efterfrågan på biobränslen ökar och utvecklingen drivs av både nationella och internationella mål att sänka utsläppen av växthusgaser samt att minska beroendet av fossil energi. Det har emellertid visat sig att inte all användning av bioenergi leder till minskade utsläpp av växthusgaser. För att säkerställa olika energisystems potential att minska utsläppen av växthusgaser behöver de jämföras med ett lämpligt fossilt referenssystem. I den här studien studerades skörd av grot (grenar och toppar) och stubbar i ett livscykelperspektiv för att identifiera system för skörd av skogsbränsle som relativt den producerade bränslemängden orsakar så små miljöeffekter som möjligt samtidigt som insatsenergi är liten.

Användandet av skogsbränsle kan ses som en tidigareläggning av utsläpp av koldioxid jämfört med ett referensfall där biomassan lämnas kvar i skogen för att förmultna. Tidsperspektivet är därför betydelsefullt för hur förlusten av markkol ska beräknas för skogsbränsle som GROT och stubbar. För att beräkna den minskade inlagringen i markkol modellerades två granbestånd, ett i södra Sverige och ett i norra Sverige. Referensmarkanvändningen var skogsskötsel utan skörd av skogsbränslen. Två olika beräkningssätt användes för att beräknad den minskade inlagringen (i) medelvärde för kollagerförändringen över en tidsperiod samt (ii) lagerförändring mellan två tidpunkter. Tre olika tidsperspektiv utvärderades, 20 år, en omloppstid (118 år respektive 77 år) samt två eller tre omlopp (231 år och 240 år). Det senare för att kunna jämföra resultaten från bestånden i södra och norra Sverige.

Resultaten visar att storleken på den minskade inlagringen i markkol per hektar beror av beräkningsmetodik, tidsperspektiv, skördeintensitet, områdets produktivitet och skördad resurs, d.v.s. stubbar eller grot. Utsläpp av växthusgaser från hela skogsbränslekedjan inklusive minskad inlagring av markkol ger olika resultat beroende på vilket beräkningssätt som används för markkol, lagerförändring mellan två tidpunkter (6-10 g CO2-ekv/MJ bränsle) eller skillnad i medelkolförråd mellan två tidpunkter (11-42 g CO2-ekv/MJ bränsle). Utsläppsminskning (d.v.s. klimatnyttan) genom att ersätta fossil energi med skogsbränslen beräknades. Det antogs att skogsbränslen användes i kraftvärmeverk och genom att allokera 52 % av miljöbelastningen på elen baserat på alternativallokeringsmetoden antogs elen ersätta elektricitet från kolkondenskraftverk samt naturgaskraftverk (kombikondens). Förutom de faktorer som påverkar inlagring i markkol beror skogsbränslens klimatnytta av effektiviteten i användningen, tillämpad fördelningsmetod av miljöbelastning och vilken energisort som ersätts. Den insatsenergi som behövts för att skörda, transportera och förädla skogsbränslet beräknades till 2–5 % av energin i det bränsle som levereras.

Arbetet visar att effekterna av grot- och stubbskörd är fördelaktiga jämfört med fossilbaserade alternativ när det gäller såväl insatsenergi som utsläpp av klimatgaser på lång sikt. Insatsenergi är mycket liten och säkerställd medan de långsiktiga klimateffekterna är något osäkra som ett resultat av brist på kunskap när det gäller bland annat effekter av omrörning i skogsmarken vid stubblyftning.

Studien indikerar alltså att skörd av grot i studerade systemtyper bör tillämpas om hänsyn tas till enbart insatsenergi och växthusgaseffekter. För stubbars växthusgasbalans krävs mer kunskap om vilken betydelse stubbskördens omrörning av marken har på nedbrytning av organiskt material. Skördetekniken av stubbar kan vara betydelsefull för växthusgasbalansen för stubbar. Studien behandlar inte andra effekter, exempelvis på biologisk mångfald eller skogens upplevelsevärde. Vid en samlad bedömning av om/var/hur grot- och stubbskörd bör tillämpas måste en helhetsbedömning ske där samtliga effekter inkluderas

Authors/Creators:Lindholm, Eva-Lotta and Berg, Staffan and Hansson, Per-Anders
Title:Skörd av skogsbränslen i ett livscykelperspektiv
Series/Journal:Rapport / Institutionen för energi och teknik, SLU (1654-9406)
Year of publishing :2010
Depositing date:25 August 2017
Number:023
Number of Pages:43
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Department of Energy and Technology, Swedish University of Agricultural Sciences
ISSN:1654-9406
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:K Forestry > K10 Forestry production
P Natural resources > P05 Energy resources management
P Natural resources > P06 Renewable energy resources
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 405 Other Agricultural Sciences > Renewable Bioenergy Research
(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Forest Science
Agrovoc terms:bioenergy, wood energy, greenhouse gases, biofuels, climate, stumps
Keywords:skogsbränsle, stubbar, grot, biobränsle, växthusgasbalans, livscykelanalys, klimatnytta
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-4310
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-4310
ID Code:13951
Faculty:NL - Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013)
Department:(NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:25 Aug 2017 13:33
Metadata Last Modified:08 Sep 2017 10:58

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits