Home About Browse Search
Svenska


Produktionskostnad för grovfoder till köttdjur

Kumm, Karl-Ivar (2009). Produktionskostnad för grovfoder till köttdjur. Skara: (VH) > Dept. of Animal Environment and Health, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa) ; 23
[Report]

[img]
Preview
PDF
295kB

Abstract

I rapporten beräknas kostnaderna per kg torrsubstans (ts) för att producera ensilage, åkerbete och naturbete i Svealands slättbygder (Ss), Götalands skogsbygder (Gsk) och Norrland nedre (Nn). Kostnaderna omfattar insådd, NPK-gödsling och markens alternativkostnad samt skörd och lagring av ensilage och stängsling och putsning för bete. Från dessa bruttokostnader dras miljöersättning och kompensationsbidrag för att få nettokostnaden för de olika grovfoderslagen. Kostnader för att ta ensilaget från silo/ballager till foderbord och kostnader för djurtillsyn på bete ingår inte bland de beräknade kostnaderna. Dessa kostnader beaktas i stället i djurkalkylerna. Det antas att produktionen bedrivs konventionellt varför miljöersättning till ekologisk produktion inte erhålls.

Kostnadsberäkningarna är anpassade till lantbrukare som överväger att starta eller utöka nötköttsproduktion och därvid kräver lantarbetarlön för insatt arbete, 5 % real förräntning på investerat kapital och årliga överskott som möjliggör återinvesteringar i takt med maskiners och anläggningars förslitning. Kalky¬lerna kan se väsentligt annorlunda ut, åtminstone på kort sikt, för producenter som baserar sin produktion på billiga befintliga resurser i form av befintliga maskiner och stängsel utan lönsam alternativ användning och deltidsarbete för vilket man kanske inte kräver marknadsmässig lön.

Ett stort antal produktionsmodeller jämförs. För ensilageproduktion undersöks gräsvallar, klöver-gräsvallar, helsäd och majs. För både slåtter- och betesvallar studeras kvävegivor mellan 0 och 200 kg/ha. För ensilageskörd jämförs fyra olika maskinkedjor varav tre med lagring i plansilo och ett med rundbalar. För bete jämförs olika fållstorlekar och program för putsning.

I Gsk och Nn, som har höga miljöersättningar och kompensationsbidrag, ger klöver-gräsvallar som inte kvävegödslas (men PK-gödslas) det billigaste ensilaget. Klöver-gräs med 100 kg N/ha och gräs med 100 kg N/ha är något dyrare och gräs med 200 kg N/ha väsentligt dyrare i dessa områden. Även i de delar av Ss som har låg miljöersättning till vall och saknar kompensationsbidrag ger klöver-gräsvallar utan N-gödsling lägst nettokostnad per kg ts. I Ss är dock skillnaden mellan 0 och 200 kg N betydligt mindre än i de båda andra områdena särskilt om åkern i Ss har lönsam alternativ användning i form av t.ex. lönsam spannmålsodling.

Ensilageskörd i rundbalar är billigare än alternativet med fälthack och plansilo särskilt på mindre och medelstora gårdar där en ny plansilo blir dyr per m3. Skörd med hackvagn är dyrare än de båda andra alternativen åtminstone vid långa transportavstånd.

På vallar som skördas två gånger per år är nettokostnaderna för de billigaste produktions-modellerna följande per kg ts färdigt ensilage enligt nedan om fälten är 4,5 ha rektanglar i Ss och 1,5 ha med oregelbunden form i Gsk och Nn. I samtliga fall antas 3 km köravstånd. Det antas också att maskinerna är ”väl utnyttjade” i Ss, men har en tredjedel mindre årlig användning i Gsk och Nn.
• Ss om marken saknar lönsam alternativ användning 0,90 kr/kg ts
• Ss om markens alternativkostnad är 1500 kr/ha 1,10 kr/kg ts
• Gsk vid 1-90 ha kompensationsbidragsgrundande areal 0,80 kr/kg ts
• Gsk vid > 90 ha kompensationsbidragsgrundande areal 0,90 kr/kg ts
• Nn vid 1-90 ha kompensationsbidragsgrundande areal 0,40 kr/kg ts
• Nn vid > 90 ha kompensationsbidragsgrundande areal 0,60 kr/kg ts
Om transportsträckan ökar från 3 till 10 km ökar kostnaderna cirka 0,10 kr/kg ts förutsatt att vägstandarden är god. Vid sämre vägar blir ökningen större. Om fälten är 18 ha rektanglar blir kostnaderna endast obetydligt lägre än vid 4,5 ha. Vid tre skördar per år ökar kostnaden cirka 0,10 kr/kg ts jämfört med två skördar. Denna kostnadsökning skall ställas i relation till ökat näringsinnehåll per kg ts.

Sinlagda och lågdräktiga dikor har låga krav på fodrets näringsinnehåll. För dem kan extensivt odlat ensilage från långvariga vallar som ej N-gödslas och som skördas endast en gång per år vid sent utvecklingsstadium vara lämpligt. Nettokostnaden för sådant ensilage har beräknats till cirka 0,50 kr/kg ts i Gsk och 0,00 kr/kg ts i Nn. I Ss är denna extensiva ensilageproduktion endast marginellt billigare än det billigaste alternativet med 2-3 åriga vallar och två skördar per år. Om markens alternativkostnad i Ss är 1500 kr/ha blir den extensiva ensilageproduktionen dyrare. Detta antyder att dikor med relativt lågt krav på fodrets näringsinnehåll har komparativa fördelar i skogsbygder och slutuppfödning av kalvarna baserad på näringsrikt vallfoder och fodersäd har komparativa fördelar i slättbygder med lönsam fodersädsodling och därmed dyr mark.

På gårdar med växtföljdsproblem till följd av ensidig spannmålsodling kan bl.a. tvååriga klövervallar som omväxlingsgröda öka kommande spannmålsskördar och samtidigt ge mera lättbearbetad jord, mindre ogräsproblem och större möjligheter till höstsädesodling. Sådana spannmålsgårdar kan i vissa fall producera ensilage till lägre marginalkostnad än köttgårdar. Både parter kan kanske tjäna på att spannmålsgården odlar en del av köttgårdens vallfoder.

I skogsbygder med låg andel åkermark kan det vara svårt att skaffa tillräckligt mycket mark för grovfoderodling till större köttbesättningar särskilt vid billig extensiv produktion. Lastbils-transport av rundbalar köpta eller odlade i egen regi långt bort kan då vara att alternativ. För 50 och 100 km avstånd har kostnaderna för lastbilstransport beräknats till 0,24 respektive 0,31 kr.

Nettokostnaden för helsädes- och majsensilage är högre än nettokostnaderna för vallensilage särskilt i Gsk och Nn. En viktig orsak är avsaknad av miljöersättning till helsäd och majs.

För åkerbete är nettokostnaden per kg ts lägst på stora betesvallar som inte är fållindelade, inte putsas, inte har någon alternativkostnad och inte N-gödslas. Vid höga arealkostnader till följd av små marker med oregelbunden form, fållindelning, putsning och/eller hög alternativkostnad stiger kostnaden även per kg ts. Effekten per kg ts av höga arealkostnader kan dock begränsas med N-gödsling som ökar den betesmängd på vilken arealkostnaderna skall fördelas. Vid 1,5 ha betesvall med oregelbunden form och 4,5 ha rektangulär betesvall som är indelad i tre fållor och putsas minskar kostnaden per kg ts om man ökar mineral-N-gödslingen från 0 till 40 kg per ha. Har marken därtill hög alternativkostnad är det lönsamt att ökar till 100 kg mineralgödsel-N per ha. Lägsta nettokostnad per kg ts utnyttjat åkerbete är följande om fälten är 4,5 ha rektanglar i Ss och 1,5 ha polygoner i Gsk och Nn.
• Ss om marken saknar lönsam alternativ användning 0,30 kr/kg ts
• Ss om markens alternativkostnad är 1500 kr/ha 0,70 kr/kg ts
• Gsk vid 1-90 ha kompensationsbidragsgrundande areal 0,20 kr/kg ts
• Gsk vid > 90 ha kompensationsbidragsgrundande areal 0,40 kr/kg ts
• Nn vid 1-90 ha kompensationsbidragsgrundande areal – 0,40 kr/kg ts
• Nn vid > 90 ha kompensationsbidragsgrundande areal – 0,10 kr/kg ts
De negativa nettokostnaderna i Nn beror på att produktionskostnaden är lägre än miljöersättning och kompensationsbidrag. Kostnaden kan minska med 0,30-0,40 kr/kg ts i Gsk och Nn om betesvallarnas storlek och form förbättras från 1,5 ha polygon till 4,5 ha rektangel.

På naturbetesmarker är summan av miljöersättning, kompensationsbidrag och gårdsstöd, som kräver betning, större än de beräknade kostnaden för stängsel och röjning/putsning. Naturbetets nettokostnad blir då under noll. För de tre områdena varierar naturbetets nettokostnad inom följande intervall på marker utan tilläggsersättning för särskilda värden:
• Gsk – 3 kr till – 1 kr per kg ts
• Ss – 2 kr till – 0 kr per kg ts
• Nn – 5 kr till – 1 kr per kg ts
Kostnaderna är lägst vid höga kompensationsbidrag (1-90 ha bidragsgrundande mark i Gsk och Nn), stora fållor (18 ha rektangel) och låg utnyttjad betesmängd per ha (1000 kg ts i Gsk och Ss eller 800 kg ts per ha i Nn). Kostnaderna ligger i övre delen av intervallen vid > 90 ha, 1,5 ha fållor med oregelbunden form och 1600 respektive 1400 kg ts/ha utnyttjad betesmängd.

Naturbete har lägre nettokostnad än åkerbete. Samtidigt är nettokostnaden för både åkerbete och naturbete lägre i Gsk och Nn än i Ss åtminstone om fållorna inte är alltför små i de två första områdena. Skillnaderna i nettokostnader är inte alls så stora mellan de olika områdena när det gäller ensilage med högt näringsinnehåll. Detta antyder att dikor med stor betesandel har komparativa fördelar i skogsbygder med mycket naturbetesmark åtminstone om man där kan tillskapa stora betesfållor medan slutuppfödning baserat på näringsrikt vallfoder och fodersäd har komparativa fördelar i slättbygder.

Resultaten visar att extensiv produktion på mark i Gsk och Nn, som saknar lönsam alternativ användning, ger billigt grovfoder. Extensiv produktion kräver dock stor areal per djur. För att förena låg nettokostnad för grovfoder med storleksfördelar i djur¬hållningen fordras därför stor areal per företag. Detta är inte lätt att åstadkomma i småbruks¬dominerade skogs¬bygder. I skogs¬bygder finns dock betydande åkerarealer utan lönsam alternativ användning lämpade för grovfoderproduktion. Åtminstone norr ut i landet finns också stora skogsarealer där åter¬plan¬tering efter slutavverkning inte är lönsam vid normala förräntningskrav. Sådana marker skulle efter slutavverkning kunna omvandlas till betesmark och ge underlag för lönsam köttproduktion. Mycket av denna skog har tidigare varit betesmarker eller betade skogar (Kumm, 2007).

Utan miljöersättning och kompensationsbidrag är produktionskostnaden för ensilage och naturbete på små dåligt arronderade marker i Gsk och Nn högre än både kostnaden att producera grovfoder i Ss och priset på fodersäd. Om miljöersättningar och kompensationsbidrag minskar eller helt tas bort skulle därför nötköttsproduktion baserad på grovfoder inklusive naturbetes¬marker i skogsbygder drastiskt förlora i konkurrenskraft gent emot kraftfoderbaserad nötkötts¬produktion i slättbygder och importkött

Authors/Creators:Kumm, Karl-Ivar
Title:Produktionskostnad för grovfoder till köttdjur
Series/Journal:Rapport (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa) (1652-2885)
Year of publishing :2009
Depositing date:5 September 2017
Number:23
Number of Pages:49
Place of Publication:Skara
Publisher:Department of Animal Environment and Health, Swedish University of Agricultural Sciences
ISSN:1652-2885
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:L Animal production > L01 Animal husbandry
L Animal production > L02 Animal feeding
L Animal production > L51 Animal physiology - Nutrition
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 402 Animal and Dairy Science
(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 403 Veterinary Science
Agrovoc terms:beef cattle, meat animals, livestock feed, roughage, silage, sowing, harvesting, production costs
Keywords:produktionskostnad, grovfoder, köttdjur
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-4329
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-4329
ID Code:14068
Faculty:VH - Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:05 Sep 2017 12:10
Metadata Last Modified:05 Sep 2017 12:34

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits