Home About Browse Search
Svenska


Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden

Bergström, Ulf and Sköld, Mattias and Wennhage, Håkan and Wikström, Andreas (2016). Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden. Öregrund: (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Aqua reports ; 2016:20
[Report]

[img]
Preview
PDF
14MB

Abstract

Denna rapport beskriver de ekologiska effekterna av fiskefria områden i svenska kust- och havsområden. År 2005 fick dåvarande Fiskeriverket, numera Havs- och vattenmyndigheten, i uppdrag att införa och utvärdera effekterna av fiskefria områden. Fem fiskefria områden bildades 2009-2011 och utvecklingen av fiskbestånd, i vissa fall även andra delar av ekosystemen, har följts till och med 2015. Rapporten fokuserar på de delar av regeringsuppdraget som syftar till att utvärdera de biologiska effekterna av fiskefria områden samt att bedöma fiskets påverkan på fiskbestånd och ekosystem. När områdena inrättats 2011 utgjorde de svenska fiskefria områdena, inklusive de som fanns sedan tidigare, nästan 1200 km2. Detta motsvarar mindre än 1 % av de svenska havsområdena, men samtidigt två tredjedelar av den totala ytan fiskefria områden i hela Europa. Detta innebär att det svenska arbetet med utvärderingar av fiskefria områden är av stort intresse även internationellt sett. De områden och målarter som ingått i utvärderingen är: · Sik i Bottenhavet · Gös, gädda och abborre i Stockholms skärgård · Torsk i Kattegatt · Hummer och rovfisk i Göteborgs skärgård · Torsk, piggvar och rödspotta i fjordsystemet innanför Orust och Tjörn Effekterna av dessa fiskefria områden beskrivs detaljerat i varsin delrapport. Generellt har en tydlig återhämtning hos målarterna skett. Antalet individer och storleken på fisken har ökat i de fiskefria områdena i förhållande till referensområden där fiske fortsatt varit tillåtet. Resultaten visar att fisket på de aktuella bestånden tidigare varit av sådan omfattning att det påverkat både beståndsstorlek och storleksstruktur. De positiva effekterna ses både för bestånd där yrkesfisket stått för merparten av fångsterna, exempelvis torsk i Kattegatt, och för kustarter där fritidsfisket dominerat fångsterna, som till exempel sik i Bottenhavet, gös i Stockholms skärgård och hummer i Göteborgs skärgård. Trots den korta utvärderingsperioden på ca 5 år har alltså bestånden svarat med tydliga ökningar, vilket visar att fiskefria områden är en effektiv åtgärd för att snabbt stärka försvagade bestånd. I ett av de undersökta områdena, Havstensfjorden, har däremot inga positiva effekter kunnat påvisas hittills. Sannolikt har de lokala bestånden av främst torsk och rödspotta i detta område befunnit sig på en så låg nivå före fredningen att de varit rekryteringsöverfiskade. Det kan därmed ta lång tid för dessa bestånd att återhämta sig. Även effekter på fisksamhällena som helhet och på bottenfauna har kunnat konstateras i de fiskefria områden där dessa delar av ekosystemet undersökts. Troligen beror förändringarna på en kombination av direkta effekter på målarterna och bifångstarter genom att fisket upphört, samt på indirekta effekter genom en ökad predation från stor rovfisk och hummer på bytesarter. Genom att mängden rovfiskar ökar bidrar fiskefria områden till att återställa ekosystemfunktioner, och kan exempelvis motverka massförekomster av snabbväxande alger, och de problem dessa förorsakar, genom så kallade trofiska kaskader. Ytterligare en effekt av fiskeförbud är att den fysiska störningen av bottendjurssamhällen från bottentrålning minskar och att arter som är känsliga för fysisk påverkan därmed gynnas. I de flesta fall har införandet av de fiskefria områdena sannolikt lett till ett minskat fiske snarare än en förflyttning av fisket till angränsande områden. I Kattegatt var syftet med det fiskefria området och buffertzonerna att flytta det oselektiva blandfisket med bottentrål efter havskräfta och plattfisk till områden där risken att fånga vuxen lekmogen torsk var lägre. Blandfiskena efter havskräfta och plattfisk har kunnat ta upp sina kvoter och kunnat fortgå i buffertområdena efter lekperioden och utanför det fiskefria området, men nu med minskade oavsiktliga fångster av vuxen torsk. I rapporten sammanfattas även det internationella kunskapsläget angående fiskefria områden, liksom resultaten från fyra tidigare studerade svenska fiskefria områden. Effekterna i de tidigare undersökta svenska områdena överensstämmer i stort med de som påvisats i de nu aktuella studierna, med positiva effekter på beståndstäthet och storleksstruktur samt en påföljande ökning i reproduktionspotential. Resultaten är även i linje med internationella studier när det gäller effekter på fiskbestånd. För de svenska fiskefria områdena råder däremot brist på direkta studier av ekosystemeffekter av stängningarna. Det finns emellertid kunskap från andra forskningsprojekt i svenska vatten som visar på kopplingen mellan rovfiskbestånd och ekosystemens funktion, framför allt genom trofiska kaskader. Nettoeffekterna av fiskefria områden för fisket är ofta svåra att bedöma. I och med att fiskarna blir fler och större inom de fiskefria områdena ökar även reproduktionen, vilket kan ge positiva effekter på bestånden utanför de stängda områdena genom export av ägg och larver och migration av äldre fisk. Storleken på sådana spilleffekter är dock svår att mäta. Även om exporten av fisk från fiskefria områden inte alltid kan uppväga förlusten av fiskeområden för fisket, så kan de bidra med andra positiva effekter. Genom att en del av fiskbestånden undantas från fiske minskas risken för beståndskollaps till följd av i övrigt otillräckliga åtgärder inom fiskförvaltningen, och de fiskefria områdena fungerar därmed som en försäkring. Samtidigt kan fiskefria områden motverka den genetiska utarmning som kan ske genom ett selektivt fiske på snabbväxande och storvuxna individer, vilket på sikt annars kan leda till en minskad fiskresurs, liksom en lägre biologisk variation och resiliens mot andra förändringar i miljön. I Kattegatt har nettoeffekten av åtgärderna kunnat mätas. Effekten är positiv på beståndet som helhet, eftersom torsken visar tecken på återhämtning i hela havsområdet. Det fiskefria området har inte begränsat fångstuttaget av andra kvoterade arter än torsk. På sikt ger återhämtningen förutsättningar för ett ökat fiske av torsk, eftersom beståndet sprider sig utanför det fiskefria området efter lekperioden. Fiskefria områden kan om de är väl utformade ge positiva beståndseffekter och därmed komplettera andra regleringar inom fiskförvaltningen. I många fall kan goda resultat uppnås med mindre drastiska åtgärder, exempelvis genom redskaps- eller fångstbegränsningar i tid och rum. Denna utvärdering visar att fiskefria områden kan vara viktiga för förvaltning i synnerhet av blandfisken och fisken på lokala kustbestånd, samt för att motverka negativa effekter på ekosystemet av fiske. Marina skyddade områden där skydd av både fisk och deras livsmiljöer kombineras, är därför ett viktigt instrument för en ekosystembaserad förvaltning. Inom havsmiljöarbetet behövs fiskefria områden också som referensområden för att kunna sätta mål för den ekologiska statusen i kust- och havsmiljö och för att bättre förstå fiskets effekter på bestånd och ekosystem i relation till andra påverkansfaktorer.

Authors/Creators:Bergström, Ulf and Sköld, Mattias and Wennhage, Håkan and Wikström, Andreas
Title:Ekologiska effekter av fiskefria områden i Sveriges kust- och havsområden
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

This report describes the ecological effects of fishing closures (no-take areas) in Swedish marine and coastal waters. In 2005 the Swedish Board of Fisheries (now the Swedish Agency for Marine and Water Management) was commissioned by the government to establish a number of areas where all fishing was prohibited and to evaluate the effects of these closures. Five such no-take areas were established in 2009-2011. The effects on fish populations, and in some cases also on other components of the ecosystem, were monitored until 2015. This report gives a summary of biological effects of these no-take areas, focusing on fish populations and ecosystems. When these five new fishing closures had been established in 2011, the total area of no-take areas in Swedish marine and coastal waters amounted to 1 200 km2. This corresponds to less than 1 % of the Swedish sea area, but two thirds of the total areal extent of no-take areas in Europe. Hence, the monitoring and evaluation of the Swedish areas makes an important contribution also to the general knowledge base regarding no-take areas for European fisheries management. The geographical areas and target species of the evaluation were: · European whitefish in the Bothnian Sea · Pikeperch, pike and perch in the Stockholm archipelago, central Baltic Sea · Cod in the Kattegat · European lobster and predatory fish in the Gothenburg archipelago, Skagerrak · Cod, turbot and plaice in the Swedish fjords of Skagerrak More detailed results for each of the study areas are given in supplementary reports, whereas overall results are synthesized here. Abundance and body size of target species increased in most of the no-take areas, as compared to nearby reference areas where fishing was continued. The results show that the earlier fishing pressure in the no-take areas had been large enough to influence both fish abundance and size structure. The responses in abundance and body size were seen both for populations that had been targeted primarily by commercial fisheries, such as cod in Kattegat, and for coastal species where recreational fisheries dominated the catches, for example whitefish in the Bothnian Sea, pikeperch in Stockholm archipelago and European lobster in the Gothenburg archipelago. Despite the relatively short evaluation period of 5 years, substantial positive effects on the populations were evident in four of the five no-take areas, illustrating the utility of no-take areas for strengthening vulnerable fish populations. In one area, Havstensfjorden in Skagerrak, no positive effects have so far been seen in the target species cod, plaice and turbot. This is most probably explained by previous recruitment overfishing on local populations, leading to slow recovery. In addition to the studies on target fish populations, effects on fish communities and benthic fauna were studied in some of the areas, showing changes also in these ecosystem components. These observations were likely due to a combination of direct effects of excluding fisheries on target and bycatch species, and indirect effects of the increase in large predatory fish and European lobster leading to increased predation on prey species. Thus, the studies suggest that no-take areas may contribute to re-establishment of ecosystem functions by increasing the abundances of large predators. Such changes in food web function may also counterbalance other processes, such as the increased production of fast-growing algae in eutrophicated areas, through trophic cascades. Another effect of no-take areas is the cessation of bottom trawling leading to improved conditions for benthic fauna sensitive to physical disturbance. In most cases, the introduction of the no-take areas has likely decreased the total fishing effort rather than displacing it to adjacent areas. In the Kattegat no-take area, however, the purpose was explicitly to displace an unselective coastal mixed bottom-trawl fishery targeting Norway lobster and flatfish to areas where the bycatches of mature cod were smaller. The mixed fishery has continued in the buffer zones and the open areas of Kattegat, and total catches of Norway lobster and flatfish have been maintained but with substantially less bycatches of adult cod than before the introduction of the measures. The report also reviews the general scientific knowledge base on no-take areas, including also experiences from previously studied no-take areas in Swedish waters. The effects observed in these other Swedish no-take areas are consistent with the ones reported here, showing increases in population sizes and size structures, and an increase in the reproduction potential. The results also generally agree with international studies in terms of the effects no-take areas on target species for fisheries. The Swedish examples generally lack specific empirical studies on ecosystem effects of the closures. However, knowledge on the effects of large predatory fish on ecosystem functioning, including their role in trophic cascades, is available from other research projects in Sweden. As the population density and body size of fish and lobsters increase, the reproduction potential also increases, which may generate positive effects also outside the closed areas through spillover. The magnitude of such spillover effects, through export of eggs and larvae and migration of adult fish, are however not easily estimated. Apart from spillover effects, there are also other potential benefits from no-take areas. By keeping a part of the fish populations protected from fishing, the risk for stock collapse due to otherwise inadequate management decreases, whereby the no-take areas may act as an insurance policy. No-take areas may also counteract genetic impoverishment due to selective fishing on large, fast-growing individuals, and may hence mitigate a decrease in fish productivity due to genetic effects, and may support biological variation and resilience against environmental change. In the present evaluation, the net effects were quantified for the Kattegat no-take area, showing a positive effect on the cod population in the Kattegat management area as a whole, while catches of other commercial species had not decreased. In a longer-term perspective, the recovery will likely provide increased opportunities for a cod fishery, as a substantial part of the population is found outside of the no-take area after the spawning period. No-take areas can, if they are adequately designed, give rise to positive population effects and may be a useful complement to other fisheries management instruments. In many cases, the desired results can potentially also be achieved by a combination of other measures, such as gear or catch restrictions in space and time. The experiences from the current evaluation show that no-take areas can be an important tool for fisheries management especially for mixed fisheries and local coastal fish populations, as well as in cases where there is a need to counteract adverse ecosystem effects of fishing. Marine protected areas where the protection of both fish and their habitats is combined may be an important instrument for ecosystem-based management. In this context, no-take areas are also needed as reference for marine environmental management, as well as for understanding of the effects of fishing on fish populations and ecosystems in relation to other pressures.

Series/Journal:Aqua reports (12351367)
Year of publishing :2016
Depositing date:16 March 2017
Number:2016:20
Number of Pages:210
Place of Publication:Öregrund
Publisher:Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU - Environmental assessment > Programme Coastal and sea areas
ISBN for printed version:978-91-576-9453-9
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:M Aquatic sciences and fisheries > M01 Fisheries and aquaculture - General aspects
M Aquatic sciences and fisheries > M40 Aquatic ecology
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 1 Natural sciences > 106 Biological Sciences (Medical to be 3 and Agricultural to be 4) > Ecology
(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Fish and Aquacultural Science
Agrovoc terms:marine ecology, protected areas, Coastal waters, Baltic Sea, Sweden, fish
Keywords:Fiskefria områden, fredningsområden, områdesskydd, kust, hav, fisk, ekosystembaserad förvaltning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-4014
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-4014
ID Code:14188
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:16 Mar 2017 09:56
Metadata Last Modified:16 Mar 2017 09:56

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits