Open access publications in the SLU publication database

Kön hos tvåbyggande (dioika) växter påverkar interaktioner mellan växtindivider och organismer som konsumerar dem. Interaktioner mellan växter och växtätare har visats
påverkas av växtkön i flera växtfamiljer och infektioner av svampsjukdomar kan vara könsskeva. Även ickeantagonistiska konsumenter av växtmaterial kan påverkas av växtkön; pollinatörer föredrar ofta att besöka växter av endera könet. Ändå finns mycket kvar att undersöka gällande mekanismerna som leder till växtkönseffekter på interaktioner. Dessutom rör den kunskap som finns framförallt interaktioner hos individuella växter och mycket mindre är känt om hur dessa effekter påverkar grupper
av växter eller populationer. Slutligen kvarstår tillämpning av den kunskap som finns om könsskeva interaktioner, i lantbruket.

Jag utförde ett storskaligt fältexperiment med en tvåbyggande bioenergigröda, videt Salix viminalis, för att undersöka vilka effekter individens kön och hela grupper av haneller honväxter, eller en mix därav, hade på växtens konsumentorganismer. Jag mätte abundanser av den allvarligaste insektsskadegöraren (Phratora vulgatissima) och en av dess viktigaste naturliga fiender (Anthocoris nemorum). Jag uppmätte även skada orsakad av rådjur (Capreolus capreolus) och infektioner av de allvarligaste
svamppatogenerna (Melampsora spp.) som drabbar Salixodlingar. Slutligen uppmätte jag effekter av växtkön på pollinatörsbesök och på pollinering av närliggande
smultronplantor (Fragaria vesca). För att undersöka mekanismerna bakom interaktioner mellan växten och dess konsumenterutförde jag en serie kontrollerade experiment i labb och växthus.

Jag fann att honväxter hade allvarligare angrepp av svampjukdomen, men också att angreppen var opåverkade av konstellationer av hon- och hanväxter. Varken skadeinsekten eller dess naturliga fiende påverkades av växtkön i fältexperimentet, trots att vissa effekter kunde urskiljas i växthusexperimenten. Rådjursbetning ökade starkt i
fält där växtkönen blandades, men ingen skillnad fanns i betning av han- och honväxter. Pollinatörer besökte hanväxter oftare än honväxter, men en blanding av han- och
honväxter av ledde till större skördar från närliggande smultronplantor.

De huvudsakliga slutsatserna är att artparen som ingår i växt-konsumentinteraktioner kan ha artspecifika könseffekter, att effekterna från växtindividers kön kan skilja sig från effekter från könssammansättning av grupper av växter och att en bättre förståelse av underliggande mekanismer kan vara nyckeln till hur växtkönseffekter kan förstås och generaliseras. Vidare drar jag slutsatsen att hanväxter bör användas i odlingar.