Home About Browse Search

A national data collection framework for recreational fishing

in fisheries, sea and water management

Karlsson, Martin and Ragnarsson Stabo, Henrik and Petersson, Erik and Carlstrand, Håkan and Thörnqvist, Stig (2015). A national data collection framework for recreational fishing. Drottningholm: (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Aqua reports ; 2015:16

[img] PDF


Knowledge and valuation of ecosystem services are important components for reaching the governmental goals for improving the natural environments. Recreational fishing has more than one million practitioners nationwide.Knowledge about the fishers and their catches increases the ability to assess whether the ecosystem services are retained. In addition, it gives means for evaluating the actions for the conservation, restoration and sustainable use of oceans, lakes and rivers. Knowledge of recreational fishing is also needed in order to follow up the details in its environmental objectives relating to outdoor recreation, tourism industry and the governmental goals in the open-air policy.

The EU’s common fisheries policy, the Swedish environmental policy and Swedish fisheries policy all emphasize that ecosystem-based management should be implemented. Thus, there are needs for knowledge of the ecosystems which are exploited by humans. Fish populations are important components of aquatic ecosystems, and are affected by the surrounding environment, while they themselves affect the structures of the aquatic food-webs. Fishes often have regulatory functions in the ecosystems, and thereby contribute to valuable ecosystem services in addition to the more obvious services as providing food and recreation for humans.

Mostly issues regarding the impacts of fishing-related activities on fish populations have been focused on commercial fishing. A widespread and intensive commercial fishing may lead to the depletion of stocks or, at worst, a collapse of the fish populations; the fish population reaching such low levels that recovery may be difficult. In recent years the knowledge of the impact of recreational fishing on aquatic systems has increased, but still the effects of recreational fishing on ecosystem are relatively poorly studied, compared to commercial fisheries. For many, it may be difficult to accept that recreational fishing may affect fish populations; each fisher/angler favour just their own fisheries without bearing in mind that although the small influence from each individual fisherman may be small, it will be significant when many fishermen harvest from the same stock. Recreational fishing and its effects on the aquatic ecosystems are often neglected in fisheries science, mainly due to the lack of data to estimate recreational fishing harvest with a sufficient resolution to calculate the effort and landings of recreational fisheries.

In this report, we try to give an overall picture of the fish species needing increased knowledge in order to get an estimate of harvest in recreational fisheries and thereby the effect on fish populations. Furthermore, we also try to give a picture of international studies and finally to give examples of methods concerning how and to what extent one may conduct studies in Sweden. Our proposal is largely based on combining different surveys in specific areas that we believe can be used to scale-up the results. We suggest data collation of recreational fishing is concentrated to areas with public waters, because in other water bodies the land owner has sovereignty under the law. The focus areas we point out are those already having some data collection, both in terms of recreational fishing and environmental monitoring / stock assessment and where there are non-fishing protective areas nearby. Collection of data should not be made in all areas at every year; three areas are suggested to become intensive areas (data collection every year) and the remaining areas data collection will take place every three years - on a rolling schedule. The sampling methods we recommend are national survey (i.e. mail and telephone surveys), recording of catches in fishing tourism, voluntary catch registration of individual anglers, collection of data from fishing competitions, on-site inventory of fishing effort (e.g. count fetter and trailers), inventory of catch per effort (e.g. by creel-surveys) and fish tagging studies.

For the west coast we propose one focus area, Älgöfjorden. At the coasts of Bohuslän County and the northern part of Halland County the fishing pressure is high for lobster and crab and therefore a focus area should be established in this area. We suggest that data are collected by on-site visits for inventorying fishing effort (counting numbers of pots / buoys / fishing people), combined with catch registration can return an estimates on catch per effort, and this can then be applied to a larger area.

Another potential focus area is the area around Torhamn (Blekinge) which, for example, is popular area recreational fishing for pike. Torhamn is one of three national reference areas for coastal fish monitoring on the East Coast and has been monitored since 2002. It is also desirable to study aspects of fishing mortality in recreational fisheries. To our knowledge, there are no national studies that have explored the effects of catch-and-release in natural environments over long periods of time.

The Bråviken Bay is a relatively limited and well-defined area having considered high recreational fishing pressure, but large time series from fish monitoring programmes are lacking. This site will give good opportunities for studying pike, pikeperch and to some extent also sea trout, data collection is suggested to take place every third year. An adjacent area is Kvädöfjärden having fish monitoring time series from 1989. Closely situated to Kvädöfjärden is Licknevarpefjärden where fishing has been prohibited since 1970. Additional areas that are of interest to follow up with some regularity are Asköfjärden, Gålö and / or Lagnö in the Stockholm archipelago. In the future it might be fruitful to shift data collection intensity between Torhamn in Blekinge and an area in Stockholm archipelago. Such decision should be based on factors like where the most practical solutions / contact network can be found.

In the Gulf of Bothnia angling with nets, traps and similar gears are relatively widespread. We suggest that Långvind Bay in Gävleborg County, is an area for the study of recreational fishing in a relatively sparsely populated county and is most likely typical for large parts of the Gulf of Bothnia. Data collection is suggested to take place every year. As for the Gulf of Bothnia the recreational fishery in the Bothnian Bay are mainly targeting the whitefish, sea trout and, to some extent also perch. By monitoring the recreational fisheries in Kinnbäcksfjärden near Piteå, we hope to be able to describe the local recreational fishing patterns and then apply these values for catch per effort for most of the coastal strip of the Bothnian Bays.

Recreational fishing is widespread in all of the five largest lakes in Sweden, and there is a need for data collection in all five. In Lake Vänern, Lake Vättern and Lake Mälaren there are fish monitoring data of good quality and regularity. However, in the two smallest lakes, Lake Hjälmaren and Lake Storsjön in Jämtland County, few test fishing areas and few studies regarding recreational fishing have been made. For Lake Vättern we suggest that data collection is done every year; especially the archipelago in the northern part of the lake will be an excellent area for the study of recreational fishing for pike. In the other four lakes we propose that data collection is made every third year.

By studying recreational fishing - its practitioners, scope, gear-use, and harvest, it will be possible to achieve a more detailed view of how recreational fishing is done and how it varies along the Swedish coast and in the five largest lakes. Such knowledge is important for the managers of common fisheries resources and the monitoring of environmental status and evaluating the recreational goals established by the Swedish governments.

Authors/Creators:Karlsson, Martin and Ragnarsson Stabo, Henrik and Petersson, Erik and Carlstrand, Håkan and Thörnqvist, Stig
Title:A national data collection framework for recreational fishing
Subtitle:in fisheries, sea and water management
Alternative abstract:

Kunskap om och värdering av ekosystemtjänster är en av miljömålssystemets bärande delar. Fritidsfiske har mer än en miljon utövare och nyttjar både ekosystemens kulturella och producerande tjänster. God kunskap om omfattningen och utövarna samt fritidsfiskets fångster ökar möjligheten att bedöma om ekosystemtjänsterna är bibehållna samt om åtgärder för bevarande, restaurering och hållbart nyttjande av hav, sjöar och vattendrag har önskad effekt. Kunskap om fritidsfisket behövs också för att följa upp preciseringar i miljömålen som berör friluftsliv, turismnäring och målen inom friluftspolitiken.

Både inom den gemensamma fiskeripolitiken och den nationella miljö- och fiskeripolitiken betonas att en ekosystembaserad förvaltning ska genomföras. För en sådan behövs såväl kunskap om ekosystemen som allt mänskligt nyttjande av dessa. Fiskbestånden utgör viktiga komponenter i de akvatiska ekosystemen och både påverkas av den omgivande miljön, samtidigt som de själva påverkar födovävarnas struktur. Fisken står ofta för reglerande funktioner i ekosystemet och bidrar därmed med viktiga ekosystemtjänster utöver de mer självklara tjänsterna i form av att de ger mat och rekreation.

Störst fokus gällande påverkan från fiskerelaterade aktiviteter har inriktats på yrkesfiske. Ett utbrett och intensivt yrkesfiske kan leda till att utarmning av bestånd eller i värsta fall en utfiskning till en nivå när populationer svårligen kan återhämta sig från. Trots att kunskapen om fritidsfiskets påverkan på akvatiska system har ökat under senare år så är fritidsfiskets ekosystemeffekter relativt svagt studerade jämfört med yrkesfiskets. För många kan det vara svårt att acceptera att fritidsfisket kan påverka bestånden, eftersom man ofta ser till sitt eget fiske utan att tänka på att en liten påverkan från en enskild fiskare totalt sett kan bli mycket omfattande när många fiskare påverkar samma bestånd. Att man försummat fritidsfiskets påverkan på systemet inom fiskeriforskningen beror främst på att det saknas data för att skatta fritidsfiskets uttag med en tillräcklig upplösning för att kunna beräkna fritidsfiskets effekter.

I följande rapport försöker vi ge en samlad bild för vilka arter som är i behov av ett utökat kunskapsunderlag med avseende på fritidsfiskets uttag och påverkan. Vidare försöker vi ge en bild av hur man internationellt arbetar med liknande frågor och ger slutligen exempel på metoder på hur och i vilket utsträckning man kan arbeta på ett nationellt plan. Vårt förslag grundar sig i stort på att man kombinerar olika undersökningar i särskilda fokusområden som vi bedömer kan användas för att skala upp resultaten från. Vi föreslår att man koncentrerar insamlingen av fritidsfiskedata till områden med allmänt vatten, eftersom i enskilda vatten har fiskevattenägaren överhöghet enligt lagstiftningen. De fokusområden vi pekar ut är sådan där det redan bedrivs viss datainsamling, både vad gäller fritidsfiske och miljöövervakning/beståndsuppskattning och där det finns fiskefria områden i närheten. Insamling av data ska inte ske i alla områden varje år, tre områden förslå bli intensivområden och i övriga ska insamling ske vart tredje år efter ett rullande schema. De insamlingsmetoder som vi förespråkar är nationell enkät, fångstregristrering inom fisketurismen, frivillig fångstregistrering av enskilda fritidsfiskare, insamling av data från fisketävlingar, inventering av fiskeansträngning (t.ex. räkna boja och trailers) på plats, inventering av fångst per ansträngning (t.ex. genom provfisken) och märkningsstudier.

På västkusten förslås ett intensivområde, Älgöfjorden. Eftersom merparten av Bohuskusten och norra delen av Hallands län har ett högt fisketryck på fokusarterna hummer och krabbtaska kan man definiera ett fokusområde utifrån praktiska aspekter. Genom att göra on-site-besök där man inventerar ansträngning (antal tinor/bojar/fiskande personer), kombinerat med fångstregistreringsblanketter kan man få en skattning av hur stora fångsterna per ansträngning är, detta kan sedan skalas upp på större skala.

Ett annat potentiellt intensivområde är området kring Torhamn där det bland annat finns ett utbrett fiske efter gädda. Torhamn är ett av tre nationella referensområden för kustfisk på ostkusten och har övervakats sedan 2002. Önskvärt är också att studera dödlighetsaspekter i fritidsfisket. Oss veterligen finns det inga nationella studier som studerat effekter av t.ex. catch-and-release
i naturliga miljöer över lång tid.

För att studera främst fokusarterna gös och gädda och i viss mån öring föreslår vi studier vart tredje år i Östergötlands län. Bråviken har ett erkänt högt fritidsfisketryck och är också ett relativt avgränsat och väldefinierat område. Tidsserier från provfisken saknas dock. Ett angränsade område är Kvädöfjärden med tidsseriedata från 1989. I anslutning till Kvädöfjärden ligger Licknevarpefjärden där det rått fiskeförbud sedan 1970. Ytterligare områden som är av intresse att följa upp med en viss regelbundenhet är områdena Asköfjärden, Gålö och/eller Lagnö i Stockholms skärgård. Det kan också bli fråga om att skifta karaktär i intensitet/fokus mellan Torhamn i Blekinge och ett område i Stockholm. Det är mest praktiska lösningar/kontaktnät som avgör vilket av områdena som blir fokusområde med intensivstudier och vilket som blir övervakat med lägre intensitet.

I Bottenhavet är fritidsfisket med mängdfångande redskap relativt utbrett. Långvindsfjärden i Gävleborgs län tror vi lämpar sig som fokusområde för att studera fritidsfiskets omfattning i ett relativt glesbefolkat län representativt för stora delar av Bottenhavet.

Liksom för Bottenhavet är fritidsfisket i Bottenviken centrerat kring fokusarterna sik, öring och i viss mån abborre. Genom att följa upp fritidsfiskets omfattning och utveckling i Kinnbäcksfjärden, nära Piteå, hoppas vi kunna beskriva det lokala fritidsfiskets mönster och sedan räkna upp fångst per ansträngning till större delen av Bottniska vikens kustband.

Fritidsfisket är omfattande i samtliga av de fem stora sjöarna, och vi ser ett behov av datainsamling i alla. I Vänern, Vättern och Mälaren finns relativt gott om bakgrundsdata. I de två minsta sjöarna, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland, är provfiskena få och få riktade undersökningar angående fritidsfisket har gjorts. Det tredje intensivområdet är Vättern. Speciellt skulle Norra
Vätterns skärgård vara ett ypperligt område för studier av fritidsfiske efter gädda. I de övriga fyra sjöarna föreslår vi riktade studier vart tredje år.

Genom att studera fritidsfiskets utövare, omfattning, redskapsanvändning, och uttag av fisk kan man få en mer detaljerad bild kring hur fritidsfiskets karaktär och omfattning varierar längs Sveriges kust och i de Stora Sjöarna. Detta är i förlängningen betydelsefullt för förvaltningen av de gemensamma fiskeresurserna samt uppföljning av miljömålen och friluftslivsmålen.

Series Name/Journal:Aqua reports
Year of publishing :October 2015
Depositing date:8 March 2017
Number of Pages:69
Place of Publication:Drottningholm
Publisher:Department of Aquatic Resources, Swedish University of Agricultural Sciences
ISBN for electronic version:978-91-576-9350
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:M Aquatic sciences and fisheries > M40 Aquatic ecology
P Natural resources > P10 Water resources and management
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
Agrovoc terms:recreational fishing, data collection, water management, environmental impact, ecosystems, sweden
Keywords:fritidsfiske, datainsamling, förvaltning
Permanent URL:
ID Code:14150
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
External funders:Swedish Agency for Marine and Water Management
Deposited By: Martin Karlsson
Deposited On:24 Mar 2017 15:14
Metadata Last Modified:14 Jun 2021 11:21

Repository Staff Only: item control page


Downloads per year (since September 2012)

View more statistics